Hormoner!
Vi hade en kollega som strosade där ofta och länge - hon knäckar numera extra som jultomte!
Så här kan det bli i framtiden...
Strejkbrytning av bloggpaus
För ett par år sen hade vi en liten schäfervalp. Hon var väldigt sprallig och alert. En dag när jag skulle gå ut med henne klädde jag mig bekvämt i en fladdrig kjol med resår. Mitt ute på torget hoppade voffsingen upp och bet tag i kjolen, och när hon landade på marken igen gjorde även kjolen det....Tur att man hade hela och rena trosor på sig...
Förra sommaren hade jag en annan, bekväm, fladdrig kjol. Den gången hade jag ingen hund med mig, utan jag var på väg till bankomaten. Det var en massa festligheter i staden, med öltält på torget och massor av folk i rörelse. När jag stog i bankomatkön kom en märklig virvlande kastvind och...ja, man kan säga att jag gjorde en Marilyn.... Kul att man kan glädja så många med så lite...
Och nu igår promenerade jag över samma torg igen. Samma gamla torgförsäljare stod på sina gamla vanliga platser. Det började blåsa. Jag hade kjol på mig. En ganska fladdrig sak. Jag fick en känsla av förväntan i luften, ja, jag kanske inbillar mig. Men trots att jag gärna glädjer mina medmänniskor om jag kan knep jag tag om kjolen och gick raskt över det blåsiga torget. Jag tyckte att torgförsäljarna såg lite molokna ut, men de får väl roa sig med något annat.
Nu kanske ni tror att jag tycker att jag är lik Marilyn Monroe, men så inbilsk är jag inte, herregud, jag är ju mörkhårig!
Bloggpaus
Pannkakor
Något alldeles otroligt har hänt hemma hos oss...vi har varit tvungna att kasta överblivna pannkakor! Ja, det låter kanske inte så märkvärdigt i andras öron, men för oss är det något närapå overkligt.
Våra tre barn har alltid varit närmast fanatiskt förtjusta i pannkakor, man har kunnat muta dem, och muntrat upp dem när de har varit ledsna. Vi har tillbringat många, många helger i skogen och på retrievejaktprov under deras barndom, och med en stadig matsäck bestående av mackor, pannbiff och pannkakor har de behållit sitt goda humör oavsett väder och restid. Alla friluftsdagar, vandringar, utflykter...de har ALLTID velat ha pannkakor som matsäck.
När äldsta dottern, L, under sin tonårstid knappt var hemma, kunde hon med en blodhunds näsa sniffa sig till när vi gjorde pannkaka, och då var hon givetvis hemma och åt middag.
Mellandottern, Y, kunde tillaga rätten redan som tvååring, och hon kunde utan vidare rabbla ingredienserna innan hon kunda prata rent.
Yngsta dottern, även hon Y, har ibland haft rena pannkaksorgier hemma med kompisar. När de har haft tråkigt har de sagt till varandra: "Vi går hem till Y och äter pannkakor!"
När vi har tillagat pannkakorna har våra barn alltid stått otåligt bredvid och velat börja äta vartefter de har blivit färdigstekta. Det har inte varit ofta som vi har lyckats steka färdigt allt innan måltiden har påbörjats, utan vi har utarbetat ett skiftsystem som har inneburit att vi har fått turas om att springa och vända, och hälla på ny smet.
Så ni förstår att vi har ett märkligt, nästan religiöst förhållande till pannkakor. Och nu, nu har vi fått kasta överblivna pannkakor! Jag vet inte hur man ska uppfatta det hela. Är det bra eller dåligt?
Non, je ne regrette rien...
Ni som är lite slängda i franska kan ju hänga med i texten...
