Mattelektion
Just nu sitter jag i ett knäpptyst klassrum, där det enda som hörs är det svaga prasslandet från papper och det lätta skrapandet från 30 pennor, när mina nior skriver matteprov.
Vi har stångats och slitit i drygt två år, där jag har mött tjuriga, skrattande, gråtande, strålande och trötta elever. Ibland har jag undrat hur jag ska få alla på banan, med alla avkörningar som förekommer, men just nu inser jag att vi åker på samma motorväg - åt samma håll!
Det där slitet, tjatet och envisheten har lönat sig!
Ungarna är på banan!
Besök hos frissan
Jag ska på bröllop på lördag, så jag gick till frissan idag för att åtgärda en frisyr som hade upphört att existera och gamla slingor som hade förlorat sin glans. Frisören var väldigt charmig och trevlig och underhållande.
När vi påbörjade behandlingen och jag var tvungen att ta av mig glasögonen berättade jag för henne att jag är närsynt och ser väldigt dimmigt utan glasögon.
När hon sen fixade med håret och klämde fast ett stort antal folieblad så att huvudet såg ut som ett kyrktak av silver hängde flera lager folie över öronen, och eftersom hon hade en väldigt låg och mjuk röst var det svårt att höra vad hon sa när jag hade ljuddämpare för öronen.
Stackars kvinna, hon kanske trodde att jag satt där och var både blind och döv!
Annies Song
Plötsligt spelade de en gammal välkänd John Denver-låt på radion, och jag insåg att jag inte hade lyssnat ordentligt på texten tidigare. Det är ju rena rama mästerverket!
Min citroen
För lite drygt ett år sedan köpte jag en fin, champagnefärgad Citroen. Den går som en klocka. Egentligen har jag inställningen att man ska åka kollektivt så mycket man kan, men eftersom jag av olika skäl fick arbetsresor som tog 1 timme och fyrtiofem minuter i varje riktning varje dag med kollektiva färdmedel började jag känna att jag borde vara mer rädd om min egentid. Med vetskapen om att samma resa med bil skulle ta 35-40 minuter i varje riktining varje dag började jag känna att det kunde vara försvarbart att åka egen bil till jobbet.
Så när den extremt välvårdade champagnefärgade skönheten kunde bli min slog jag till.
Jag var tvungen att låna till en del av köpesumman, och jag fick tre år på mig att betala tillbaka. Jag ville bli av med skulden snabbare än så, och därför har jag betalat minst dubbla månadsbeloppet varje månad, och nu efter bara drygt ett år är vartenda korvöre inbetalt.
Bilen är min helt och hållet!
Bilen och jag har redan varit i Amsterdam, Tyskland, Danmark, Tjeckien, Slovakien, Ungern mm och jag hoppas att det blir många fler resor med min lilla pärla!
Stork
Visst är den fin, den här storken som flyger iväg över träden?
Kraftfullt sommarminne
Vindarna ute på havet var alldeles varma och himlen var knallblå. Jag befann mig mellan Danmark och Tyskland.
Den långa raden av vindkraftverk var en skön syn. Jag blir alltid glad av förnyelsebar energi.
Hur känner man igen en lärare på en restaurant?
En lärare känns igen på följande: Han eller hon äter upp sin mat på maximalt 7 minuter, därefter bär han/hon själv ut sin tallrik till köket och börjar slutligen vanka runt och vakta i lokalen.
Wake me up when it´s all over
Jag tycker att det är så otroligt jobbigt med den svajiga och osäkra situationen i Sverige just nu, så varje gång jag hör den här låten brukar jag tänka att det skulle vara så skönt att få sova lugnt och djupt, och få vakna upp när allt är stabilt igen.
Tips på bra bloggar
De senaste månaderna har jag haft så mycket annat som har tagit tid, så det har blivit lite si och så med bloggskrivandet. Men det är inte så väldigt konstigt, för jag har märkt att det här med bloggaktiviteten går i vågor med mer intensiva och aktiva perioder, och andra perioder då det händer betydligt mindre.
Under de intensiva perioderna hinner och orkar jag inte leta reda på nya bloggar, men det finns bloggar jag alltid går in och läser med stor behållning.
Kvinnan som kombinerar fantastiska bilder och fängslande små historier. Hon lyckas hitta motiv och kameravinklar så att en ärta kan se ut som en diamant!
Kvinnan som trollar med ord. Beskriver känslor och stämningar så att det blir ren poesi.
Kvinnan som är en segrare. Har besegrat cancer och skriver nu på ett sätt så att läsaren kan hämta ny energi i texten.
