Skördetid och generositet

Det är otroligt vackert vid den här tiden på året. Det fullkomligt exploderar både i naturen och på odlade marker. 
Igår skulle vi få titta in i ett växthus för att få se fina äppelgurkor som vi var väldigt nyfikna på.
Tjejen som hade växthuset hade riktigt gröna fingrar, så det hängde tomater, gurkor och druvor från taket, och i krukor stod gigantiska pepparplantor och annat. Det var som att kliva in i en djungel. Och det bästa av allt var att tjejen var så generös att hon delade med sig av det goda!
 

Prepper

Jag undrar vem jag var i mitt förra liv, men av någon anledning har jag alltid varit en prepper. Jag ser till att det finns torrmjölk, kokosmjölk, krossade tomater, mjöl och andra viktiga basvaror i mängd i skåp och lådor.
 
Men viktigast av allt: den som lever med mig kan känna sig trygg med att det ALLTID kommer att finnas massor av toalettpapper och Söderte i händelse av belägring.
 
 

Kulturhuset

Det här har alltid varit en favoritplats för mig. Det finns alltid något att titta på, lyssna på, lukta på, känna på och fundera över på Kulturhuset. Utställningar, bibliotek, flera små fik, lekrum för barnen, en stor cd- och filmavdelning och teaterscener. Jag tycker att det är underbart att stanna till här och köpa en kopp rättvisemärkt kaffe och sitta och lyssna på sorlet och titta på människor. Här finns alla sorter! Fattiga, rika, trasiga, snobbiga, trötta, glada, olika hudfärger och olika åldrar. Rena rama skådespelet.
 

Gammaldags?

Jag blir ofta så irriterad när jag ska läsa nyheter på nätet. När jag ser en intressant rubrik och klickar mig till artikeln vill jag helst sitta och läsa vad som står. Då tycker jag ofta att det är så tröttsamt när det är en liten videosnutt i stället för en artikel. Ibland är det så illa att det faktiskt inte går att hitta skriven text om den aktuella artikeln.

Saker

De senaste åren har jag haft alldeles för många avsked och dödsfall och flyttar i min omgivning. Jag har sorterat alldeles för många dödsbon och röjt i för många förråd. Det har många gånger gjort väldigt ont i hjärtat att stå och sortera och kasta någon annans ägodelar, speciellt när det är en människa man har stått nära.
Det har gjort att jag själv har velat göra mig av med massor av saker. Jag har märkt att mina barn har blivit lite sårade när jag har överlämnat foton och teckningar och små pysselsaker de har tillverkat, men jag har gjort så för att bespara dem den jobbiga upplevelsen att stå där och vara ledsna och sentimentala och välja vad som ska sparas och vad som ska kastas.
Det är så lätt att plocka undan saker man inte använder i lådor och ställa dem i förråd. Sedan kan lådorna stå där år efter år, och man släpar med sig lådorna när man flyttar, men man använder aldrig prylarna i lådorna. Nu ska jag försöka bli lite mindre sentimental och bara spara saker jag verkligen behöver. Hur ser det ut i era förråd? Har ni också en massa onödiga saker som ligger och tar plats?

Fototriss: Träd

Det var länge sedan jag bidrog med bilder till fototrissen, men här kommer mitt bidrag till veckans tema, som är "träd". Vill du se andra bidrag kan du titta på
Fototrissen.
Jag tycker att det är viktigt med kretsloppstänkandet så det har fått bli ekar i ett evigt kretslopp.

Döden

Har knyckt den här från en vän på facebook. Tycker den är så himla rolig!

Junitankar

Betygen är satta, sommarbreven ligger färdigvikta i kuverten på katedern, ett långbord är dukat för saftkalas i morgon och roliga saker som eleverna har gjort under året sitter uppe på väggarna.
I morgon sjunger vi "Den blomstertid" och "Du gamla du fria" och gråter en skvätt. Sen tackar vi av våra nior och gråter en skvätt till. Slutligen ser vi att våra nior gråter när de ska skiljas åt, och då gråter vi ytterligare en skvätt.
Därefter snyter vi oss, fikar lite och tar en tårtbit, och går hem.
Sedan har vi en vecka kvar att arbeta utan elever innan vi får sommarlov.

Hej bloggen!

Förlåt att jag har varit så nonchalant mot dig den senaste tiden. Det har inte varit avsiktligt! Jag har en massa fina bilder du ska få av mig snart, men just nu har jag så himla mycket annat att pyssla med. Jag tillbringade till exempel fredagskvällen med att mata in mängder av information som rörde jobbet. Jag vet att det är fräckt att försaka dig för jobbet på det här sättet, och jag hoppas att du kommer att fortsätta att vara min vän i alla fall?
Du har ju varit min vän så länge nu, över fem år, så du ska veta att jag gillar dig!
Det har varit på tok för mycket jobb och skolresor och kvällsaktiviteter och hemsläpat arbete, men alldeles för lite fritid. Men du bloggen, snart har vi sommarlov, och då får vi tid för varandra igen! Ok?♥

Jag är fattig bonddräng

Den här texten är så jättefin. Jag hörde låten många gånger utan att lyssna ordentligt på texten, men så lyssnade jag verkligen på vad han sjöng och då insåg jag vilken skatt låten är. Den berättar verkligen en historia, rena socialreportaget om man så vill.



