Patrik 1,5

Efter en förmiddagspromenad på stan var jag kall och ruggig när jag kom hem, så jag svepte in mig i en filt och hoppade upp i soffan och tittade på "Patrik 1,5".
Tur att jag inte såg den på bio, för då hade jag skämt ut mig. Jag har snörvlat och gråtit nästan hela filmen. Vilken underbar film! Vilken snyting mot alla fördomar mot allt som avviker från normen. Vilken svidande kritik mot byråkrati!
Gustav Skarsgård och Torkel Petersson var häftiga som det homosexuella paret och Tom Ljungman som den föräldralöse Patrik. Det var så gripande med den stackars killen som hade valsat runt i fosterhem och andra placeringar, så han var trasig och misstrodde alla. När han hamnade hos ett homosexuellt par visste han inte hur han skulle hantera situationen.
Jag trodde att filmen skulle vara mycket flamsigare och ytligare, men den gick rakt in i hjärtat, och kramade åt hårt. Det var så många sekvenser som visade hur svårt det kan vara med relationer, osäkerhet, fördomar och kärlek. 
Och jag grät några gånger extra när jag tänkte på alla "Patrikar" jag möter i mitt jobb. De satt därinne i hjärtat hela bunten och bråkade med mig hela filmen igenom. 

Har ni inte sett filmen måste ni göra det snarast! Ladda upp med pappersnäsdukar!

Filmen får fem pappersnäsdukar av fem möjliga!

Dyra komplimanger

Igår pratade jag med en man som var full av komplimanger. Han pratade om hyns lyster och ögonens glans.

Om jag hade gått på det skulle det ha kostat över 1000 kr.

Han var nämligen försäljare av lyxiga skönhetspreparat.

Så fort jag vände och gick därifrån började han ösa komplimanger över nästa kvinna.


Mer musik

Jag läste idag i DN att det här är en av de låtar från melodifestivalen som har fått störst genomslagskraft. Det stod att det har förekommit att människor som har tänkt ta sitt liv har ändrat sig efter att ha lyssnat på den här. Fint!

Se på mig - Jan Johansen



När din väg är lång och du är trött
Men du måste ändå gå, mmm....
Och när skuggorna börjar växa och få liv
Och när natten skrämmer så
Är jag bredvid dig och jag följer varje steg du tar
Och hos dig stannar jag kvar

Så se på mig, åhå..., en hamn i stormen
Som en våg som fötts att bära dig
Ja, se på mig, åhå..., i ljus och mörker
Är jag där och aldrig lämnar jag dig

När du står en dag vid ett vägskäl i ditt liv
Som ett vilset litet barn
Är jag bredvid dig och jag följer varje steg du tar
Och hos dig stannar jag kvar

Så se på mig, åhå..., en hamn i stormen
Som en våg som fötts att bära dig
Ja, se på mig, åhå..., i ljus och mörker
Är jag där och aldrig lämnar jag dig

Jag går med dig vart du går
Och aldrig lämnar jag dig

Så se på mig, åhå..., en hamn i stormen
Som en våg som fötts att älska dig
Ja, se på mig, när ljuset blir till mörker i ditt liv
Är jag där och aldrig lämnar jag dig
Jag älskar dig så

Eleanor Rigby

Gammal goding som fortfarande håller

Skumt....

Nu har jag betalat mina räkningar, och jag har pengar kvar....hmmm....något måste vara fel....

Åldersnoja - uppföljning

Det var som vanligt ett roligt och positivt gäng som träffades, så jag behövde inte noja. Dessutom blev det en lagom spridning när det gällde åldern, för det var både unga och gamla som slöt upp.
Det blir alltid roligare när det är olika typer av människor som träffas. Det blir ingen dynamik i en alltför heterogen grupp.

Nästan overkligt vackert

Det var en alldeles fantastisk soluppgång idag. En bit från mitt hus finns en skogsbevuxen bergstopp, och just nu är hela toppen kritvit av all snö, och träden är som vitfrostiga skulpturer. Idag gick solen upp som ett glödande klot bakom träden. Vartefter solen steg "rann" solstrålarna ned mot marken, ni vet så där energirikt pumpande solstrålar som man kan se på film från öknen, så där så man nästan tror att det är animerat. Det var så obeskrivligt häftigt. Jag slutar aldrig att fascineras av naturens skönhet.

