Mera Jam åt folket!
Optikerbesök
- Jag tycker inte att du ska köpa nya glasögon, sa maken.
- Men jag tycker att jag ser så dåligt. Allt är suddigt, svarade jag.
- Ja, men det är ju bra. Om du skaffar nya glasögon kommer du att tycka att jag ser gammal ut!
Det finns ju onekligen en risk att han har rätt. Men jag kan köpa ett slags halvtransparent filter att haka på glasögonen vid valda tillfällen. Det kommer att hålla maken ung och oförstörd!
I-landsproblem
"Men jag fattar inte att internet ska vara så himla segt idag!" , säger man med irriterad röst, samtidigt som man känner att hela dagen håller på att bli förstörd.
Fast jag har hört ett rykte att det finns människor som har ännu större problem att brottas med i sitt liv. Men DET kan väl ändå inte vara sant?
Bestämd busschaufför
Strax därefter kom vi till en rondell. Där ville han vara bussig, så han saktade in mitt i rondellen, och viftade fram andra trafikanter som han ville vara bussig mot.
Han verkade inte ha fullt förtroende för de trafikregeler som alla andra tvingas följa. En självständig man, sanna mina ord!
Trött!
Är det månen som står i ett konstigt läge, eller är det klimatförändringarna? Miljöpåverkande utsläpp? Radon i husgrunden? För lite sömn? För mycket sömn? Fel kost? För lite dagsljus? Regeringen?
Gäsp! Jag tror att jag gör lite mat i alla falll. Gäsp!
Det fick inte plats som kommentar...
Gästbloggare: Storebror Keso
Det är så skönt att se att Kesoparet är hemma igen och bekymrar sig över alldagliga problem som skolsituatuionen och tillståndet i världen. Vi Neverkeso-konsumenter som blivit bortskämda med dagliga rapporter från London blev helt bestörta när alla spår efter herrskapet Keso slutade vid en uppenbarligen obskyr restaurang av argentinskt ursprung. Vad hade hänt? Satt Keso-paret bakbundna i ett skjul på Pampas tillfångatagna av gamla nazister som tagit sin tilflykt till sydamerika? Eller hade de blivit matförgiftade av ruttna skallerormar eller vad man nu har för specialiteter i Argentina? Farhågorna blandades med allehanda fördomar. Det kanske är som när Agatha Christie försvann i en månad på fyrtiotalet. Ingen visste var hon var, det forskas fortfarande om det men det är en vit fläck i litteraturhistorien. Kanske Keso-paret gav fan i oss blogg-stalkers och hade trevligt på egen hand, helt egoistiskt.
Det är i alla fall skönt att ni är tillbaka välbehållna!
STREJK
Satsa på skolan? Tror ni på tomten också?
Nike-convent
Tonåring i huset
TONÅRING I HUSET
'Kära Far! Det är med stor sorg jag måste skriva till dig. Jeg var tvungen att sticka med min flickvän, för jag ville undgå en scen med Mor och dig. Jag vet att du och Mor fortfarande tar mig för ett barn, men Far, jag är alltså 17 år gammal Jag har funnit äkta kärlek tillsammans med Susanne, och hon är bara så söt. Men jag vet Men det är inte bara förälskelse. Far, hon är gravid med tvillingar! Susanne säger att vi kommer Susanne bor i en campingvagn ute i skogen, och hon har tillräckligt med ved för att hålla Susanne har öppnat mina ögon för att hasch faktiskt inte är skadligt. Hon är en businesskvinna Under tiden kommer vi att be om att vetenskapen finner en kur mot AIDS, så att Susanne kan Du skall inte vara bekymrad för mig, Far. Jag är väldigt lycklig! En vacker dag är jag säker på Med vänliga hälsningar, Er son Jonas.
Far, inte något av det ovanför är sant. Jag är hos Thomas. | |
| |
Oj, jag har ju glömt att tacka....
Vilken slarvig moster jag är! Tack, tack, snälla Paolina för det fina kortet du har gjort. Du har till och med skrivit med silverpenna och guldpenna! Jag blev jätteglad att du skrev så fint till mig! Kram från moster!
Kanske spekulant?
