Liten före- efterbetraktelse

     
 
 
 

 

Nuläget i hallen

Med risk för att bli tjatig och ointressant kommer några bilder på hur hallen ser ut just nu, efter några dagars pyssel. Bilderna är främst riktade till de personer som har bett om att få bli uppdaterade om vad som händer i huset.
Fönsterväggen blev ljus och fin. Det som återstår är att fixa balkongdörren och att måla alla fönsterkarmar och alla lister vita, men det får vänta tills det blir varmt ute, så att man kan ha fönstret på glänt när det torkar. Utanför balkongen syns dimman som ligger ovanpå Fryken och längst bort skymtar man de blå bergen på andra sidan Frykendalen.
Taket som tidigare såg så tråkigt och bastugult ut blev jättefint när det blev vitmålat så att de fina profilerna i virket kommer till sin rätt. Den ljusgrå tapeten känns mycket roligare än den gamla bruntonade som hade sett sina bästa dagar. Fönsterbrädan är målad, slipad, spacklad, målad, slipad, lackad i flera omgångar. Träytan var gammal och torr och sög åt sig färgen som ett läskpapper, så att varenda ådring stod upp som ett område med höga fjäll och djupa dalar.
Här syns hur den målade träväggen har tappat sin gulaktiga bastukänsla och i stället har blivit ljusgrå/ljusblå/ljusgrön (det går vilda diskussioner om vilken kulör det egentligen är), och hur bra väggfärgen passar till nya tapeten. Det kan tyckas märkligt att det står en gräsklippare i sovrummet, men det gäller att vara beredd om det skulle råka börja växa gräs därinne.
Golvet är tyvärr inte så fint som man kan tro när man ser bilden. Det är grova plankor som i stort sett ligger lösa - inte speciellt vackra - och dessutom är det centimeterbreda springor mellan plankorna. Inte värt att slipa och fixa med det golvet alltså. Men vi funderar på om det skulle bli snyggt att måla golvet i en högblank lackfärg i rolig kulör. Vad tror ni?
Och skåpet som jag blev så förtjust i ser inte alls lika fint ut längre. Jag tyckte att det var perfekt att ha som förvaring till färg, verktyg och en massa viktiga saker som man inte kan klara sig utan. Jag såg framför mig hur man antingen skulle slipa ner hela ytan och få fram en ljus björkyta som man skulle kunna vaxa med möbelvax, eller så skulle man kunna måla skåpet i en rolig färg. Men just nu har jag tappat de varma känslorna och entusiasmen för skåpet. Nu får det stå kvar som frostfri förvaring för alla sakerna jag nyss skrev om, men sen vet jag inte riktigt vad som ska hända med skåpet.
 

Europakarta....

 

Dagens beting

Idag gick vi först en härlig långpromenad i det fina snövädret och sen satte vi igång med dagens beting. Det betydde att taket fick en strykning till och därefter blev den fula panelväggen ljusgrå/ljusblå/ljusgrön (vi är lite oense om hur kulören ska definieras) och fönstret fick sitt första lager vit färg. Visst börjar hallen ändra karaktär?
Här syns det nymålade taket och den grå väggen som har fått en första strykning.
 
Det är lite svåra vinklar, och det är svårt att få med rätt saker på bild, eftersom det stora skåpet står mitt på golvet, taklampan är nedplockad och den enda belysningen är en väldigt stark bygglampa, och utanför fönstret har skymningen fallit. Men den här bilden skulle visa att fönstret har fått ett första lager vit färg.
Här är den grå väggen i en annan vinkel. Man kan även skymta plankan vi har monterat över trappstupet för att nå upp och måla tak och lister i bortre hörnet.
Fönsterlisterna har fått en första vit strykning.
Balansplankan sedd strax underifrån.
Balansplankan på plats!


 

Världen är svart och vit

Det såg så fint ut när den mjuka snön hade bäddat in trädgården i ett vitt täcke. Hela världen var totalt svartvit, utom de gula och röda äpplena som fåglarna mumsar på. Väldigt effektfulla färgklickar.

Nya tag i övre hallen

Nu har det blivit ytterligare ett lager färg i taket, och det börjar se lovande ut. Efter första strykningen var det flammigt och färgen hade sugit ojämnt och det lyste mörkt från skarvarna mellan lister och tak och mellan lister och panel.
Man kan se det provmålade området som visar vilken grå nyans det kommer att bli på panelen på väggen. Och på väggen med tapet kommer det att bli en ny tapet - en blommig tapet med grå botten. Och sen återstår att se vad som går att göra åt golvet.
 
 
Här kan ni se anordningen för att kunna nå upp och måla taket. Den grova plankan som är fastskruvad i väggen och i andra änden balanserar på en stor trälåda gör det möjligt att nå ända upp till taklisten även om trappan nedanför stupar brant ner till nästa våning. Det är möjligt att arbetarskyddsstyrelsen inte riktigt skulle ha godkänt säkerhetstänket här, för det gäller att inte titta ner och få svindel när man står och balanserar på plankan. Men ni ser väl att det finns en räddningsplanka att ta tag i om det skulle behövas?
 
 
 
 
 
 

Första lagret vit färg i taket

Det blev skillnad resan vid det första lagret vit färg i taket. Nu kan man börja ana hur det ska bli.
 