Sen var det mindre smart att sitta och titta rakt in i solen, så att jag fortfarande går omkring och känner mig halvblind...

Jenny Doveson - Who knows


Åldersnoja

Ikväll ska vi ut på after work. Tyvärr har alla andra som är ungefär jämnåriga med mig lämnat återbud, så nu ska jag ut med ett gäng ungdomar, och det känns faktiskt lite jobbigt. Jag har sällan behövt bekymra mig över ålder i olika sammanhang, för på mitt jobb har det alltid varit en bra blandning på åldrar och typer och kön (ja, där har det bara funnits två varianter, förstås) men nu har jag lite åldersnoja.

Bättre att hålla sig till sanningen

Igår var jag på matematikbiennalen på Älvsjömässan. Det var ca 4000 personer där, så det fanns stor chans att träffa gamla bekanta bland deltagarna. Bland annat fick jag syn på en kvinna som jag känner lite ytligt. Hon brukar alltid vara trevlig och hjärtlig, så jag gick fram och hälsade på henne. Hon var inte alls så hjärtlig som hon brukar, utan besvarade hälsningen på ett avmätt sätt, och var allmänt avvisande.

På kvällen hade jag ett privat samtal i ett helt annat ärende, och det slumpar sig så att den personen jag pratade med då är chef till kvinnan jag hade träffat på dagen. Jag nämnde att jag hade träffat "Kajsa" på matematikbiennalen, och att hon hade verkat så sur mot mig.
Då visade det sig att "Kajsa" har ljugit på jobbet och sagt att hon skulle på en avancerad mattekurs, så hon hade fått ledigt med vikarie hela dagen. Inte så konstigt att hon tyckte det var jobbigt att träffa mig där, när hon insåg att hon skulle kunna bli avslöjad.

Och idag kommer hon att få sina fiskar varma...

Sherlock Holmes

Igår var jag på bio och såg Sherlock Holmes. När en av mina döttrar och jag såg trailern vid ett tidigare tillfälle blev vi jättesugna att se filmen, för det verkade vara både humor och action. Det visade sig att det var både humor och action och bra skådespeleri, men det var alldeles för många och långa slagsmålssekvenser som drog ner tempot. Är det något jag tycker är tråkigt att se på film så är det upprepade våldsamma slagsmål, speciellt om vissa partier visas i slowmotion för att förstärka effekterna. 
Men skådisarna var verkligen bra och fotot (eller kanske snarare scenografin) var kanon. Det var lagom långa klipp och filmat så att även små uttryck i skådespelarnas ansikten kom fram.
Men som helhet får den inte högsta poäng av mig, på grund av alla smaskiga fighter.  

Under en filt i Madrid


Att vara eller inte vara

Jag överväger att komplicera tillvaron lite grann. Vad tror ni om det?

Charlotte Gainsbourg - Just like a woman

Luta er tillbaka, slut ögonen och lyssna. Det är en riktigt skön låt att softa till.


Sångstund

Oj, vad vi har sjungit och trallat ihop den senaste halvtimmen, Sanna Nielsen och jag. Vi har haft det riktigt bra!

De kallade mig blåögd...



Hur tänkte de då...?

Parningsdans?

Jag har haft besök av min lilla systerdotter över natten, och idag när jag hade levererat henne till ett kalas gick jag och satte mig på ett fik en stund.
Vid bordet bredvid mitt satte sig ett par i 40-årsåldern. Det märktes ganska snart att de hade en dejt, förmodligen genom ombud eller genom någon dejtingsida. De påbörjade sitt samtal lite trevande, och Gud, jag lovar att jag försökte låta bli att lyssna, men de pratade ganska högt och det var trångt mellan borden, så även om jag satt och försökte fokusera på allt annat kunde jag inte undgå att höra deras samtal.

Till att börja med pratade de lite om sina respektive arbeten, och de gillade uppenbarligen det de hörde, för de började luta sig lite mot varandra och tittade in i varandras ögon. Då började han att prata om hur roligt det är att laga mat, och han nämnde mustiga grytor med vinskvättar i, improvisation och sinnlighet. Hon började nästan kuttra, fick ett mycket djupare tonläge på rösten och började linda en hårslinga runt sitt pekfinger. De lutade sig ännu närmare varandra, men fortfarande var det nybekant och fullkomligt anständigt. Man kunde nästan ana att de började fantisera om en gemensam, romantisk middag, där han stod manligt bredbent och självsäkert skvätte vin i den puttrande grytan.
Det började pulsera både testosteron och östrogen vid grannbordet, och hade de varit tranor hade de cirklat runt, runt i en märklig dans vid det här laget.

