Rösten, myten, mannen, legenden

Jag var på väg till ett event idag när jag passerade en vägg som var fylld av affischer som visade aktuella spelningar, pjäser och andra händelser. Och där fanns den här bilden.
Leonard Cohen. Mannen med den hypnotiska rösten. 
Ja, thanks for the dance, Cohen.

Först låg de där och glodde lite tjurigt...

...och sen blev de kvällens middag. 
 
Det är livet på en pinne för en krabba.
 
 

Vacker soluppgång

Efter en alldeles tjockdimmig dag, där man knappt såg handen framför sig, var himlen plötsligt alldeles klar igår, och solen letade sig upp över ängen.
 

Mitt hemliga svampställe!

Jag har hittat ett alldeles osannolikt bra svampställe. Det är så galet mycket trattkantareller att man får ha koll på var man sätter ner fötterna. Jag har plockat så mycket att årsförbrukningen är säkrad för länge sedan. Igår gick jag ut en timme, och då hann jag plocka allt det här!
Eftersom det är fullt av svamp hemma redan, så har jag lovat bort den här svampen. Lite senare idag kommer det en dam och hämtar kassen. Hon var nästan lite förskräckt över hur mycket det var, men jag hoppas att hon kan dela med sig till fler människor om hon inte har nytta av allt.
 
 

Hjärta på gatan

Ibland finns de där - de där små vackra löven som ser ut som lysande hjärtan på marken. Jag tycker alltid att det är så fint med långa rader av hjärtan på trottoarerna.
 

Härligt, härligt, men farligt, farligt

Vilket är det godast godiset som finns? Frågar ni mig säger jag hallonlakritsskallar. Gärna väldigt färska så att de är så där härligt sega.
 
Men det är så riskfyllt att äta dem! 
Jag sitter och väntar på att gå till tandläkaren för att fixa en tand jag råkade bita sönder när jag slängde in en hallonlakritsskalle i munnen i torsdags kväll.
Och det har hänt mig en gång tidigare för några år sedan. På samma tand!
 
 
 

Trivsamt sorl

(null)
När jag strosar omkring på ensampromenader tycker jag att det är så himla mysigt att slinka in på Wayne’s på Götgatan. Det är egentligen en ganska ful lokal, och ingen insmickrande inredning, men jag har tyckt om stället i många år. 
Jag sitter och kopplar av och låter tankarna flöda fritt i det trivsamma sorlet. Jag vet inget annat ställe som får igång min hjärna lika bra.

Nu är det höst

(null)
Vägen upp till stugan lovade gott med den färgstarkaste regnbåge jag någonsin har sett, som strålade mot krukan med guld!
(null)
Första morgonen var frostbiten och frisk. Frasiga isskorpor på alla vattenkärl i trädgården.
(null)
Man såg tecken på den frasiga morgonen överallt i trädgården.
(null)
En rad små tappra svampsoldater stod i givakt i kylan.
(null)
Alla blad hade smyckats med vackra spetskantee av is.
(null)
Växthuset var tomt, naket och frostigt kallt.
(null)
I väntan på nya slingrande växter till våren.
(null)
En liten frusen sol.
(null)
Skogen bjuder fortfarande på sina skatter.
(null)
Lite stela och frusna, men superfina.
(null)
Korgen blev snabbt överfull!

(null)
Lite trötta,men fortfarande så fina.
(null)
Som mjuka gula täcken nedanför fönstret.
(null)
De små duniga bollarna är så fina.
(null)
De sista äpplena får sitta kvar till koltrastarna.
(null)
Potatisen ligger i lådor i källaren, men morötterna får stå kvar ett tag till.
(null)
Nya vinrankor är inhandlade på rea i plantshopen. Hoppas på skörd nästa år!
(null)
Dags att åka hem mot Stockholm igen och lämna den gyllene helgen bakom sig!

Busfrön?