Non, Rien De Rien, Non, Je Ne Regrette Rien
Ni Le Bien Qu ´on M `a Fait, Ni Le Mal
Tout Ca M `est Bien Egal
Non, Rien De Rien, Non, Je Ne Regrette Rien
C ´est Paye, Balaye, Oublie, Je Me Fous Du Passe
Avec Mes Souvernirs J ´ai Allume Le Feu
Mes Shagrins, Mes Plaisirs,
Je N ´ai Plus Besoin D ´eux
Balaye Les Amours Avec Leurs Tremolos
Balaye Pour Toujours
Je Reparas A Zero
Non, Rien De Rien, Non, Je Ne Regrette Rien
Ni Le Bien Q´on M `a Fait, Ni Le Mal
Tout Ca M ´est Bien Egal
Non, Rien De Rien, Non, Je Ne Regrette Rien
Car Ma Vie, Car Me Joies
Aujourd `hui Ca Commence Avec Toi
Med en ödmjuk reservation för stavfel och andra språkliga fel. För er som inte kan franska - ni kan väl njuta ändå av hennes fantastiska, intensiva röst med så mycket smärta. Hon bar hjärtat i handen, den kvinnan.
Cornelis igen
Typiskt journalister....
- Tänker ni besöka någon nattklubb här i Paris?
- Finns det nattklubbar här? frågar predikanten oförstående.
Nästa dag kunde man läsa i tidningen:
"Predikantens första fråga till pressen var ´Finns det nattklubbar här?´ "
Överexploaterat
När man åker omkring i våra trakter upptäcker man ibland att det har vuxit upp en smärre by där det tidigare var rena ödemarken. Det är ett mönster som upprepar sig gång på gång.
Från början har någon fattig fiskarbonde ägt ett större område med tämligen värdelös mark. Så har sommarlediga storstadsbor blivit hänförda över den vackra naturen, och de har köpt loss en rejäl tomt där de har byggt sig en sommarstuga. Vartefter nya generationer har vuxit upp har tomterna styckats av i flera delar. Till slut är det ett ganska tättbebyggt område, och man vet att det är överexploaterat när man upptäcker att någon driftig mäklare med hjälp av svulstiga beskrivningar och tramsiga plattityder tom har lyckats sälja busskuren till ett hutlöst överpris.
Semestertider
Läs den spännande historien om två unga kvinnor som tillbringar sin semester på en ödslig skärgårdsö, utan internetuppkoppling och andra bekvämligheter. Följ deras kamp mot buggar och ondsinta virus och den strapatsfyllda berättelsen om ett sökande efter ett modem.
Kloka ord
Brigitte Bardot
Från Predikaren
"Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet! Vad förmån har människan av all möda som hon gör sig under solen? Släkten går, och släkten kommer, och jorden står evinnerligen kvar. Och solen går upp, och solen går ned, och har sedan åter brått att komma till den ort där hon går upp. Vinden går mot söder och vänder sig så mot norr. Den vänder sig och vänder sig, allt under det att den far fram, och så börjar den åter sitt kretslopp. Alla floder rinner ut i havet, och ändå blir havet aldrig fullt."
Lite läckert...
Maken är ju nyfriserad (3 mm) så han har lite rätt approach. Undrar om han ska få klä sig i blodstrimliga, sönderrivna, sotiga undertröjor för att få se lite tuff ut?
Fast då kommer han genast tjata om att få hänga utanpå flygplan och hoppa mellan bilar och sånt, så det är nog ingen bra idé.
Aggressioner på bio
Efter fikat gick vi och tittade på "Die hard 4". Hur ska man bäst beskriva filmen? Det bästa beskrivningen är att det helt klart är massor av action, helt sanslösa scener där folk överlever de mest otroliga händelser. Men det är också en hel del humor, massor av spänning, lite känslosamt (ja, man fällde faktiskt en lite tår av rörelse då och då) och en del samhällskritik. Jag vill inte avslöja handlingen och förstöra för någon som har tänkt att se filmen. Filmen är givetvis inte såå jätterealistisk i alla avseenden, men ändå, det är ju Bruce vi talar om.
Men, som sagt, filmen var bitvis ruskigt spännande och man kände hur adrenalinnivåerna i blodet bara steg och steg. Då började en man bakom mig att med massor av knaster äta chips eller något annat högljutt och jag blev väldigt störd. I det läget upptäckte jag att jag hade en liten djävul på ena axeln och en liten ängel på den andra.
Djävulen sa till mig: "Hoppa över ryggstödet och ta strupgrepp på den j-n, sparka honom på knäskålarna och väs:`Du har exakt 10 sekunder på dig att avlägsna dig och ditt högljudda godis, ditt avskum, annars kommer du att vara en del av väggdekorationerna för all framtid` "
Ängeln på den andra axeln var betydligt vänare och sa milt: "Vänd dig lite försiktigt om och säg: `Schhhhh` "
Efter det uppstod bråk mellan ängeln och djävulen, och under den tiden de bråkade hann mannen bakom mig avsluta sitt högljudda ätande, så jag slapp agera överhuvudtaget.