Sen gjorde karljäveln (hoppsan, så illa jag uttrycker mig!) sitt första klavertramp! Han började prata om sin exfru, som hade blivit sur på honom för att han ville jobba med sin egenhändigt byggda båt istället för att gå på middag med sin svärmor. Han förtydligade det hela med att man måste ha utrymme, "alltså inte för att fara omkring och vara otrogen, men man måste ju göra det man brinner för". Kvinnan mitt emot honom vid bordet rätade upp sig rejält, slutade kuttra och sa "absolut" och "precis" åt allt han sa. Han hade brutit förtrollningen, och nu var han tvungen att reparera skadan.

Vad gjorde han då? Jo,han försökte göra sig intressant genom att berätta om alla länder, städer och berömda platser han hade besökt. Det är ofta jätteroligt att lyssna på spännande reseminnen som gör att man skulle vilja uppleva samma sak, och man vill höra mer av en god berättare, men när det blir på det där "namedroppande" viset blir det dötråkigt.
Kvinnan hade nu tappat intresset. Hon satt helt upprätt på sin stol, rösten var oengagerad och nästan lite vass när hon sa "jaha" och "precis" med jämna mellanrum. Hon tittade inte längre in i hans ansikte, utan började lite förstrött sopa ihop sina kaksmulor och hälla dem på assietten. Hon signalerade att hon var klar och ville gå därifrån så fort artigheten tillät det.

Han hade bränt sina skepp. Nu blev det nog ingen uppföljning på den här träffen.

Le célèbre chef

Jag har haft en liten gäst sedan igår. Jag fick beröm för min matlagningskonst, minsann. Min lilla systerdotter Paolina tyckte att pannkakorna var delikata, så hon vill ha några till lunch idag. Det ni!

The Lady of Shalott/Loreena McKennitt

Det här inlägget passar bara den som har gott om tid. Lyssna ordentligt på låten och läs gärna om bakgrundshistorien. Det är väl investerade 11 minuter.
Texten är en dikt från 1843, skriven av Lord Tennyson, som ni känner igen från nyårsdikten från Skansen.



Det finns en häftig bakgrund till den här
låten.

Ni som vill veta mer om Loreena McKennitt kan läsa här 

Om det är knepigt att hänga med i texten kan ni titta här.

Brandskador

Under jullovet brann det på vår skola. Det var en raket som råkade gå in i ett klassrum som började brinna. Oturligt nog var det bildsalen med alla papper, färger och annat material, så det fanns en hel del brännbart material som satte fart på elden. Bildsalen blev helt utbränd och de intilliggande salarna (slöjd, musik och hemkunskap) blev rök-, sot- och vattenskadade. Det kommer att ta minst en månad innan bildsalen är helt återställd. No-salarna blev sotskadade, men de sanerades omedelbart och ansågs därefter vara återställda, tills någon satte igång fläktsystemet varpå alla no-salar fylldes av illaluktande sotflagor som hade legat kvar i rören till fläktsystemet. Därför blev det ny sanering av no-salarna.
Första skolveckan efter jullovet gick det inte att använda slöjd-, musik- och hemkunskapssalarna, utan det tog en dryg vecka innan de var användbara.
No-salarna luktar fortfarande fruktansvärt illa, och vi kan inte vädra eftersom hela fläktsystemet måste saneras innan fläktarna får sättas igång. Alla ventiler är igentejpade, men ändå slinker lukten igenom.

I förrådet bakom no-salarna står våra vagnar där vi förbereder material till våra laborationer. Veckan före jul var det en vikarie som ersatte en av lärarna. Vikarien hade glömt att ställa in alla gastuber till brännarna i brandsäkra skåpet, så de stod kvar framme på vagnen hela lovet. Tre klassrum bort härjade en storbrand...På en hylla alldeles bredvid vagnarna hade någon sparat ihop en jättehög med frigolitflak att använda till någon teknikuppgift. På en annan vagn hade någon glömt kvar småflaskor med aceton, bensin....

