Bruce Springsteen på Ullevi 26 juni

Jag fick en snabb fråga från en av mina vänner, om jag ville följa med henne och titta på Bruce Springsteen i Göteborg, för hennes man hade inte möjlighet att följa med. Det var bara några dagar kvar till konserten, och eftersom jag lyckades få tag i tågbiljett, och hon bjöd på hotellrummet, så tackade jag ja.
Vi brukar träffas regelbundet, men nu var det ett tag sedan vi sågs, så jag såg fram emot att få hänga med henne på konsert.
Resan från Sunne till Göteborg gick inte bara som på räls, kan man säga. Den första delsträckan med tåg från Sunne till Karlstad gick helt problemfritt. I Karlstad var det byte från tåg till buss mot Mellerud. På bussturen var det några stopp, och i Åmål skulle det kliva på några fler passagerare, men det fanns inte tillräcklig med platser i bussen. Cirka 15 personer stod kvar utan platser, varpå en konduktör, som följde med på resan, för att åter vara konduktör på nästa delsträcka, ringde till SJ och krävde en extrabuss. Och om bussen var sen, så att de inte skulle hinna med anslutningen i Mellerud mot Göteborg krävde han att de skulle fortsätta med bussen ända till Göteborg. 
Vår buss körde vidare, men hann inte många km innan en kvinna på bussen lite omskakad bad att hon och hennes man skulle få kliva av bussen så snabbt som möjligt, för de hade precis fått ett besked i mobilen, som gjorde att de omedelbart måste ta sig tillbaka till Karlstad. Busschauffören stannade vid en fin grässlänt och hjälpte paret att komma av, och plockade ut deras väskor ur förvaringsutrymmet. När bussen fortsatte tittade jag bakåt och såg att paret stod storgråtande och omfamnade varandra på den lilla gräsytan. Jag fick en lätt klump i magen och undrade vad de hade fått för budskap.
När jag vände blicken framåt igen var det för att upptäcka att bussen tvärbromsade för att ett par rådjur sprang över vägen precis framför bussen. Allt gick bra, både för rådjuren och bussen.
I Mellerud var det byte från buss till tåg mot Göteborg. Vi hann inte åka så långt innan tåget stannade och blev stående mitt bland åkrar och skog. En högtalarröst berättade att det var tekniska problem, och efter en stund kom förklaringen. Det visade sig att det var så otroligt hett inne i förarhytten, så att skärmen som visade all information till föraren hade blivit överhettad och lagt av. De hoppades att den skulle svalna av snart så att föraren skulle komma åt all livsviktig information igen.
Efter en stund satte tåget igång igen, och när vi närmade oss Göteborg återkom högtalarrösten: "Nu innan vi anländer till Göteborg vill jag bara passa på att tacka de resenärerna som kom fram med sina kylklampar så att vi kunde kyla ner systemet och åka vidare".
Tänk att i vår högteknologiska värld var det ett par driftiga människor med kylklampar som fixade tågproblemet!
 
Framme i Göteborg var det fullt av människor som skulle till konserten. Vi fick leta ett tag innan vi hittade en restaurang med lediga platser, för det mesta var förbokat och fullbokat sedan länge. Medan vi satt på restaurangen och åt vräkte regnet ner, men lagom tills konserten startade blev det uppehåll.
Vi tog plats på Ullevi tillsammans med 65000 andra, och sen började konserten. Jag såg ett inlägg från en kompis på Facebook, som hade sett första föreställningen, och var lite besviken på tempot och känslan. 
Det var full fart från första stund. Det var tre timmars oavbrutet spelande utan mellansnack utom på ett par låtar som krävde lite extra förklaring. Musikerna var fantastiska, glada, roliga och bjöd på massor av imponerande solon och roliga infall. I takt med att mörkret föll fick man en känsla av att de började improvisera mer, och det var svårt att fatta att det satt 65000 människor där, när de lyckades förmedla spelglädje, professionalism och så kändes det som att de gillade varandra och hade kul ihop.
Nästa dag läste jag en recension som konstaterade att konsert nummer två var dubbelt så bra som den första. Stackars min kompis som gick på fel dag!
Jag såg Bruce Springsteen tillsammans med min yngsta dotter för 10 år sedan, och han var lika bra den gången som nu. Men nu var det nog en avskedsturné. Han fyller trots allt 74 till hösten.