Märklig semestersysselsättning
Visst är det märkligt att så många tror att målare och andra hantverkare längtar efter att tillbringa semestern med att renovera och fixa hos vänner och bekanta helt gratis, eller i alla fall nästan gratis.
De får ofta höra kommentaren: "Oj, har du semester i juli? Kan du komma och jobba hos mig då?"
Det ultimata erkännandet!
Och vissa bilar är tuffare än andra. Själv har jag en Ford, och av någon anledning är det något som folk gör sig lustiga över. "Jasså Forrd", säger de och skrattar menande.
Och ni vet hur pojkar /killar /män gör när de granskar en bil. I allmänhet bedömer de bilar i grupp. De står först en bit ifrån bilen och gör en helhetsbedömning. Sen går de närmare, häver sig mot fronten och hänger upp sin kropp på motorhuven för att kolla fjädringen.
Om fjädringen har fått godkänt lutar de sig in och kollar mätarställningen.
Om de efter den granskningen säger "Åh, fan", spottar en liten rask loska och går fram och sparkar på däcket -då vet man att bilen har gått igenom nålsögat, för det är det ultimata erkännandet!
En bil som inte är sparkad på däcket är en värdelös bil!
Jag älskar Cornelis
Telegram för en bombad by
Jag skulle bra gärna vilja veta
varför vårt hus inte fick stå kvar
Jag skulle bra gärna vilja veta
vad dom har gjort med mor och far.
Kan någon människa ge ett svar?
Dom sa att huset låg mitt i vägen
låg mitt i vägen för en soldat.
Det var en omväg på några steg. men
i stället slängde han en granat.
Hur kan en människa bli så lat?
(Grimascher och telegram)
Kära Kesokompis...
Nu tänkte jag hänvisa till en färsk kommentar som har kommit till ett tidigare inlägg ("Vill man vara fin får man lida pin").
Ja, det är ett elände det här med bikinilinjen. Vi har väl en hel del att önska när det gäller genusarbetet, för hittills har det väl aldrig inträffat att en karl knuffar en annan karl i sidan och säger, lite lagom spjuveraktigt: "Har du sett den där kvinnan, vilken charmig tredagarsstubb hon har. Det märks att hon har semester!"
Jag har blivit tagen
Jag har blivit tagen av Pia och ska härmed berätta 6 underliga saker om mig själv.
1. Jag har överlevt att blixten slog ner mellan mig och min syster när vi var ute på promenad
2. Jag har någon form av cellskräck. Måste därför profylaxandas varje gång jag tar på mig mina åtsittande motorcykelkläder (dvs nästan varje dag)
3. Jag tycker att keso är något av det äckligaste som finns...Beror på ett traumatiskt matminne på Gotland med min vän sedan födseln. Förutom Keso utblandad med kakao åt vi vårrrullar stekta i vaselin på ett campingkök. Ja, vi var väldigt unga, och har förbättrat våra gastronomiska rutiner sedan dess.
4. Jag sjunger högt varje gång jag åker ensam i bilen. Undrar ibland om det hörs ut när man stannar vid rödlyse.
5. Jag köper aldrig ägg i cellplastförpackning. Ryser så jag smäller av!
6. Jag är löjligt morgonpigg, och vaknar alltid på ett strålande humör, vilket får folk att vilja klippa till mig.
REGLER:
Varje person börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker
om sig själv. Bloggare som blir tagna ska skriva sex saker om sig själv
i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet.
Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn.
Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att
låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
Jag utmanar :
Ester
Johannapanna
Mamsellen
Zassi
Pimpim
Lois
Det gör mig så himla glad!
Den här sekvensen gör mig alltid på så gott humör! Jag såg även "Singing in the rain" på Oscarsteatern i våras. Helt otroligt! Rennie Mirro och Karl Dyall dansade så man inte trodde det var möjligt. Vilken show, vilken glädje, vilken skicklighet, vilka akrobater! Jag kan varmt rekommendera föreställningen. Som publik är man helt sluuut efter föreställningen....