Lägenheten behövde åtgärdas, men hade fungerande öppen spis och balkong ut mot Valhallavägen. Ja, balkongen alltså, spisen var inne i vardagsrummet.
Om vi skulle köpa den skulle vi behöva bygga om den för att få två sovrum. Nu har vi fått huvudbry.
Titta här om ni vill: http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/75014
Magdalena Ribbings bacill-etikett...
Magdalena Ribbing i dn.se
Ska man tåla andras baciller? *
Vi märker också att många inbjuder till diverse tillställningar som fest och middag med motiveringen att det inte är några problem trots att de är förkylda eller har än värre smittsamma infektioner. Inte sällan överraskas man i dörren av superförkylda småttingar/föräldrar. Saken är snarare den att man som inbjuden gärna själv vill försöka undvika att bli smittade precis som man själv vill undvika att smitta andra när man är förkyld. Hur kan man på ett snyggt och respektfullt sätt markera detta utan att såra någon för visst är det trots allt jättetrevligt att bli inbjuden?
Magdalena Ribbing svarar så här:
Svar: Du tar upp en företeelse som verkligen tål att diskuteras! Min bestämda uppfattning är att den som är förkyld i smittfasen ska hålla sig undan andra så långt möjligt. Alla kan man inte undvika, men åtminstone kan man avstå från bjudningar och annat där man uppenbart riskerar att smitta andra.
"Vadå, en liten förkylning ska man väl tåla" kanske någon säger. Men det finns många för vilka en förkylning-infektion "i onödan" kan bli mycket besvärlig. Ingen har rätt att medvetet föra smitta vidare, antingen det är förkylning, halsinfektion eller annat.
Den som inte kan eller vill ta den risken kan mycket väl säga när man bjuder andra eller själv blir inbjuden "tyvärr klarar jag just nu inte en förkylning, så jag hoppas att du inte är drabbad av någon sådan". Det är faktiskt inte ohövligt.
Och att man själv inte bjuder eller går på bjudning under en egen förkylning borde vara självklart.
Magdalena Ribbing
Vad tycker ni? Håller ni med Magdalena Ribbing eller inte?
Läcker middag
Som förrätt fick vi tunnbrödskorg med laxröra.
Huvudrätten som serverades var renentrecôte, mandelpotatismos och kantarellsås
Efterrätten bestod av hallonmousse.
Bordet var pyntat med enris och blåbärsris, och i bakgrunden sjöng The Real Group så vackert.
Dryck till middagen var genomtänkt och uppskattad. Tyvärr glömde jag att fråga vilka viner det var, men själv hade jag en genomgående dryck - citronloka. Förmodligen årgång 2007.
Bra tips till fotointresserade!
Här kommer ett jättebra tips till er som fotograferar mycket och gärna vill göra något av era bilder. Ni kan själva framställa en egen inbunden bok med text och bild till ett överkomligt pris. Med överkomligt menar jag att man får punga ut med ett antal hundralappar, men om man tex vill dokumentera en resa, ett husbygge, en högtidsdag (bröllop, födelsedag...) fina bilder på barnen eller bilder från ett speciellt evenemang som tex en tävling eller en temadag så kanske det kan vara värt det.
Jag var på middag igår, och paret vi besökte hade tillverkat totalt 6 fotoböcker med lite olika teman. De reser otroligt mycket i sitt jobb, och jag bläddrade (dreglande av avundsjuka) i en fantastisk bok med bilder från två resor i Sydafrika, och en annan med bilder från svenska fjällen. Sydafrikaboken hade kostat 650 kr (i tre ex) och den var inbunden i hårda pärmar, med aptitlig layout (som våra kompisar var ansvariga för) och jättefint tryck. Det var ursnyggt med serien med böcker med högblanka, svarta pärmar och BLANKA sidor som är så sköna att bläddra i. Alla andra bokfantaster förstår vad jag menar.
Gå in på hemsidan pixopolis.se och läs och inspireras.
Själv ska jag tipsa min pappa fotografen om det här; det kan passa honom som har en massa tusen bilder från över 50 länder...
Egoistiskt?
Är man egoist, eller?
Hur man förklarar utan att förolämpa...