Nu har vi haft en gigantisk röjning på institutionen och vi har skärpt våra säkerhetsregler och enats om vilka rutiner vi måste ha.

Ni förstår vad som hade hänt om raketen hade gått in i fönstret till no-förrådet istället...


Early bird

Igår kväll tänkte jag: I morgon är det lördag så då kan jag sova riktigt länge.

I morse vaknade jag som vanligt före sex på morgonen. Pigg och utsövd. Hur jag än anstränger mig lyckas jag aldrig ligga och sova till långt fram på dagen. Jag är född morgonpigg. Alla morgontröttas fasa.

Stor prövning

Ni som brukar besöka mig vet att jag flyttade till Hammarby sjöstad i höstas. Jag berättade aldrig var jag bodde tidigare, men det var på en betydligt mindre ort inte alltför långt från Stockholm. Det liv man lever i en småstad har både för- och nackdelar. En typ av fördel kan vara att om man står i affären och upptäcker att man har glömt plånboken skriver de bara en lapp och säger att man få betala nästa gång istället, eller att de har lagt undan en speciell vara som de vet att man tycker om, utan att man har bett om det.
En nackdel kan vara att det pratas och skvallras en hel del om det som händer i stan.

När mitt liv förändrades så drastiskt i somras tyckte jag att det var skönt att få lite distans till allt, så det var befriande att flytta till ett nytt ställe.

I tisdags var jag på en föreläsning på kvällen efter jobbet. Föreläsningen var inspirerande och intressant och gav massor av idéer, men jag blev dränerad på energi av ett annat skäl. Av en slump var 50 av föreläsningens 80 platser inköpta av lärarkollegor från min gamla hemstad, så det blev ju självklart ett kärt återseende med de flesta. Men ett par gamla kollegor kom och snokade och spekulerade så att jag blev tvungen att markera och säga stopp. Har de inget bättre för sig än att rota i andra människors liv? Tragiskt!


Hide every trace of sadness


No mercy!

Vad säger man om en sextonårig kille som är häktad misstänkt för minst 15 fall av sexövergrepp och våldtäkter? Finns det något annat alternativ än kastrering? Med slö kniv!


Tappat

Igår var jag på kurs efter jobbet. Det var otroligt inspirerande och jag blev alldeles uppfylld av idéer och energi.

Idag när jag satt på tåget på väg hem märkte jag att jag hade tappat något.

Sugen!

Är det någon som har hittat den tar jag tacksamt emot den igen.

Vintersport

Jag vet inte vilken vinteridrott jag ska ägna mig åt. Hockey känns rätt puckat men curling verkar lockande...

Avatar och bar-ragg

I lördags bjöd äldsta dottern på bio (min födelsedagspresent). Vi gick och såg Avatar. Vi var båda lite skeptiska till filmen eftersom fantasygenren har en tendens att tråka ut oss. Och när Sigourney Weaver klättrade upp ur en låda som förvarade sovande människor började jag undra om vi av misstag hade hamnat på en Alien-film.
Men sen tog sig filmen och blev riktigt fascinerande. Det var en spännande saga som innehöll både romantik, action, våld och samhällskritik. Det fanns partier som var obehagligt grymma och våldsamma, medan andra avsnitt var rena skönhetsupplevelser av fantasieggande landskap och varelser. Filmen var klart bättre än jag hade förväntat mig. Kul!

Efter bion gick vi till Rival (Benny Anderssons hotell vid Mariatorget) för att sippa lite vin i baren och träffa dotterns kompisar som hade medverkat i en Queen-föreställning. Tro det eller ej, men jag fick faktiskt ragg i baren! Nu blev det inget av det hela, men det var uppfriskande för en präktig skolfröken!  


Med en hälsning till John!

Jag berättade ju att jag var på ett seminarium anordnat av Nikon. På eftermiddagen visade Bill Frakes och Laura Heald filmer och bildspel de har gjort i olika sammanhang. Några filmer var gripande dokumentärer om olika människor med speciella öden. En film handlade om en kvinna som hade drabbats av cancer i ena benet som tonåring, vilket hade gjort att benet var amputerat. Hon var en riktig fighter, och nu har hon en specialprotes som gör att hon kan löpträna (och -tävla!). Det gick inte att hålla tillbaka tårarna när man såg den filmen.
Den här filmen som jag lägger in var en häftig skildring av "Down Under". Som en hälsning till gode vännen från landet upp-och-ner :)

Bra start på dagen!

