Glada kossor i Bregottland

De här korna har det så galet bra, i den största kohagen jag någonsin har sett, men ändå är de så sällskapliga att de nyfiket  trängs vid grinden för att hälsa när man går förbi i skymningen.
 

Mångubben

Och så blev det lite, lite senare på kvällen. Mångubbens ansikte syntes tydligt och en flock fåglar lyfte och flög sin väg.
 

Vallmoland

Det var så galet vackert, men nästan omöjligt att fånga med kameran. Solen glödde på himlen som ett stort rödgult lysande klot, himlen brann av olika färger, och på åkern trängdes korn, timotej, blåklint och vallmo. Det var ett av ögonblicken man tar med sig för att plocka fram i vintermörkret.
 

Ur en rotvältas perspektiv

Det blev kväll i de täta skogarna där John Bauer träffade sina troll och älvor, och om man vandrade fram längs den leriga stigen, kasade sig ner från hala, mossiga bergsbranter, hukade sig under träd med svepande grenar, tog jätteskutt över vattenfyllda diken och försiktigt klev över stängsel runt hagar kom belöningen i form av bad från guldfärgade klippor. Precis innan man kom fram till vattnet fanns en stor rotvälta som var som en grotta. När man klev in i grottan kunde man kika ut över vattnet genom öppningen mellan de grova rötterna.
På bilden syns det inte att det är ett brant stup ner mot vattnet, och därför måste jag bekänna att jag inte vågade bada på de superhala tvärbranta klipporna, utan jag stod bara och beundrade utsikten.
 

Fest i Kungsträdgården

Just nu pågår "Smaka på Stockholm" i Kungsträdgården. Det är festligt med massor av mat- och öltält, jippon och artister som upptäder på scenen. I torsdags uppträdde Blacknuss, och långt fram, nära scenen satt ett par väldigt entusiastiska fans. Plötsligt sträckte de upp sina händer och formade ett gemensamt hjärta, och det såg så himla härligt ut.
 

Mellanmål

Maten smakar aldrig så bra som när man äter ute. Lite mellanmål stoppar både hunger och trötthet och gör så att humöret är på topp.
 

Snart sommarlov

Det har varit en otroligt hektisk vår. Jag har haft galet mycket att göra på jobbet, och har kommit hem sent de flesta dagarna i veckan. Då har jag oftast släpat med mig saker att jobba med hemma. Det har känts som att det har varit omöjligt att känna sig klar med jobbet någon gång. Det har hela tiden funnits saker kvar att göra. Förra året slutade väldigt många av våra gamla rutinerade lärare, och det gick inte att hitta behöriga lärare till alla tjänster, så vi gamla rävar har utöver våra egna arbetsuppgifter varit tvungna att avsätta ganska mycket tid varje vecka åt att hjälpa och stötta obehöriga och orutinerade arbetskamrater. Det är ofta ganska roligt att ha den typen av pedagogiska samtal, men det har ökat arbetsbördan markant.
Nu är alla prov färdiga, betygen är satta, och vi har kommit fram till den sista veckan. De här dagarna är det många lättsamma aktiviteter, och det känns som en nedräkning inför sommarlovet.
Och dessutom har jag precis sagt upp mig på jobbet. Jag ska börja på en ny skola där restiden blir drygt 20 minuter. Jag fick den lönen och de villkoren jag ville ha, och skolan har en välutrustad no-institution och väldigt vackert läge med massor av vacker natur inpå knutarna. Det är till och med möjligt att promenera hem om det är vackert väder när man slutar jobbet. 
Nu ska det bli otroligt skönt att få vara ledig ett tag.
 

Tyst som en mussla?

Först fick de små kamraterna ligga i en bunke med saltvatten och spotta ur sig sanden, och därefter blev de bryskt nerputtade i kokande vin, grädde och smör. De blev nog inte så glada, men jösses vad gott det var!
 

Morgonförvirring

Jag vaknade i morse med tankar snurrande i huvudet. Jag kunde inte komma på varför David Attenborough hade pratat om origami, och varför jag skulle berätta det för mina elever.
Sen vaknade jag till lite mer och kom ihåg att det hade varit två vetenskapsprogram efter varandra. I det andra programmet visade de helt osannolika kopplingar mellan origami, olika mönster, fenomen i naturen och avancerad vetenskap.
I det första programmet pratade David Attenborough om ryggradsdjur och övergången från havsdjur till fiskar till fiskar som kunde ta korta turer upp i luften till fuktiga kräldjur till torra kräldjur till dinosaurier till de första svävande dinosaurierna till de första fåglarna. Och det var precis det jag ska prata med mina elever om, eftersom vi jobbar med evolutionen. Inte origami.
Och i kväll visas nästa program i serien, där man får se hur små däggdjur, små råttliknande gnagare, lyckades överleva den stora katastrofen som dödade alla dinosaurier för 65 miljoner år sedan, och hur de utvecklades och började dominera jorden. Efter många mutationer uppstod människan.
Och numera ägnar sig människan åt origami.