En osannolikt skicklig tecknare. Man tror inte att det är sant när man ser hennes bilder. Hur i hela friden kan någon vara så grymt skicklig?
Kvinnan som förmedlar en skön blandning av vardagsbestyr, djupa tankar och bra boktips.
Mannen som lägger ner mycket tid på välskrivna inlägg med intressanta bilder och spännande information. Många trivsamma strövtåg med härliga ögonblicksbilder.
Kvinnan som har en härlig blandning av humor, allvar, vardagstankar och feminism.
Kvinnan som älskar rosa och är lika läsvärd vare sig hon skriver från Norrland, Finland eller olika ställen i världen. Jag får abstinens när hon har för långa skrivuppehåll.
Kvinnan som med humor och charm beskriver olika saker som dyker upp i tillvaron.
Kvinnan som bjuder på sköna bilder och vackra ord. Har en förmåga att visa skönhet och harmoni i olika miljöer. Hon kan bjuda på ett smittande leende från Vietnam och glittrande barnaögon bland nära och kära.
Kvinnan som på ett kärleksfullt, träffsäkert och mycket underhållande sätt lyckas beskriva livet som småbarnsförälder.
Kvinnan som får mig att längta efter långa, sköna skidturer på orörd snö. Har både humor och humör.
Kvinnan som förmedlar kärleken till mat så att man vill hoppa in i bilen och åka till hennes jobb och äta massor. Hon har även förmånen att bo mitt i sanlöst vacker natur, och det är en sann njutning att få följa med på strövtåg med hjälp av hennes skarpa kameralins.
Kvinnan som skriver träffsäkert om stora och små händelser i tillvaron. Det är skarpa iakktagelser och underbara texter med skärpa och humör.
Ny Marian Keyes
Den 6 november släpper Marian Keyes en ny bok. Då släpps bara den engelska versionen, men översättningarna kommer säkert ganska snart. Marian Keyes har haft problem med svåra depressioner under några år, så pass allvarligt att hon inte ens kunde skriva korta inlägg på sin hemsida/blogg på nästan ett år. Vid några tillfällen skrev hennes man kortare inlägg där hon skickade hälsningar till sina läsare. Det känns därför väldigt roligt om hon nu mår bättre igen. Hon har en härlig humor och lyckas skildra olika situationer så att man inte kan låta bli att skratta högt om man råkar sitta på allmän plats och läsa.
Jag har hittills läst alla hennes böcker - alla är inte lika bra, men alla är läsvärda - och nu ser jag fram emot att läsa den nya boken.
Overkligt
Jag satt uppe till sent på natten, för jag hoppades att det bara skulle var några få förvirrade distrikt som hade röstat så galet.
Men det svängde lite hit och dit. En stund var det uppe i över 16% och jag tyckte mig höra taktfasta stöveltramp och skarpa kommandon. Sedan sjönk det lite igen, och jag tänkte att det nog skulle fortsätta att sjunka en hel del.
Men 13% blev det.
Och en röstfördelning som kommer att innebära oro framöver. Tänk om prestige och hämndbegär gör att politiker avsiktligt fäller den nya regeringen, och så blir det nyval.
Tänk om det blir ännu mer stöveltramp då, och olustiga röstsiffror som stiger ännu mer.
Höstkylan svepte in trots att solen skiner och himlen är blå.
Elektronikpanikperioden
Jag har skaffat mig en ny hobby den senaste tiden. Jag närmar mig elektroniska prylar och så går de sönder.
Först kraschade min dator. Därefter brödrosten. Sedan var det dags för min mobiltelefon att få kortslutning och tvärdö när jag skulle ladda den, men inte märkte att den den ena änden av laddaren hade råkat glida ner i vattnet på ett blomfat, så när jag stack in den i mobilen var det rena rama mordet. Jag har sett en James Bond-film där de tar livet av en skurk genom att elektrifiera vatten genom att sticka ner en elsladd i en bassäng, och precis så var det här också. Fast inte en bassäng, utan ett blomfat. Och inte en skurk, utan min mobil.
Nu tittar jag mig lite lystet omkring efter något nytt att ta kål på. Man kanske skulle ge sig på dammsugaren eller ugnen eller tvättmaskinen?
Att läsa bruksanvisningar
Brödrosten sa upp sig för någon vecka sedan. Först blev det ingen färg alls på brödskivorna och sedan blev det kolsvart och luktade bränt i köket.