I morse gick min morgontrötta dotter upp tidigt för att fixa frukost på sängen.  Det var väldigt trevligt att bli uppvaktad med en frukostbricka, levande ljus och vacker sång. En riktigt skön start på dagen!

Sen vet jag inte om det är så kul att man absolut måste bli ett år äldre varje gång det inträffar!

Fototriss: Randigt

Veckans tema på fototrissen är randigt. Här kommer mina randiga bilder:





Fler bidrag på temat hittar du
här

Vill ha!

Idag har jag varit på ett heldagsseminarium om foto. Det var Apple och Nikon som stod för arrangemanget, och nu har jag fått ett nytt begär! Jag vet precis vad jag vill ha! Jag vill ha en Nikon D3s!

Problemet är bara att få runt 60 000 kronor över vid något tillfälle. Det kommer att dröja länge, tror jag.

Dagen avslutades med ett otroligt fint bildspel till den här låten. Fantastiskt!

Patty Griffin

Jag har hittat en ny låt att smälta till! Lyssna här:

No lions

Ibland råkar man ut för pinsamma situationer. Igår när jag var klar med mina lektioner satte jag igång med det sista röjandet på vår institution. Så fick jag ett ryck att jag skulle ta ett foto på mig själv vid säckarna, ungefär som lejonjägare visar upp sina troféer, ni vet, med en fot nonchalant på det nedlagda bytet och ett kaxigt leende i det solbrända ansiktet. Nu hade jag inget solbränt ansikte, och inget lejon heller för den delen, men jag hade i alla fall en imponerande hög med säckar (se bildbeviset längre ner på sidan). Alltså ställde jag mig i en tjusig pose och log ett tillgjort leende och väntade på att självutlösaren skulle fungera.
Då kom vår nyanställda vikarie ut från en av salarna. Jag känner inte henne än, så jag kunde inte förklara hela min tanke bakom min märkliga pose och mitt stela leende, så jag sa:
- Hmm, jag tänkte ta kort på säckarna...

Hon tittade lite tvivlande på mig, eller kanske rättare sagt förskrämt, och så hastade hon vidare.

Själv var jag så orolig att bli ertappad i mina barnsliga aktiviteter, så det blev inget troféliknande foto.

Nikon Professional Services

I morgon ska jag till Berns salonger på ett heldagsseminarium om foto. Det är Nikon och Apple som står bakom evenemanget, och det verkar riktigt intressant.
Vad sägs om den här presentationen:

Apple Final Cut Studio

Apple bjuder in dig till ett unikt seminarie om kreativitet och tekniker för att skapa och distribuera multimediaproduktioner. Seminariet riktar sig i första hand till professionella stillbildsfotografer som vill utöka sin verksamhet med videofotografering och -produktion. Målsättningen är att definiera nyckelområden i arbetsflödet och belysa fallgropar för att effektivisera den kreativa processen och minimera tiden mellan tagning och publicering.

Själva temat är: Still Moving Pictures

Låter det inte kul?

Let´s dance

Igår var jag så orolig att Daniel da Silva...hmm, jag menar förstås Elin Kling skulle åka ur tävlingen.

Bildbevis

Mitt i släpandet av säckar och torkandet av hyllor kom jag på att jag skulle ta kort på allt skräp. Så här såg det ut:









Här står han och hånskrattar!


Trött!

Idag blev det ett nytt mastodontpass med avresa från hemmet kl 6.40 och återkomst kl 21.50. Det är helt sanslöst vad vi har rensat ut och kastat. Ni kan inte tro vilka rariteter vi har granskat och bestämt oss för att kassera. Jamen, jag menar, hur ofta tror ni att man demonstrerar "Magdeburgska halvklot" eller katodstrålerör för dagens ungdomar? Eller hur begeistrade tror ni att de blir över ljudbildband om norra Europas myrmarker, med rödstickiga diabilder? För att inte tala om en annan höjdare - en hel klassuppsätttning Aftonbladet och Expressen från -86, med rykande heta artiklar om Tjernobyl!
Ni kan tro att skåpen var proppfulla med gammal skräp. Det är heller inte kul att göra laborationer med mjöl och socker som har sett sina bästa dagar för dekader sedan.