Om man smyger runt och plockar med sig utblommade fröställningar och frökapslar från rabatter på Djurgården - kan man betrakta sig som ett busfrö då?
Vi samlar utblommade frökapslar från blommor som ser vackra ut, och stoppar dem i små påsar som vi märker med en beskriving av blomman. När vi kommer hem får alla fröer torka upp ordentligt, sorterade ordentligt, varje sort för sig, på ett litet fat som står i en luftig plastkorg (av den sort som de har till svamp i butiker). När fröna är alldeles torra packar vi ihop dem, märker upp vad det är för sort, och väntar till våren, då vi ska få plantera ut och se hur det går för oss som trädgårdsmästare.
 
 
 

Ny brödupplevelse - kristallbröd

Jag har alltid gillat bröd. När jag var barn var sirapslimpa det bästa jag visste. Jag älskade utflykter där man fick med sig limpmacka med ost som matsäck. Med åren har jag utökat brödsortimentet rejält, med massor av olika brödsorter vid olika tillfällen.
 
Och idag hittade vi ett alldeles nytt bröd, på ett litet mysigt fik som heter Karla Frukt. Där fanns det några supergoda mackor på Kristallbröd, som har den här beskrivningen: Kristallbröd är en spansk tolkning av den italienska ciabattan Ett lättare bröd som fått sitt namn från dess spröda skorpa och luftigare inre.
Det var verkligen gott! Killen på fiket kom och visade hur brödet såg ut när det levererades, och att det fluffiga brödet gör att pålägget smakar extra gott.
 

Skördetid och generositet

Det är otroligt vackert vid den här tiden på året. Det fullkomligt exploderar både i naturen och på odlade marker. 
Igår skulle vi få titta in i ett växthus för att få se fina äppelgurkor som vi var väldigt nyfikna på.
Tjejen som hade växthuset hade riktigt gröna fingrar, så det hängde tomater, gurkor och druvor från taket, och i krukor stod gigantiska pepparplantor och annat. Det var som att kliva in i en djungel. Och det bästa av allt var att tjejen var så generös att hon delade med sig av det goda!
 

21 september

September, och kvällarna blir lite mörkare. Men även om skymningen smög sig på i går kväll, så var det alldeles ljummet och vindstilla, så det var jättemysigt att sitta ute på balkongen och äta middag med levande ljus. Det var så mysigt att vi satt länge, länge och pratade, och till slut var det alldeles mörkt utanför balkongen, och ljusen hade nästan brunnit ner innan vi gick in och avslutade middagen.
Mitt i stan, men på innergården är man skyddad från ljud och stök, och balkongen är inbäddad som en liten oas med vindskydd och blommor.
 

Prepper

Jag undrar vem jag var i mitt förra liv, men av någon anledning har jag alltid varit en prepper. Jag ser till att det finns torrmjölk, kokosmjölk, krossade tomater, mjöl och andra viktiga basvaror i mängd i skåp och lådor.
 
Men viktigast av allt: den som lever med mig kan känna sig trygg med att det ALLTID kommer att finnas massor av toalettpapper och Söderte i händelse av belägring.
 
 

Mitt på Södermalm

 
Mitt på Södermalm, på Jakob Mommas gata, mellan Wollmar Yxkullsgata och Maria Prästgårdsgata ligger det här lilla fina huset. Det är ett fantastiskt vackert hus, men det verkar nästan vara övergivet, och trädgården är alldeles vildvuxen. Man skulle vilja ta hand om både hus och trädgård och göra det riktigt, riktigt fint.
 
Bakom huset ligger en liten park, som heter Jakob Mommas park, och där finns det rader av små målade planteringslådor där människor får chansen att odla mitt i stan i en miniodlingslott. Det är jättefint att passera genom parken och se hur det växer och spirar bland örter, blommor, kryddor och grönsaker. Man kan odla i lådorna, och får då gratis jord av Stockholms stad.
 

Supernormal retning

Grönt är skönt, tyckte den här lilla kompisen. Den knallgröna mirakeltrasan såg nog ut som den godaste grönska man kan tänka sig. Och så gick den fram och tillbaka över trasan och försökte hitta en fungerande växtåder med sin lilla slang. Det gick ju inget vidare. (null)

(null)


Om

Min profilbild

Fia

RSS 2.0