Idag var det dags att köpa en ny brödrost. Jag läste bruksanvisningen noga och följde alla instruktioner till punkt och pricka. Innan man började rosta bröd skulle man sätta maskinen på max och sätt igång den fyra gånger. Samtidigt stod det att man skulle öppna fönstret (jo, det stod så i instruktionerna!)
Jag tryckte snällt ned spaken i fyra omgångar, men trots att det luktade lite ny-varm-elprodukts-lukt struntade jag i att öppna fönstret. Jag tyckte inte att de hade med det att göra.
Men där stod jag snällt och tryckte igång maskinen exakt fyra gånger. Inte tre eller fem, utan exakt fyra gånger.
Så himla plikttrogen är jag. Läser bruksanvisningar och följer instruktionerna. Öppnar förpackningar där det står "öppna här". Slänger mat med utgånget datum. Följer tvättanvisningar i kläder.
Hur gör ni? Är ni wild and crazy och chansar eller är ni snälla och präktiga?
Smarrigt mattips
Jag hittade ett smarrigt recept hos Mat-Tina, som jag har gjort om lite grann så dagens mat blev jättegod!
Det var extrapris på entrecôte så jag köpte en rejäl bit och till det blev det en god sallad som bestod av kokta rödbetor i tunna skivor, ruccolasallad, babyspenat, salladslök och lite riven pepparrot, salt och peppar och lite god olivolja. Överraskande gott!
vetgirig kille
Idag hade jag no med en av mina åttor. Vi jobbar med ellära, men en av killarna satt i andra funderingar. Plötsligt frågade han hur bra våra mikroskop är.
- Ja, det beror lite på vad du vill titta på, svarade jag.
- Jag skulle vilja titta på snoppen, sa han då.
- I mikroskop!? Varför då?
- Jag skulle vilja se om jag har kvalster där, förklarade han då.
Tror ni att jag hade svårt att hålla mig för skratt?
- Jag skulle vilja titta på snoppen, sa han då.
- I mikroskop!? Varför då?
- Jag skulle vilja se om jag har kvalster där, förklarade han då.
Tror ni att jag hade svårt att hålla mig för skratt?
Lämna/glöm en bok
Den 8-14 september pågår en rolig aktivitet runt om i landet. Det gäller att lämna eller "glömma" en bok någonstans, tex på tåget, bussen, fiket, parkbänken eller på något annat ställe. I boken kan man skriva en kort förklaring att det handlar om "Lämna/glöm en bok" och att man hoppas att upphittaren kommer att tycka om boken och få glädje av den.
Det är en riktigt rolig aktivitet - jag har redan glömt flera böcker. Hoppas att upphittarna blev glada!
Samtal med en skolchef
Tänkt konversation:
(Jag): Godmorgon skolchefen, vilken härlig dag vi har idag!
(Skolchefen): Ja.verkligen, man känner att våren är på gång!
(Jag): Jag var på en väldigt inspirerande föreläsning igår, och jag fick så många goda idéer!
(Skolchefen): Var du på en föreläsning? Vad kostade den?
(Jag): Den var gratis, för det var ett läromedelsföretag som stod för den!
(Skolchefen): Jasså, jaha, men hur löstes det med din frånvaro?
(Jag): Jag åkte på min fritid för att inte påverka mitt arbete, så det var OCKSÅ helt gratis! Bra va?
(Skolchefen): Ja, det var ju bra...
(Jag): Jo, men i alla fall, jag blev så inspirerad av läromedlet, och jag såg så många möjligheter. Du vet att jag inte kan skicka hem böckerna som vi har det nu, utan vi har klassuppsättningar i klassrummet, så när det blir läxa får de läsa på sina anteckningar eller så kopierar jag lite grann. Och de böckerna har vi haft i sex år nu. Några börjar bli lite slitna eftersom de används dagligen, flera gånger om dagen till och med.
(Skolchefen): Jasså, jaha.
(Jag): Jag räknade lite på det där, och kom underfund med att om jag köper in varsin bok till eleverna i alla fyra ämnena kommer den totala litteraturkostnaden per elev att bli mindre än tusen kronor på tre år, alltså cirka 230 kronor per ämne för en period på tre år. Och sen kan ju nya elever ta över böckerna, så det blir ju ingen stor kostnad.
(Skolchefen): Det går inte.Det är alldeles för mycket pengar.
(Jag): Jasså, jaha. Hur mycket får varje elev kosta då?
(Skolchefen): Få se nu, jag tittar på ert anslag för i år *räkna, räkna* hmmm *bläddra, bläddra*. Om jag tittar på vad varje elev får kosta i vart och ett av dina ämnen för hela året, med litteratur och förbrukningsmaterial och inköp av verktyg och annan utrustning kommer jag fram till, hmmm *räkna, räkna* hmmm... 29,50 per ämne och elev!