I morgon lovar jag att fotografera vår skräphög så ni får se!

Lång dags färd mot natt

I morse åkte jag till jobbet klockan 6.40, och så arbetade jag oavbrutet hela dagen, tills jag kom hem klockan 21.30. Det var en lång, lång dag. Först var det en intensiv dag med temaarbete med en hop ungdomar, och sen fortsatte en kollega och jag arbetsdagen genom att rensa bort en massa gammalt skräp från no-institutionen och göra rent i skåp och på hyllor. Vi har kastat allt som känns gammalt och inaktuellt, och det var inte lite. Vi har fyllt drygt tio sopsäckar, och vi ska fortsätta vårt arbete på samma sätt i morgon kväll.
Det var dags för en rejäl rensning med tanke på att det bland annat stod kvar en massa gamla pärmar med stenciler med arbetsuppgifter. Ja, det var verkligen gamla blåstenciler.

När vi har tömt allt planerar vi att åka till riksantikvarien med våra sopsäckar. Där finns mycket att bita i!

Tankar från galen gymnasiekompis

Ni kommer kanske ihåg att jag skrev om min gymnasiekompis som numera bor i Thailand? Han skickade följande heltokiga betraktelse:

 Jag älskar allvarliga ytligheter mer än ytliga allvarsamheter! Ja som t.ex hur ska man undvika att bli dömd för mord i Kambodja? Jo man äter upp offret! Det finns ingen lag i Kambodja som förbjuder kannibalism! Smart va? Eller visste du att det finns en lag i Florida som förbjuder att man fiser på allmänna platser efter kl 18.00?
Man har större chans att bli satt i fängelse om man släpper en fjärt i Florida än om man äter upp sin medmänniska i Kambojda. Människan är skapad efter Guds avbild, var det väl nån som kläckte ur sig...



Going really crazy?

Det började med att jag sjöng med i låtar som spelades på radion. Sen började jag tralla lite i största allmänhet när jag fixade i lägenheten, och nu märker jag att jag har börjat prata högt för mig själv!

Men jösses vilka bra svar jag får!

Tack för idag!

Idag har det varit en väldigt bra dag! För det första träffade jag alla mina tre döttrar samtidigt på ett mysigt sätt, det är alltid guld värt, och jag blir alldeles varm i hjärtat av att se hur fina de är (man FÅR vara partisk!). 
För det andra skulle en arbetskamrat och jag åka och hämta kameror som vi ska få låna från kommunen eftersom vi har projektarbete den här veckan, och när vi åkte genom det sanslöst vackra landskapet satt vi bara knäpptysta och njöt av de vitpudrade grenarna som såg ut som vita skulpturer. Arbetskamraten är en ung tjej som ska göra lumpen från och med nästa vecka, och hon tittade på det vackra och sa till slut att det var okay att ligga i fält i kyla om det är så vackert.
Efter jobbet skulle en av döttrarna och jag åka och hälsa på min pappa. Han är en gammal man, men idag var han glad, pigg och positiv, så det var ett väldigt trevligt besök.
När vi handlade i en delikatessbutik på väg till min pappa fick vi en otrolig rabatt på vårt inköp, och vi kände det som om vi hade fått en present.
Efter några timmars fika och prat hos pappa gick vi till stationen, och kom fram dit cirka fem minuter innan tåget skulle gå. Helt perfekt - ingen tråkig väntan på ett kallt pendeltåg!
På väg till stationen var alla grenar inbäddade i froststjärnor så de såg ut som sagoträd av socker!
Och sen hade vi samma tur när vi bytte till tvärbanan. I vanliga fall stämmer våra tåg nästan aldrig med tiderna på tvärbanan, men idag kom vi fram 1 minut innan tvärbanan kom.
Och så hörde Kesokompis av sig och var omtänksam! Gulletjej!
En bra dag rakt igenom! Så himla skönt :)


Fototriss - Så här ser det ut där jag är idag, del 6

Efter ett litet juluppehåll har fototrissen dragit igång igen. Den här veckan ska det vara bilder på temat: Så här ser det ut där jag är idag. Och så här såg det ut när jag gick en promenad:







Om ni vill se andra bilder på temat klickar ni
här


Jobbigt utskick

Jag hade fått ett meddelande på facebook. Det handlade om "Top stalkers", där man skulle kunna se vilka fem som har varit de som mest besökt din sida. Jag klickade på en ruta för att se vad det stod. Där stod vilka sidor jag skulle ha besökt väldigt mycket, och det stämde inte alls. Två av sidorna har jag aldrig besökt, och två andra har jag besökt för väldigt länge sen.
De som enligt listan skulle vara mina fem toppbesökare kändes helt osannolikt. Jag kan aldrig tänka mig att den som stod som "Top stalker" skulle vara det. Det är en gammal dagisfröken till våra barn, och vi hälsar till varandra någon gång då och då, men att hon skulle titta in hos mig jämt och ständigt kan jag inte tänka mig.

När jag sen skulle klicka bort meddelandet gick det istället iväg till massor av slumpvalda personer på min adresslista. Jobbigt!

Frostigt fika

Exmaken och jag träffades över en fika på centralen för några dagar sedan. Det var exet som föreslog det fiket, för han tycker att det brukar vara mysigt att fika där det är liv och rörelse.
När vi beställde vårt fika visade det sig att en kopp kaffe eller te och en smörgås gick på 110 kronor(!), och sen var det så fruktansvärt kallt att man var tvungen att ha alla ytterkläderna på sig för att inte frysa till is, stillasittande i den arktiska kylan.
Är det vad man borde kalla en frostig relation?

Till Stockholm i april

I april kommer Erik Karlsson att besöka Sverige. Han kommer troligen att göra ett par spelningar i Stockholm.



Han har skickat över material så att några svenska musiker ska kunna förbereda sig och kompa honom. Spännande va?

Mindre

De sista månaderna har jag verkligen rasat i vikt, utan att jag egentligen har gjort någon medveten satsning. Ni vet att man brukar säga att kläderna hänger och krymper i garderoben, men jag har nog en annan sorts garderob, för mina kläder sitter löst och sladdrigt, och jag måste alltid ha bälte på byxorna numera.
Nu har jag lagt märke till något intressant när jag träffar gamla bekanta. Mina kvinnliga bekanta som inte har sett mig på ett tag undrar oroligt om jag har varit eller är sjuk, medan manliga bekanta uttrycker lite berömmande och uppskattande ord om det nya mindre formatet. Visst är det märkligt?


Uppdatering: Jag har fått höra att många har uppfattat det här inlägget precis tvärtom mot vad jag menade. Jag menade att alla kvinnor var uppriktigt omtänksamma och verkligen bekymrade sig över den snabba förändringen. Männen tog för givet att jag ville ha komplimanger, utan att fundera över orsaken.


Längtan

En av mina elever skolkar med jämna mellanrum, så man får använda blåslampan i baken på honom. Igår hade jag sett honom i skolan, men när det var dags för min mattelektion var han inte på plats. Lite senare på dagen fick jag syn på honom igen, så jag sa:
- Anders, jag saknade dig på matten!

Det tog honom bråkdelen av en sekund att tänka ut vad han skulle säga, så han log sitt bredaste leende och sa:
- Och jag saknade dig också!

Vad gör man? Jag kunde inte annat än skratta!

Mera Depp

Johnny Depp har blivit utsedd till decenniets bästa skådespelare. Jag kan inte annat än hålla med. Han har gjort så vitt skilda karaktärer, och alltid blir jag lika fängslad. Han lyckas hitta något speciellt oavsett om han är sjörövare, stillsam författare eller fantasifigur. Tror det är något i blicken.


Yes!

Vad befriande det är att äntligen ha vågat göra något som man har varit för feg att göra en lång tid! Och upptäcka att det inte alls var svårt!

Dressyr

Det här klippet hittade jag hos Ejmis


Dom har glömt...

Den här lägger jag in som en speciell hälsning till syrran...


Hakuna Matata


Måndagstrevligt

Idag ska jag träffa en bloggkompis. Det ska bli skoj. Vi träffades på en rolig bloggträff för ett par år sedan, så det ska bli kul att ses igen.


Måndag morgon

Känner mig lite låg idag. Kan inte sätta fingret på vad det beror på.


