Inlägg 31: #Blogg100

Jag fick ett tips på ett läsvärt och klokt inlägg om varför det är så viktigt att välja ekologiskt.
Läs här !
 
 

Att kalla på sin hund!

Jag tittade in hos Erik och hittade en galet rolig seriestripp som jag blev helt enkelt tvungen att knycka!
 
 

Inlägg 30: # Blogg100

Min äldste bror och jag åkte med lilla Cornelia, som fyller två år om några månader, till Dustin-mässan i Globen igår. Där visades allt möjligt som hade med foto och IT att göra.
Eftersom man inte fick ta med sig barnvagnar in i lokalerna fick Cornelia hoppa ur vagnen och går runt på egen hand. Eller kanske snarare på egna ben.
Hon var jätteduktig och tog med gott humör gigantiska kliv i de överdimensionerade trapporna som leder ner till själva golvet inne i Globen. Väl nere i utställningsområdet greppade hon sin stora papperskasse med en konstig leksak från McDonalds´ och gick runt med ett stort leende. Ibland pep hon in bakom personaldisken i vissa av utställningsmontrarna, men hon gick glatt med på att lotsas därifrån.
I en av montrarna demonstrerades fördelarna med en övervakningskamera. För att illustrera användningsområden för privatpersoner hade de ställt upp en liten modell av en spjälsäng, och där satt en liten tygkanin i ena hörnet. Den ville Cornelia ha, så hon tog några bestämda steg fram och grabbade tag i det lilla djuret och drog ut den mellan spjälorna. Jag förklarade att man inte fick ta den, utan att den skulle sitta kvar där. Det tyckte inte Cornelia, så när jag hade satt tillbaka kaninen plockade hon den åt sig igen. Allt hon gjorde dokumenterades och syntes tydligt på en bildskärm som var uppställd i montern.
Min bror vred skärmen så att Cornelia kunde se sig själv och det tyckte hon var riktigt roligt. Så pass roligt att hon kunde släppa intresset för kaninen, och så kunde vi streta upp för de höga trappstegen igen. Tänk om vi skulle gå upp för en skyhög trappa, där trappstegen nådde upp till höfterna! Så var det för Cornelia, men hon gav minsann inte upp. Men så somnade hon nästan omedelbart när hon hamnade i vagnen igen!
 
 
 

Inlägg 29: De fantastiska ögonen #Blogg100

Vi är väl många som har fascinerats av de otroligt intensiva och jättevackra ögonen på den berömda bilden som Steve McCurry tog 1984 - kallad "Afghansk flicka"
Han tog den bilden efter talibanernas invasion av Afghanistan. 1985 fanns bilden på omslaget av National Geographic, och det var mängder av människor som fängslades av de fantastiska ögonen, så de hörde av sig till National Geographic och ville hjälpa flickan på något sätt.
Efter 17 år bestämde sig Steve McCurry för att försöka få tag i flickan igen, och tillsammans med ett sökteam gav han sig iväg till Pakistan till det flyktinglägret där flickan hade bott. Efter en massa sökande fick de tag i en man som hade bott samtidigt med flickan i flyktinglägret, och han kunde berätta att hon hade flyttat tillbaka till Afghanistan och bodde i bergen nära Tora Bora.
Han lyckades hitta henne och fick tillstånd att publicera ett nytt fotografi av henne.
Hon hade inte blivit fotograferad på alla år, så när den nya bilden togs var det den andra bilden i hennes liv.
Flickan/kvinnan är inte anonym längre, utan det är känt att hennes namn är Sharbat Gula och hon är en pashtuner. När hon satt i flyktinglägret var hon olycklig och föräldralös och hennes liv var kaotiskt. Nu har hon man och tre barn.
Hon kunde berätta att hon mindes tillfället då bilden togs. Hon tyckte inte om att bli fotograferad av en främmande man, och det var första gången hon blev fotograferad. I efterhand är hon troligen ändå tacksam över bilden, för när hon nu blev återfunnen efter 17 år kunde fotografen låta henne få del av de pengar som han hade fått tack vare den uppmärksammade bilden.
 
Hennes barn har fått möjlighet att studera, och på hennes önskan har det byggts en flickskola i Afghanistan, som är uppkallad efter henne. Skolan drivs i princip tack vare hennes bild.
 National Geographic har bistått med humanitär hjälp till behövande och Sharbat Gula lever ett bra liv.
 
Sharbat Gula önskade sig också en resa som alla pashtuner ska göra enligt sin tro. Hon fick möjlighet att göra denna resa, och hennes bror fick följa med i resesällskapet.
Steven McCurry har fortfarande kontakt med Sharbat Gula.
 
Det som känns fint när man hör om historien kring det berömda fotot, är att även hon har fått del av de inkomster som fotot har inbringat. 


 
 

Speciellt till Hanna

Titta vilken gammal trofé som tronar hemma hos mig! Och den funkar! Fast tv:n har man ingen glädje av eftersom den inte kan ta emot de moderna tv-signalerna. Men den är hel!
 
 

Inlägg 28: #Blogg100 Dagens vanligaste bild?