En gamling på 98 år gjorde sin årliga läkarundersökning. Läkaren frågade hur han kände sig.
-Jag har aldrig mått bättre. Min fästmö är 18 år, är gravid och väntar mitt barn. Inte så dåligt..... eller hur doktorn? - frågade gamlingen
Läkaren funderade en stund och sade: - Låt mig berätta en historia för dig.
- Jag känner en jägare som aldrig har missat ett tillfälle till att jaga. Men, en dag placerade han av misstag, sitt paraply på ryggsäcken istället för geväret. När han var i skogen stod plötsligt en björn framför honom. Han tog paraplyet från ryggsäcken, siktade på björnen och ..., PANG!!! Björnen föll ned och var död ....
- Ha, ha, ha..... Det är inte möjligt, skrattade den gamle. Det måste ha varit någon annan jägare som sköt björnen.
- Just precis, svarade läkaren.
Städning
Och faktiskt, idag tyckte jag att han hade lite extra utstrålning!
Reklam
Längst ner i det stora kuvertet ligger en liten oansenlig lapp med minimala bilder på böckerna som ingår i erbjudandet, och en lika minimal text som presenterar böckerna.
Och det där ska man gå på!
Och det värsta är att jag ofta gör det. Sen i april, maj, när jag har köpt minst tre böcker till ordinarie pris kan jag gå ur bokklubben igen.
Men gosse, gissa om jag har fina väskor och knivar hemma :)
Motionsbefrämjande?
Jag sitter nästan bara de sju minuter det tar för mig att äta lunch och på våra konferenser. Jag hinner i stort sett aldrig sitta ner och blogga på arbetstid, tyvärr. Dagarna är alltför intensiva.
Och idag har vi haft friluftsdag. Det har vi ju för att öka den fysiska aktiviteten i hälsofrämjande syfte. Det har varit en rad olika aktiviteter att välja mellan under dagen, tex skidresa, ridning, vandringar, bollsporter i idrottshallen mm. Vad ägnar jag mig då åt en sådan dag? Jo, jag sitter i en skinnsoffa i tennishallen och slappar hela dagen. Kan det verkligen räknas som motion?
Helt hysteriskt
>
Bara vara vänner....
Hur känner man igen en lärare på en restaurang?
Passa er ni som bor i Västerbotten!
Sveriges Nyheter - 21.01.2008 13:58
Kyssar kan sprida sorkfeber
Forskare i Umeå misstänker att sorkfeber kan smitta mellan människor via kyssar.
Tidigare trodde man att att sorkfeber inte kunde smitta mellan människor, men en forskargrupp vid Umeå universitet har hittat smittan i saliv från människor som insjuknat, vilket tyder på att den slutsatsen kan vara fel, skriver Dagens Nyheter.
- Det är första gången man har sett viruset i saliven. Vi misstänker att sorkfeber kan smitta mellan människor, säger Magnus Evander, docent på institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, till tidningen.
I Sverige fick omkring 2200 människor sorkfeber under 2007 och två personer dog. Sjukdomen är vanligast i Västerbotten
Full av inspiration
Vi passade på att besöka National History Museum i London. Det var en fantastisk upplevelse. För det första var det fri entré, och det var massor av skolklasser och turister där och tittade. Kanske dags att återinföra fri entré på våra svenska muséer, om vi nu ska värna om kultur och bildning?
Alla de olika utställningarna på muséet var välgjorda och intressanta med fröjd för ögat, med estetiskt tilltalande upplägg, och dessutom fanns en uppsjö av interaktiva och högteknologiska inslag. Det var roligt att testa, jämföra, undersöka och utmanas på olika sätt. Dessutom lärde man sig massor och jag sörjde över hjärnans begränsningar när det gäller att samla och minnas fakta. 
5+ amalgan....eller vad är det tandläkarna brukar säga?
Nykläckta dinosaurieungar....
Jag blev så extremt inspirerad och nu har jag lust att utveckla vår no-institution med roliga och intresseväckande utrustning. Kanske en stor bildskärm ut mot korridoren, där vi ständigt uppdaterar med nyttiga och intressanta bildspel och filmer. Vi kan göra en häftig utställning av våra uppstoppade djur, stora planscher med en massa kul fakta! Jag brinner av lust att skapa! Bara nu inte lusten rinner av mig! Verkligheten kanske kommer ifatt mig?