(Jag): Jasså, jaha...
Det här är givetvis inte alls sant. Alltså, jag menar, jag har ju inte diskuterat det här med skolchefen. I övrigt var allt sant!
(Jag): Godmorgon skolchefen, vilken härlig dag vi har idag!
(Skolchefen): Ja.verkligen, man känner att våren är på gång!
(Jag): Jag var på en väldigt inspirerande föreläsning igår, och jag fick så många goda idéer!
(Skolchefen): Var du på en föreläsning? Vad kostade den?
(Jag): Den var gratis, för det var ett läromedelsföretag som stod för den!
(Skolchefen): Jasså, jaha, men hur löstes det med din frånvaro?
(Jag): Jag åkte på min fritid för att inte påverka mitt arbete, så det var OCKSÅ helt gratis! Bra va?
(Skolchefen): Ja, det var ju bra...
(Jag): Jo, men i alla fall, jag blev så inspirerad av läromedlet, och jag såg så många möjligheter. Du vet att jag inte kan skicka hem böckerna som vi har det nu, utan vi har klassuppsättningar i klassrummet, så när det blir läxa får de läsa på sina anteckningar eller så kopierar jag lite grann. Och de böckerna har vi haft i sex år nu. Några börjar bli lite slitna eftersom de används dagligen, flera gånger om dagen till och med.
(Skolchefen): Jasså, jaha.
(Jag): Jag räknade lite på det där, och kom underfund med att om jag köper in varsin bok till eleverna i alla fyra ämnena kommer den totala litteraturkostnaden per elev att bli mindre än tusen kronor på tre år, alltså cirka 230 kronor per ämne för en period på tre år. Och sen kan ju nya elever ta över böckerna, så det blir ju ingen stor kostnad.
(Skolchefen): Det går inte.Det är alldeles för mycket pengar.
(Jag): Jasså, jaha. Hur mycket får varje elev kosta då?
(Skolchefen): Få se nu, jag tittar på ert anslag för i år *räkna, räkna* hmmm *bläddra, bläddra*. Om jag tittar på vad varje elev får kosta i vart och ett av dina ämnen för hela året, med litteratur och förbrukningsmaterial och inköp av verktyg och annan utrustning kommer jag fram till, hmmm *räkna, räkna* hmmm... 29,50 per ämne och elev!
(Jag): Jasså, jaha...
Det här är givetvis inte alls sant. Alltså, jag menar, jag har ju inte diskuterat det här med skolchefen. I övrigt var allt sant!
Viktig arbetsinsats
En av mina elever visade mig vad han hade arbetat med under dagens mattetimme. Det var snyggt och prydligt, men han hade inte hunnit göra speciellt många uppgifter.
-Jag har bara hunnit göra det här, sa han och pekade på sina uträkningar. Men jag har tänkt väldigt mycket hela lektionen!
Och det är ju faktiskt det viktigaste av allt!
Bok med sorglig eftersmak
Jag visste att Magdalena Graaf har skrivit en bok med namnet "Det ska bli ett sant nöje att döda dig", som handlade om hur hennes första man hotade henne. Jag har inte läst den, men jag har undrat ibland om den är läsvärd eller om det bara är själva presentationen som gör att man blir lite nyfiken.
När jag för ett par veckor sen var i en bokhandel med bra erbjudanden om man köpte ett visst antal böcker stod jag och spanade efter intressanta titlar. Då såg jag att Magadalena Graafs nya bok "Mitt perfekta liv" hade en väldigt rolig framsida, och när jag läste baksidestexten bestämde jag mig för att ge boken en chans.
När jag läste den charmades jag av att hon bjöd på sig själv och hade modet att krossa glamourmyten om sitt eget liv. Jag skrattade gott åt väldigt mycket i hennes bok, och kände att hon som gammal glamourbrud med platinablont hår och sexig figur plötsligt presenterade en helt annan sida av sig själv. Eftersom jag tyckte att hon hade både humor och var lite crazy skulle jag skriva några vänliga ord på hennes Twitter-konto.
Eftersom kontot var låst blev jag lite intresserad av hennes blogg, för jag ville se om hon var lika rolig där. Då visade det sig att hon just har råkat ut för en personlig tragedi, och jag blev plötsligt livrädd att framstå som en stalker, så jag skyndade mig att radera mina ord på hennes Twitterkonto.
Boken är helt klart rolig och läsvärd.