Eftersom ljudet var dåligt i slutet av den här versionen lägger jag in även Tommy Körbergs version. Han är också bra, men ingen har samma hjärtknipande känsla som Björn Gustavsson.

Lite kloka saker från Nalle Puh




.

.

Snörvel

Jag tjuvlyssnade på en låt och så gick den rakt in i hjärtat. Jag har lyssnat på den här flera gånger nu, och det känns som om ögonen blir blankare för varje gång (ok, jag erkänner - tårarna väller över och blöter ner tangentbordet). Vilken låt! Vilken röst! Vilken känsla!

Räddaren i nöden!

Jag har en liten köttätande växt. Den äter insekter, påstås det. Den ska vara speciellt förtjust i getingar, men jag antar att den även konsumerar myggor om den blir bjuden.
Nu funderar jag på att ta växten med mig när jag går på skogspromenad. Då kan den morra hotfullt mot myggorna, och liksom svepa runt med sina trumpetliknande armar så att myggorna förstår att det är bäst att hålla sig på betryggande avstånd. Jag ska fundera lite till på den idén.


Här syns besten i närbild

Då ska jag minnas den grabben!

De senaste veckorna har vi stuvat om lite på jobbet, så att jag kör ett intensivt arbete med enstaka elever, och då får en kollega ta över den lektion jag egentligen skulle ha haft. Det är speciellt en pojke som jag kartlägger och jobbar extra med.
Idag satt han och berättade om sin stora passion som är en sport där han är på väg att bli ganska framgångsrik. Han berättade om kommande evenemang och tävlingar, och hans egen bedömning av de chanser han har att vinna framöver. Han lade ifrån sig pennan och satt och tittade drömmande genom fönstret, och så sa han:
- Tänk Fia när du nästan är pensionär, och så får du se att jag har blivit världsmästare. Då kommer du att tänka tillbaka och komma ihåg mig, och så kommer du att tänka "det var ju han som var så jävla dålig i matte!"
.
Inte kommer jag att tänka så! Jag kommer att vara stolt över honom!

Lysande!!

Här kan man tala om lång livslängd på en lampa!!!
Läs om
lysröret som har fortsatt att lysa i 77 år.


Sommarpyssel!

Det blir lite nya saker att pyssla med när det blir sommar. Här måste man fixa så att benen är släta och fina och se till att fötterna är fräscha och nyfilade och tånaglarna målade i en vacker färg. Det är mycket att stå i!!

Här är den sköna sommar!

Nu är det ljust när man kliver upp, och ljust när man hoppar i säng. Det är väldigt varmt i solen, och varmt även i skuggan och behagligt ljummet mitt i natten. Sommar!


Jag är sliten och trött, men känner att det går att orka lite till, och sen är det äntligen sommarlov, då man kan vila upp sig.

Carla Bruni

Åh, den där härliga, lite raspiga rösten och det personliga sättet att framföra låtar. Hon är ju verkligen häftig, den där Carla. Och när jag tittade in hos Anna hittade jag en mysig version av Vonda Shepards "You belong to me"

Forrest Gump

Av en händelse var jag tvungen att snabbt sysselsätta min klass för drygt en vecka sedan, så att jag kunde utföra en annan viktig arbetsuppgift samtidigt. Jag plockade fram "Forrest Gump" och hoppades att de skulle tycka att den var skapligt sevärd.
De älskade filmen, och eftersom den är ganska lång hann de inte se den färdigt vid ett och samma tillfälle, utan vi har delat upp den på fyra tillfällen. Jag tror aldrig förr att jag har lyckats hitta en film som har tilltalat alla ungar i klassen. Men när de såg på Forrest satt de som trollbundna. Jag kunde se på deras miner att de blev berörda av hans berättelser om alla roliga och otroliga saker han var med om, och den väldigt rörande kärlekshistorien till Jenny. De tyckte även att Lieutenant Dan var en fantastisk person. Jag kunde se att några torkade en tår när Forrest stod och talade med Jenny vid hennes grav, och när filmen slutade med den finstämda scenen där den vita fjädern fladdrar iväg upp mot himmelen var det alldeles knäpptyst i rummet en lång stund, medan eleverna smälte sina intryck.
Jag fick en ny dimension av filmen när jag såg den genom mina elevers ögon, och nu tycker jag att den är ännu mer fantastisk än jag tyckte tidigare. Den är ju rena rama mästerverket!

Lika vackert varje år!!


Tidigare inlägg