Vi besökte även armémuséet, men jag blev inte inspirerad att kriga av det.
Tröööga leveranser
MIddagstips
It´s raining cats and dogs
Det var imponerande krafter i rörelse, en mäktig upplevelse. Big Ben har sagt sitt!
Party med alla polarna...
Jag får väl förvarna hotellchefen om att det kan bli mycket folk här i morgon.
Kul att träffa alla där hos Madame Tussaud.
Trist att ha hojen i mitten....
Andlig spis och real life...
Precis när vi beställt vår mat slog ett par fullblodsitalienskor sig ner vid bordet intill vårt. Vi kunde höra hur de diskuterade de olika rätterna, och det lät så fantastiskt gott bara att höra hur de uttalade namnet på de olika maträtterna. Man kunde föreställa sig oljeputtrande vitlök, solkyssta tomater och en orgie av färska kryddor, där en temperamentsfull kock komponerade en tallrik med pastan och ett överdåd av fräscha grönsaker. Deras eldiga röster skapade en liten slinga av imaginära förföriska aromer som lekfullt ringlade sig runt vårt bord.
Och så kom servitrisen med vår mat. Som var tillagad av en engelsk kock....I say no more....
Irritation mellan två fötter
- Ja, det var ju kul att se på fotboll på storbildsteven och så, svarade högerfoten lite dämpat.
- Men var det värt en gigantisk blåsa på höger stortå? undrade vänsterfoten stöddigt.
- Jag har ju köpt skavsårsplåster idag! Och det var gott med lite Chicken Massala, svarade högerfoten underdånigt. (Och dessutom var det hääärlig stämning på puben, och ölen var kall och god, tänkte högerfoten,utan att röja sina tankar med en min)
Mulberry, Burberry, Fendi...
Vi gjorde en hel del fynd på Carnaby Street. Undrar om vi måste betala för övervikt på hemresan...
Solig,solig dag i London
Big Ben på avstånd....
Transport påThemsen
Gammalt och nytt vid Tower Bridge
Maffigt marint museum
Samtal mellan två fötter....
- Ahhhhh, vad skönt, nu ska jag vila tills i morgon, sa vänster fot.
- Skulle jag också vilja, men överkroppen nämnde något om en kort paus, och sen besök på puben runt hörnet, svarade högerfoten lite bekymrat.
- Glöm det! vrålade vänsterfoten indignerat. Tänk på att 46-orna som har hållit oss sällskap hela dagen har ständigt kollat på GPS:en och konstaterat att vi har gått 1,7 mil idag.
- Ja, men man kanske behöver lite kvällsmat, inflikade högerfoten försiktigt.
- Nä, jag tänker beställa kycklingmacka från roomservice och glo på TV, vidhöll vänsterfoten kaxigt.
- Men man kanske får en liten öl på puben? sa högerfoten lågt och tveksamt.
- Äsch, vi får öl på rummet och så knäcker vi flaskan med Baileys som vi köpte, svarade vänsterfoten, nu nästan arrogant.
Och så fick det bli....
Skulle kunna vänja mig vid det här...
Aaaaah, jag skulle kunna vänja mig vid det här!
Piccadilly Circus 13 jan 08
Bollspel i Kensington Garden 13 jan 08 (OBS! Det var verkligen så varmt att det var möjligt att gå i shorts)
Fullständigt osannolikt!
När vi reste oss för att gå frågade en kvinna vid bordet bakom oss om vi var från Sverige. Hon hade fått syn på makens skärp, där det stod "Sweden".
Vi började prata lite om London, och hon berättade att hon var svenska, och att hon hade bott 30 år i England, så nu tyckte hon att det var kul att prata lite svenska.
Vi nämnde att vi planerar att åka motorcykel till Storbritannien, så vi bad om lite restips. Vi fick en hel del roliga tips, och så frågade hon bara på skoj om vi brukade åka "Mälaren Runt". Då berättade vi att vi tycker att det är ett kul evenemang, men att vi avbröt rundturen i somras på grund av att vi bevittnade en olycka där några gjorde sig illa. Det gjorde att vi stannade och försökte hejda farten på de motorcyklar som kom efter oss, så att ambulansen skulle kunna komma fram, och så att fler olyckor skulle undvikas.