Djupa funderingar

Jag satt och rensade bland gamla papper och hittade ett tokigt mejl jag fick för ett par år sedan:
(Till "J" - det kom från V. progressive team...)


¤ Om man klonar en sjörövare, får man en piratkopia då?

¤ Journalister som rapporterar ifrån ett område som svälter, vad äter dom?

¤ Varför finns det bara ett konkurrensverk?

¤ Vems idé var det att stoppa in ett "s" i ordet "läspa"?

¤ Varför finns det flytväst under flygplansstolarna när det hade varit bättre med fallskärm?

¤ Varför säljs det cigaretter på bensinmackarna när det är förbjudet att röka där?

¤ Varför tillverkar de inte plan i samma material som den svarta lådan? Den håller ju alltid.

¤ Alla paket har skriften: "öppna här" någonstans på sig. Hur stor är chansen för att det skulle stå: "öppna någon annanstans"?

¤ Om 7-11 är öppet dygnet runt, 365 dagar om året, varför finns det då lås på dörrarna?

¤ Hur vet du att det är dags att stämma din säckpipa?

¤ Om majsolja kommer från majs, var kommer då barnolja från?

¤ Om en sköldpadda förlorar sitt skal, är han då hemlös eller naken?

¤ Varför finns det inte kattmat med smak av möss?

¤ Är sterilitet ärftligt?

¤ Om nu ingenting fastnar på teflon, hur får dom då fast det i stekpannan?

¤ Om du lyckas få upp en bil i ljusets hastighet, vad händer då om du tänder lyktorna?

¤ Varför stavas inte palindrom så att det blir samma ord baklänges?

¤ Varför steriliserar man nålen när en dödsdömd ska få sin spruta?

¤ Om man kväver en smurf, vad får den då för färg i ansiktet?

¤ Om superlim nu fäster på allting, varför fastnar det inte på insidan av tuben?

¤ Vart tar den vita färgen vägen när snön smälter?

¤ Hur betalade riksbanken för sin första sedelpress?

¤ Hur skriver man "0" med romerska siffror?

¤ Varför heter det rusningstrafik när bilarna kör som långsammast?  


Vargnyheter

Nu är 25 vargar skjutna...

Julläsning

Under julhelgen har jag läst massor av böcker. Ytliga, förutsägbara och stereotypa. Det har varit väldigt befriande, men nu börjar jag tröttna på ytligheterna och längtar efter något att bita i. Kanske "Krig och fred" av Leo Tolstoj kan vara något?


22 vargar skjutna på en dag!

Jag blev så besviken när jag såg i tidningen att redan första dagen efter att den nya lagen om licensjakt på varg har trätt i kraft har 22 vargar blivit skjutna. På en dag!
På 50-talet fanns det cirka 20 vargar i Norge/Sverige. 1966 blev vargen fridlyst, då det bara fanns cirka tio djur kvar och 1980 fanns det bara ett djur kvar på grund av olaga jakt. Sedan ökade vargstammen tack vare djur som kom från Finland och Ryssland.
De senaste tio åren har stammen ökat ganska snabbt, till cirka 200 individer. Det har medfört att ett antal får mm har blivit attackerade av vargar.

Men vi har en konstig inställning till djur i vårt land. De vilda rovdjuren ska helst bort från naturen och de tama djuren blir skrämmande ofta vanvårdade på ett fullständigt samvetslöst sätt.



Uppdatering: MUF riktar stark kritik mot regeringens beslut att tillåta vargjakten. Läs här


Beredskap

När jag tog bussen på väg till nyårsfirandet hade jag med mig ett par burkar tsatsiki, en flaska vin och en flaska champagne. Vid första hållplatsen klev det på en kvinna med en stor form med en potatisgratäng och en annan kvinna hade en kasse med bröd och sallad. En man klev på med en gratängform med marinerat kött (tror jag). Vartefter bussen stävade framåt i decemberkvällen fylldes den av allt fler människor med en massa god mat. Jag insåg att vi utan vidare skulle kunna ha en riktigt lyckad fest på bussen.
Ja, jag tror faktiskt att vi skulle klara en längre tids belägring utan att svälta ihjäl.

Nu blev det ingen fest på bussen, åtminstone inte så länge jag åkte med. Men man vet aldrig - kanske blev det tidernas party när bussen for vidare i natten...