När livet är som en ölreklam

 

Uppehållet

Jag kom ju av mig lite i mitt bloggande. En starkt bidragande orsak var att jag blev så upprörd över att se hur vissa människor fullständigt skamlöst har utnyttjat systemet i samband med flyktingkrisen. Det visade sig att det fanns några totalt skrupellösa människor i vår närhet som tog emot ensamkommande barn, enbart för att tjäna pengar. De tog emot så extremt många barn att det blev rena rama affärsverksamheten, och den tillsyn och omsorg som barnen har rätt till struntade de i. I stället fick ersättningen finasiera flera lyxbilar och en lyxtillvaro i största allmänhet för de här personerna. Barnen fick i stort sett klara sig själva och det fick negativa konsekvenser på många sätt.
Det visade sig vara lite knepigt att komma åt det hela, men till slut hamnade våra anmälningar rätt och den skumma verksamheten upphörde.
Jag undrar bara hur många boenden av samma typ det finns i Sverige, där giriga människor ser en möjlighet att plocka åt sig pengar, utan att ha empati och ansvar för de människor de är satta att hjälpa.
Viktigt i sammanhanget är att det samtidigt finns fantastiska människor som engagerar sig och stöttar barnen de tar emot som om det vore deras egna barn. Det är genomgående de barnen som hamnar hos goda människor som får en snabb och positiv utveckling och som snabbt lär sig språket och finner sig tillrätta i skolan.
Det största problemet är nog inte att det finns egoistiska och giriga personer, för det verkar man aldrig kunna komma ifrån, utan det stora problemet är den bristande kontrollen på verksamheten och den tungrodda processen när man upptäcker att något är galet och vill stoppa verksamheten. Det rinner på tok för mycket pengar till fel saker, och det verkar som om reglerna är luddiga och tillsynen under all kritik.

Chefs do that!

Idag hade den sköna sommarvärmen försvunnit, så det kändes bra att bara ta en kort sväng utomhus, och sedan sitta inne i värmen och titta på en bra film. Och då blev det "Long kiss goodnight" med Geena Davis. Jag har inte sett den på många år, så jag har glömt mycket av handlingen, men det har alltid varit en av mina favoritfilmer.
Den höll fortfarande! Massor av humor, spänning och action. Det finns inte en död minut i hela filmen, det händer alltid något. Den är väldigt våldsam, utan att frossa i evighetslånga explosionssekvenser, bränder eller utdragna skottlossningar, som gör många nya filmer så ointressanta.

Nykokta kräftor i mitten av maj!

Vilken fest! Kvällen var ljum och solen sken snällt till sent på kvällen, och så blev det en oväntad fest på färska, nykokta Vätternkräftor! 
 

Balkongläge

Jag sitter på balkongen i strålande sol och låter medicinerna göra sitt jobb med baskeluskerna i kroppen. Det är ett ganska trevligt sätt att tillbringa tiden här medan jag väntar på att bli frisk. Jag känner mig extra lat när jag hör hur det sågas, borras, hamras, pratas och fixas i huset de bygger ett stenkast från mitt hus. Det ska tydligen bli ett hotell, så det innebär kanske att när det är klart kommer det att finnas ett fik eller en restaurang ett par minuter hemifrån! Trevligt! Det vimlar i och för sig av både fik och restauranger i mitt kvarter, men det här kommer att bli det enda jag ser från min balkong.
 

Fantastisk film

Igår tittade jag på Suffragett - en fantastisk film. Det är så ofattbart att det överhuvudtaget har uppkommit de stora skillnaderna mellan män och kvinnor. Hur i hela friden har det kunnat bli så att män har haft bestämmanderätt över kvinnor? Varför har kvinnor funnit sig i det? Det är ju trots allt halva befolkningen!
I Suffragett fick man följa den otroliga kampen för kvinnors rösträtt i England. Man satt och kokade och ville slå något hårt i huvudet på de idiotiska, förtryckande männen som plågade och bekämpade de modiga kvinnorna som offrade precis allt i kampen för sina rättigheter. Det var plågsamt att se hur de vägrade att stå ut med sexuella trakasserier och orimliga villkor, men vilket pris de fick betala för sin kamp. De förlorade jobb, bostad, sina barn, sina äktenskap, sina vänner och till och med sitt liv och de hamnade i fängelse titt som tätt. Det var underbart att se att lojaliteten mellan de kämpande kvinnorna var stark och genuin, och att varje motgång ökade deras kampvilja. När slutscenen gled över i ett autentiskt klipp kunde jag inte hålla tårarna tillbaka.
Om de lyckades med den bedriften finns det mycket mer vi kvinnor och män tillsammans kan uppnå om vi inte ger upp.
Har ni inte sett filmen än rekommenderar jag er att se den så fort ni kan 

Om

Min profilbild

Fia

RSS 2.0