Kvinnan berättade då att hennes syster hade råkat ut för en olycka på Mälaren Runt i somras. När vi beskrev motorcykeln vi hade sett och de ovanliga skinnställen på de inblandade visade det sig att det var just hennes syster vi talade om.
Hur sannolikt är det i en stad med 14 miljoner invånare och ett motorcykelevenemang med minst 10 000 deltagande motorcyklar? Och så märkligt att vi började prata om just det!
Samtal på flygplan
Följande samtal utspelade sig på raden bakom oss på flygplanet:
- Kom ihåg att stänga av telefonerna nu,annars kanske vi störtar!
- Men jag har på flygsäkert läge.
- Åh,vad löjligt, fattar du inte hur farligt det är!
- Ok, jag stänger av!
- Hoppas planet håller hela vägen!
- Annars kanske det blir en "mellanlandning" i havet!
- Det är ju skitfarligt! Då gäller det att hoppa ut strax innan planet störtar.
- Då måste man vara snabb att ta på sig flytvästen.
- Jag har förresten hört att det där med syrgasmasken är fusk. Det är inte ren syrgas (!) i masken,utan det är blandat med nåt lugnande medel så det inte ska bli panik på planet.
- Va, är det sant?
- Ja, det har jag sett på en ganska seriös film....
....
- Oj, vad mörkt det börjar bli. Hur ska de se att flyga nu?
- Det är farligare att flyga när det är mörkt. Det är ungefär fem gånger farligare då! Det har jag hört...ungefär...hmm...några procent fler av flygolyckorna händer när det är mörkt. Det är större risk att de krockar då. Det är för att om de inte får landa på flygplatsen när det är mörkt så cirklar de runt och då ser de inte vilket håll de flyger åt. Ibland flyger de på snedden och då är det större risk att krocka.
......
-Oj, vad det skumpar! Tror du det kommer att hända nåt?
- Det är luftgropar!
- Det ser lite darrigt ut på vingarna!
.......
- Oj, jag ser landningsbanan nu! (inför landning). Oj, det står ett annat plan därborta! Tror du piloten ser det?
Allt detta uttalas med gälla röster, varvat med nervösa gäspningar.
Jag får för mig att killarna var lite flygrädda. Eller....?
Debatten saknas
Trassel
Synd att det blir så just när man har tidernas formulering i huvudet, och man är redo att skriva några välformulerade, odödliga rader. Och nu har jag glömt allt! Attans blogg.se!
Jullovet slut
Idag var det dags att kliva upp i ottan igen och bege sig till jobbet. Det kändes lite motigt till att börja med, men det gick ganska snart över, eftersom vi har haft studiedag, och vi har ägnat oss åt digital kompetens.
Vår grupp har spelat in en liten film, och det har varit så galet roligt att jag nästan har träningsvärk i skrattmusklerna i magen.
Om skolchefen hade kommit och sett hur vansinnigt kul vi hade, skulle han genast ha sänkt lönen!
Tänk att få skratta gott åt en riktigt rolig film....
Och nu ska jag bara jobba några dagar, innan jag åker till London på en niodagars resa. Det ska bli härligt!
Jag fick ett mail...(Gästblogg av Kesokompis)
Blyg? Inte Neverkeso.
Jag har tagit mig friheten att gästblogga - men eftersom denna blogg faktiskt tillhör "Neverkeso" så tänkte jag ha henne som ämne. Sitter nämligen inne med en del fakta, sen får vi se om hon publicerar eller inte.
"Neverkeso" och jag låg i barnvagn samtidigt i en då nybyggd söderförort. På den tiden fanns inte Keso, så vi var lyckligt ovetande om det trauma som skulle drabba oss senare i livet...