Hallen på övervåningen ska fixas

Här kommer några före-bilder från hallen på övervåningen. Det är en gammal blommig, numera ganska solkig 80-talstapet på väggarna, och några väggar är gulnad furupanel - lite bastukänsla.
Det gamla skåpet stod inne på kallvinden som ett skräpskåp. Jag tycker att det ser lite trist ut nu, men jag ser otrolig potential i skåpet. Just nu står valet mellan att slipa skåpet som en tok och förhoppningsvis få fram en ljus och vacker björkyta, eller annars att måla i en rolig färg. Vad tror ni?
Tapeten är ju inte jätterolig men det kommer att bli svårt att tapetsera väggen i trappan - det är kanske fyra meters höjd. Man måste bygga ställning.
Och här har vi skapat en arbetsyta för att kunna måla taket!
 
 

En fluga gör ingen sommar

Snön ligger i tjocka drivor utanför fönstret och fåglar och ekorrar har fest i trädet med foderautomater. Inne i köket surrar en trött fluga som verkligen inte borde vara där. Varför envisas den med att fara från fönster till fönster och längtansfullt titta ut när den skulle frysa ihjäl på en minut om den tog sig ut i vinterkylan? 
 
 

Trött kompis

Den här lilla kompisen dök upp för några dagar sedan. Lite vinglig och mycket slö betraktade den sin omgivning. 
 
Lilla vän, du ska ju inte vara här nu!
 
 
 
 
 
 

Ung konstnär

En av mina elever är otroligt duktig på att rita. Han är bara tio år gammal, men han har känslan i handen så att han med några snabba pennstreck lyckas förmedla rörelser, uttryck och känslor. En dag gjorde han den här bilden på ett hörn av ett papper som skulle kasseras. Jag blev så förtjust i bilden att jag var tvungen att spara den. Han beskrev bilden som att hans farfar retar hans farmor, coh när hon blir arg går han och ger henne en kram. När farmor blir glad igen blir även hunden lycklig och skuttar omkring.
 

Dörren

Den här dörren lockar verkligen min fantasi. Först har man fått gå upp för några slingriga trappor i dunkelt ljus, och när man har passerat en knarrande dörr kommer man fram till den här dörren - själva vindsdörren. Vilka fantastiska historier det skulle kunna bli om det här. Redan själva den knarrande promenaden bjuder på stora möjligheter, och när man väl har passerat vindsdörren kan vad som helst hända. Passar det bäst för romantik, skräck, övernaturliga draman eller sorgliga historiska berättelser?
 
 

På hundutställning på Älvsjömässan

Igår var jag och tittade  på hundutställning på Älvsjömässan. Det är fullt av utställare, företagsmontrar och publik som vimlar omkring. Det är tydligen stenhårda villkor när det gäller försäljning av fika, så de får inte sälja kaffe i Pressbyrån eller på matserveringarna, utan man kan bara köpa fika på ett enda ställe i mitten. Där hade de ineffektiva rutiner så köerna blev hur långa som heslt, men jag gissar att de kunde räkna ihop en skaplig dagskassa på kvällen.
Det roligaste momentet är raskavalkaden, då de olika rasgrupperna och raserna presenteras och hundförarna har lagt ner massor av arbete för att klä ut sig och bjuda på en rolig föeställning. Det här var en utställare som jag skrattade gott åt.
 

I ett svart hål?

Jag vaknade till vid halvsextiden i morse, i stugan som ligger långt från närmaste samhälle. Den klara fullmånen från i förrgår hade ersatts av ett kompakt dis , så inte minsta lilla stjärnljus eller månljus kunde slinka förbi de täta molnen. Alla lampor var släckta i hela huset och det var ett par mil till  närmaste gatlykta. Utanför huset finns bara en stor äng och skog. 
Det var så otroligt becksvart att jag lika gärna kunde ha blundat, för ögonen lyckades inte anpassa sig och urskilja någonting i rummet. Stugan är så välbekant att jag kunde orientera mig i mörkret för att komma till toaletten. Därinne ville jag inte heller tända lampan, för då skulle ögonen bli förvirrade och tycka att det var jobbigt när det blev mörkt igen, så jag fortsatte att vistas i det becksvarta.
Men sen när jag passerade köket på väg tillbaka till sovrummet fanns det plötsligt ljus. Det var den lilla orange lampan på kylskaåpet, som plötsligt lyste som en gigantisk strålkastare på en idrottsarena. Inte tänker jag på den lampan annars!
Jag får väl travestera på ett annat känt uttalande - Det är bara i jämförelse med andra ljuskällor något kan anses lysa starkt eller svagt!

Häftig konst på Millesgården

Det finns massor av mäktiga statyer på Millesgården. De är stora och imponerande, men jag får lite associationer till tyska stortorg under nazisttiden. De är lite förvrängda och utdragna, som avatarer ungefär, och det känns som om man ska stå där och känna sig liten och underlägsen de stora gudomliga varelserna.
 
Eller vad sägs om statyn "Guds hand"?
 
Inne i själva museibyggnaden fanns en fantastisk utställning med naturtema. Det var otroligt vackra fågelbilder, och väldigt fina djurskulpturer.
Den här ormen blev en av mina favoriter
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Fia

RSS 2.0