Titelverb
Jag hittade via Freja en utmaning hos Lyran där man ska leta bland sina böcker för att hitta tre bra böcker med titlar som innehåller verb. Läs här och se om ni också kan hitta böcker!
Jag kan berätta att det var jättesvårt att hitta bra böcker med verb i titeln! Jag har en hel del böcker jag tycker om, men de flesta böcker har ett tilltalsnamn eller substantiv i titeln, möjligen adjektiv, men väldigt sällan verb.
Men här kommer tre exempel:
Jonas Gardell - Torka aldrig tårar utan handskar
Beskrivning av vad den handlar om är väl överflödig antar jag. Jag stod tillsammans med en vän och lyssnade på honom då han presenterade boken på Akademibokhandeln i samband med utgivandet 2012, och vi grät floder. Han kan konsten att berätta på ett fängslande sätt.
Donna Leon - Om stenar kunde tala
Amerikansk författare som har levt i Italien i många år och skriver kriminalromaner som utspelar sig i Venedig. Jag fullkomligt älskar hennes böcker och hennes beskrivningar av de olika karaktärerna, dofter, smaker och både vackra och ruffiga miljöer.
Björn Fjaestad - Dricker fiskar vatten?
En underhållande faktabok med 156 roliga frågor och svar från Forskning & Framsteg.
Sociala medier
Jag fick inbjudningar i flera år till facebook, men kände mig inte särskilt intresserad av att skapa ett eget konto. Men för cirka fem år sedan startade jag i alla fall ett konto där, och till att börja med loggade jag in där högst en gång i veckan, ibland var det uppehåll på kanske en månad. Jag tyckte att det kändes ointressant när det låg flera hundra uppdateringar och väntade, oftast med spel och tävlingar, som jag inte ville delta i. Men så hittade jag fler och fler vänner som jag hade tappat kontakten med, och då kändes det som ett roligt forum.
När jag satt på mina långa bussresor till och från jobbet skrev jag små inlägg om det jag såg och hörde omkring mig, och det var för mig ett roligt sätt att fördriva tiden.
Jag har aldrig varit särskilt privat i det jag har skrivit och jag har inte velat skriva om mina vänner eller familjemedlemmar på ett sätt som skulle kännas som att jag lämnade ut privat information. Men däremot är det många som skriver roliga, skämtsamma och medkännande statusuppdateringar och kommentarer och då är det underhållande att läsa.
Jag kan ibland bli illa berörd av att läsa statusar som är fullständigt utlämnande eller riktigt privata, så där så det känns som om personen har skrivit i affekt och inte är medveten om hur många som faktiskt kan se det som står där. Det känns jobbigt när man ser att väldigt privata saker avhandlas offentligt, som tex par som har brutit en relation, eller vänner som har blivit osams, som lägger ut sin hätska diskussion offentligt. När jag ser att det är privata saker brukar jag inte vilja läsa vidare, för jag känner mig lite besvärad och tycker att det känns ungefär som om jag skulle stå och rota i deras underklädeslåda.
Jag tycker att det är underhållande men jag har lite distans till forumet, så därför har jag blivit förvånad över mig själv när jag har känt att jag har blivit sårad och ledsen när jag har mötts av elakheter eller spydigheter. Det har bara hänt några få gånger, men ändå har jag känt mig väldigt sårad, så jag undrar hur de känner sig som har blottat sitt innersta eller lämnat ut riktigt privata uppgifter och sedan bemöts på ett väldigt elakt sätt.
Bäst att ha ögonen med sig
Idag hade vi samtal inbokade hela dagen. Jag hade sammanlagt 15 samtal, så jag kände mig nästan som en papegoja ett tag mitt på dagen. Efter en snabb lunch hade jag laddat ny energi och satte igång med andra perioden för dagen. I ett av samtalen skulle jag plocka upp ett USB-minne med lite information som jag behövde leta rätt på för att det var kopplat till det vi pratade om.
Jag fortsatte att tala och tittade på de övriga personerna i rummet medan jag stack ner handen i min väska och letade efter USB-minnet. När jag hade hittat den lilla tingesten i väskan halade jag upp den och lade den på bordet framför mig medan jag sa:
- Här kan vi nog plocka fram den information vi behöver.
Besökarna tittade lite förvånat på den lilla tingesten jag hade plockat upp så elegant utan att avbryta samtalet eller vika undan med blicken, så jag tittade hastigt ner på bordet, och insåg att jag just hade påstått att vi skulle plocka fram viktig information ur en rulle tandtråd.
Jorå! Här finns det resurser!
När min uppfinnare inte fixar fiffiga saker åt mig hjälper han James Bond med ett och annat!