Vi blev äldre och lekkamrater. Det var nästan alltid sommar och solsken och vi kammade gräs. Det var en tidig version av att leka hårfrisörska. Vi klättrade i berg, lekte tjuv och polis och hoppade rep - med andra ord var som barn är mest. Jag var vansinnigt blyg för Neverkesos äldre Kesobröder. De var så stora och bullriga (Kesosyster fanns inte då). Jag var rent allmänt vansinnigt blyg. Det var inte Neverkeso. Hon var en framåt och påhittig lekkamrat och min sorg var stor när hon flyttade med sin Kesofamilj precis när vi skulle börja lekis.
Dock lärde vi oss skriva ganska tidigt och skrev brev till varandra. Från början "Hej hur mår du? Jag mår bra." men med åren blev breven längre och längre och längre tills de började anta romanform. Det gick väl ca en roman i veckan åt vardera håll och vi började även blanda in våra brevbärare genom att skriva frågor utanpå kuverten. Jag är ganska säker på att det var "Neverkeso" som tog det initiativet. Från början var det nog mest lite av medlidande t.ex. - "Tycker du det är jobbigt att kånka de här tunga breven uppför alla trapporna så ofta?" Så småningom var det rena enkätundersökningar på hela kuverten och vi lärde känna våra brevbärare ganska bra. För min egen då 14-åriga del så var jag livrädd att möta "min" brevbärare i trappan - det hade varit höjden av pinsamhet. Antagligen hade Neverkeso bara tyckt det vore kul att möta sin. (Hur var det egentligen Neverkeso?)
Ja, vi träffades ju också då och då och när vi var 16 år var vi mogna för att cykelsemestra på Gotland. Tyckte vi. Minns inte vad våra föräldrar tyckte och hur vi fick igenom det hela utan att någon la sig i våra planer och vår packning...Vi hade mycket lite pengar med oss. Jag hade typ "tömt spargrisen" och den var inte fet. I källaren hittade jag ett gammalt 2-manstält som pappa hade semestrat i på 40-talet. Det var lite malätet - men vadå? Det skulle ju vara sommar och sol. Ett litet Meta-kök (går på någon slags tabletter) och en liten stekpanna, samt kastrull - hej och hå! Nu hade Keso gjort entré i mjölkdiskarna och ja, Kesohistorien har ju redan redogjorts för av Neverkeso. Vill bara tillägga att vi döpte den till "Urban" (Keson, alltså) och att vi spillde flitigt när vi åt den. Det sista spillde vi ut utanför en kyrka - då hurrade vi och sen sjöng vi "Härlig är jorden".
Nu var det ju så att det regnade och blåste en del och det malätna tältet höll emot ganska dåligt. "Neverkeso" som inte var blyg såg till att vi fick bo i festlokalen på ett Folkets hus i Kapellskär som hyrdes av ett gäng hippies med långt hår och långa skägg och en bebis som hette Alma Josefina Karolina, tror jag. Fint namn, men i mitten av 70-talet hette inte barn så och vi tyckte synd om ungen. Vi stekte alltså vårrullar i vaselin på vårt Metakök på scenen och på kvällen spelade vi kort med hippisarna.
När vi sent nästa dag kom fram till Bunge efter en lång cykeltur och fått upp vårt tält så tyckte Neverkeso att vi behövde lite manligt sällskap. Vi hade spanat in ett par jämnåriga killar i ett annat tält med cyklar utanför. Neverkeso gick helt frankt dit och ropade genom tältduken "Hej, vill ni spela Hej knekt med oss?" Det ville de, vi spelade halva natten och sen fick vi trevligt sällskap till och på Fårö. Där sov vi på stranden och kastade kastrull och var allmänt "Wild and crazy".
Hem åkte vi med färjan på midsommarafton eftermiddag. Vi åt pizza på båten - det var en ny upplevelse. När vi kom hem till Neverkeso på midsommarnatten vill jag minnas att vi bakade pepparkakor! (Vad fick vi degen ifrån? Inte kan vi ha gjort den?) Jag är nästan säker på att det var Neverkesos idé.
Sammanfattningsvis - Neverkeso framstår som en lugn, klok, behärskad och eftertänksam person, men jag säger bara det - under ytan...Detta är naturligtvis bara ett pyttelitet axplock. Återkommer kanske någon gång med "Tågluffen-75" - håll i er!
"Kesokompis"
Uppdatering: Jag är blyg! Och jo, jag har faktisk fortfarande kontakt med min gamla brevbärare. Jag brukade gå ut med hans hund när jag var i 14-15-årsåldern och inte fick ha hund för mina föräldrar.
Heja Kalla!
Vilken fantastisk prestation! Jag blir så imponerad av människor som har perfekta tävlingsnerver och lyckas samla ihop sig och köra järnet vid rätt tillfälle.
Hur vet man att man är kär?
Simon 8 år
När man är kär är det som om man har ett hjärta i huvudet.
Jeanette 9 år
Det vet man ju när man är kär. Då står man bara och tittar på honom hela tiden, och så hör man inte ett dugg av vad de vuxna säger.
Trine 7 år
Om det känns lite konstigt inuti magen och man inte riktigt kan somna beror det på att man är kär.
Johannes 8 år
Ovanstående citat är hämtade från "Barns tankar om kärlek" (Grethe Dirckinck-Holmfeld) Albert Bonniers förlag
Hur definierar ni OMGÅENDE?
Vi har i många år köpt tvättmedel, rengöringsmedel mm från TVättex,för det funkar bra och det känns prisvärt. Det har alltid fungerat bra med leveranser och servicen är mycket bra.
Den 19 december beställde vi en stor laddning igen, och eftersom tvättmedlet var nästan slut hemma kom vi överens om OMGÅENDE leverans. Vi hoppades då att vi kanske rentav skulle få varorna redan före jul, men annars i mellandagarna. Igår hade vi fortfarande inte sett till några varor, så jag ringde till företaget för att kolla om det hade blivit något missförstånd.
Mannen som svarade hittade snart vår beställning, och så sa han glatt:
- Ni kommer att få era varor de närmaste veckorna!
När jag då undrade varför det stod omgående leverans på beställningen, och hur han tolkade det begreppet fick jag ett ganska luddigt svar . Sen sa han:
- Jo, jag ser här att de har leveranser i era trakter nästa vecka, och då kommer ni att få er leverans!
Vi kommer även i fortsättningen att handla av Tvättex, men vi verkar ha olika uppfattning om tidsbegreppen...
Tiden rusar fram
Wow, härlig tjej med superenergi!
Bortglömt
Men när vi kom dit på kvällen upptäckte vi att det fanns större utrymmen längre in i lokalen, så det fanns ganska många bord. Vi blev väl omhändertagna, då det visade sig att de inte hade kypare, utan de hade några värdar och en värdinna, och de lade ner hela sin själ på att få oss att trivas. Alla värdarna var ditplockade direkt från don Corleones stall, med kritstrecksrandiga kostymer, slickat hår och hesa röster. När de frågade om maten var god var man tvungen att säga ja, för annars hade de plockat fram en stor revolver ur brösthölstret och skjutit oss på fläcken. Det var tur att maten var god som en dröm, för jag har så svårt att ljuga, och om maten hade varit osmaklig och jag hade börjat flacka med blicken hade mitt liv hängt på en skör tråd.
Strax före tolvslaget gick värdarna runt och kindpussade alla gästerna. När den tuffaste av maff... förlåt, värdarna pussade på en överförfriskad herre hörde jag hur värden fräste: - Inte på munnen, din idiot, på kinderna!
Minuterna före tolvslaget samlades alla vid baren för att skåla in det nya året. De tre maff.. förlåt, värdarna och diskjockeyn blev lite osams om vem som skulle få prata, så de hade inte koll på tiden, utan de pratade tills klockan var 6 minuter över tolv, och sen satte de igång en inspelning av nyårsklockor, samtidigt som de låtsades att det var direktsänt.
Ett mycket lyckat nyårsfirande med andra ord!
Det gäller att hålla tungan rätt i mun!
Recept
Nu ska jag försöka rädda mitt skamfilade matlagningsrykte och komma med ett recept. Det går snabbt, är hyfsat nyttigt, är med nuvarande reor mycket billigt och dessutom är det gott!
Laxpasta
tillagningstid max 10 minuter
ingredienser:
Färsk pasta (helst trefärgad)
Gravad lav i skivor
purjolök
Lätt creme fraiche (med franska örter)
Gör så här:
Koka pastan. Under tiden strimlar du purjolöken och skär laxen i lagom bitar.
När pastan är färdigkokt häller du ner löken och laxen och rör om. Häll därefter ner creme fraichen och rör om.
Maten är klar! Servera med grönsaker och bröd efter behag.
Perfekt när man kommer hem och är desperat av hunger.
Jobbtankar
Får sån lust att dansa!
Bokhyllor
Väljer du böcker efter omslag när du köper nya, eller går du efter baksidestexten? Köper du böcker efter rekommendationer från recensioner i tidningar eller efter tips från vänner?
Röja efter helgerna
Nu börjar det bli dags att röja efter helgerna igen. För att få inspiration plockar jag fram min städbibel:
Där finns en massa goda råd om städmetoder och förvaring. Det finns även en mängd roliga citat och inspirerande småtexter. Dessutom finns det tips på bra städmusik, bra städtilltugg, bra städdrinkar...
Så jag sätter mig ner och läser. Och läser. Och läser.
Jag tar och städar en annan dag.
Inlägg med stor tvekan- bekännelser av en antigourmet
Nu är det så att vissa människor är gourmeter, och när jag har berättat min historia kommer ni inte att räkna mig till den skaran. Men döm inte direkt, utan läs hela inlägget , innan ni vänder er bort i vämjelse.
Min vän sedan vi kom till jorden, i bloggen benämnd Kesokompis, och jag var 16 år gamla och hade bestämt oss för att cykla på Gotland i en vecka. Vi försökte planera vår packning och vår mathållning, för det fick inte vara för dyrt och det fick inte ta för stor plats eller vara för tungt. All utrustning inkl kläder, mat, tält, sovsäckar, spritkök mm packades ihop på våra trampcyklar, och så gav vi oss iväg. Vi enades om att bara äta knäckebröd i stället för mjukt bröd, för att det var lättare att transportera. När det gällde smör och ost fick vi lite problem, för vi ville inte ha ett kladdigt smörpaket bland baddräkter, tandborstar, tamponger och extra strumpor. Då tyckte vi att vi var listiga som köpte Keso - lösningen på vårt problem! Det var ju både smör och ost på en gång!
Nackdelen var att vi tyckte att det var så himla äckligt. Vi kämpade oss igenom några dagar med tappert Kesoätande, då vi hela tiden önskade att förpackningen skulle ta slut någon gång. Vi var för fattiga och snåla för att slänga eländet.
Till slut kom vi på att det kanske skulle bli godare om vi smaksatte röran. Sagt och gjort! Så vi smaksatte den med Oboy.... Ni må tro att det var så vidrigt äckligt så det var nästan obegripligt, om ni dessutom lägger till det faktum att vi cyklat omkring med Keson i värmen några dagar. Så varken Kesokompis eller jag äter Keso om vi slipper. Därav namnet "Neverkeso". Så nu vet du Socrate!
Never mix them....Dessutom fortsatte vi vår framfart när det gäller fantasifulla skapelser. Så en natt när vi övernattade i ett slags Folkets Hus, satt vi på scenen (utan pubik måste jag tillägga) och tillagade vårrullar på vårt lilla spritkök. Eftersom vi hade rationaliserat bort smöret var vi tvungna att lösa problemet på något vis. Så vi stekte vårrullarna i ....jag törs knappt berätta det, för det är nu allt förtroende för mig kommer att dö som en snögubbe i Sahara....ok.... vi stekte vårrullarna i vaselin! Skitäckligt, jag vet! Men ni behöver bara läsa om det, vi var tvungna att äta skiten!
Men hallå, vi var bara 16 år!!!
Nu har jag blottat strupen och följande kan hända: antingen kommer människor som känner mig att passa på tillfället att sabba alla mina chanser att få laga middag till nya bekanta, eller så kommer de att komma till min undsättning och berätta att de har fått ätlig mat av mig vid något tillfälle.
(Och då hoppas jag att mellanbrorsan INTE kommer att avslöja att han och jag tillagade bruna bönor och omelett en gång...och vi tyckte att det var otroligt gott. När vi skulle göra om bravaden senare och visa några andra hur välsmakande det var höll vi på att få upp det. Det var så äckligt att det inte gick att äta! )