 I januari var det bilder på den kristallglittrande gnistrande snön som bjöd in till skidturer och uppfriskande promenader.
I början av mars var det snö igen, men mer upprörda och misslynta inlägg om snön som så fräckt hade återkommit, när folk mentalt hade ställt in sig på vår.
Och idag har jag konstaterat att det absolut vanligaste inlägget på facebook är bilder på vinglas i motljus, med en sol som blänker som en liten stjärna i glaset/vätskan,  i de allra flesta fall verkar vinet intas på balkonger eller altaner.
Vad blir det nästa vecka månntro? Kanske grillbilder?
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Snart fredag!

 

Inlägg 27: #Blogg100 Rädda Slussen!

 Jag förstår att det är viktigt att göra något åt Slussen, eftersom själva båtslussen inte räcker till. Men det nya förslaget som nästan är färdigklubbat blir inget bra alternativ. Se själva!
 

Stoppa vansinnet - Rädda Slussen! (Version 0,5) from Agaton Film on Vimeo.

 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Inlägg 26: #Blogg100

 Det lilla mangoskottet har vuxit till sig lite och börjar se ganska spännande ut.
 
 
 
 
 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Inlägg 25:#Blogg100 Lite fysik, kanske?

 Det här är vad vi gick igenom på dagens fysiklektion. Jag tyckte att det var komplicerat nog, men en av mina elever ställde några frågor:
- Jag undrar lite över Diracs konstant. Hur har de kommit fram till den?
och
- Finns det stjärnor som bara sänder ut infrarött ljus, så att vi inte kan se dem?
 
Hoppsan! Och jag som var beredd på frågor som "Hur stark är tyngdkraften på Mars?" eller liknande.
Jag kan ju nämna att samma elev ställde frågan om vilken berggrund det finns i Afrika, för hon undrade om det var flintastenar som de första människorna som skapade eld använde, eller om det fanns någon annan bergart som också kunde framkalla gnistor. Med hjälp av ett par SO-lärare som blev svarslösa lyckades vi komma fram till att det fanns liknande bergarter i de områdena.
Eleven har även frågat om DNA när vi har pratat om människans utveckling. Då har hen frågat om det alltid har varit samma antal kromosomer så länge det har definierats som människor, om egenskaperna i så fall har suttit på samma kromosomer som nu och om det bara är speciella egenskaper som har förändrats, men vi alltid har varit människor. Eleven resonerade så att om kromosomerna stämde, varför sa vi då att det var olika arter? Om kromosomerna stämde - skulle vi då kunna få avkomma med en förmänniska? Varför har man då sagt att Homo Sapiens och Neandertalarna inte parade sig? (Fast nu hävdar forskare att de har fått fertil avkomma)
Om kromosomerna har ändrats under tiden - när skedde det och hur har man kunnat fastställa det?
 
Gissa om jag får utmaningar på mina lektioner! Jag börjar ofta skratta och blir tvungen att lova att ta reda på mer. En fråga som handlade om celler i kroppen och radioaktivitet fick jag hjälp att besvara av en kompis som har en dotter som studerar teknisk fysik i Lund, och hennes kompis som studerar biokemi.
 
Men eleven har lovat att bjuda in mig till festen när det är dags för Nobelpris!
 
 
 
 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Inlägg 24: #Blogg100

 Gårdagens inlägg brann inne, skulle man kunna säga. Plötsligt gick brandlarmet på skolan och vi var tvungna att snabbt utrymma. Efter 40 minuter på uppsamlingsplatsen fick eleverna snabbt gå in och hämta sina jackor och gå hem, och brandmännen fortsatte att kolla så att ingen pyrande brand låg och lurade. Ställverket som hade brunnit skulle bytas ut under kvällen. Personalen fick vara kvar, men det luktade ganska illa av bränd plast från kablarna, så vi avslutade vårt arbete och lämnade skolan ganska snart. Då glömde jag min privata, portabla internetdosa kvar på skrivbordet och det upptäckte jag inte förrän jag satt på ett soligt fik på Södermalm och tittade igenom min väska.
Just nu har jag faktiskt lektion. En åtta som jobbar så intensivt med matte att det är knäpptyst i rummet. Så fort jag rör på mig hör jag hur högt min stegmätare låter! Här är det arbetsro minsann! 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 23: #Blogg100 Inspirerad dag

 Jag var fylld av inspiration igår och fick lust att sy barnkläder. Så jag bestämde mig för att sy en barnoverall. Jag kom på att jag ville ha den i mörk denim, för jag tycker att det är så himla gulligt med denimoveraller på små pluttungar.
Efter en snabb titt i garderoben bestämde jag mig för att offra ett par gamla Levis-jeans, och så fick jag en massa roliga idéer i huvudet. Jag började plocka fram ett mönster som jag kopierade, och så kom jag på att jag inte hade knappar som skulle passa. Jag tog då en promenad till Kungens Kurva och Skärholmen för att leta fina knappar (en promenad på totalt nästan en mil). I den välutrustade tygbutiken i Kungens Kurva gick jag och strosade och köpte både band och knappar. 
När jag kom hem igen insåg jag att jag inte hade blixtlås av rätt längd och lämplig färg, så jag hoppade på tunnelbanan och åkte tillbaka till affären och köpte blixtlås (att jag även köpte fyra olika tyger, sytråd av olika färg, ett antal både delningsbara och icke delningasbara blixtlås, skräddarkritor och en påse garn så att det gick på nästan 1000 kronor behöver man ju inte nämna).
Äntligen skulle jag kunna börja med själva symomentet! Trodde jag. Jag plockade fram symaskin och min syväska (en jättepraktisk verktygslåda från Hornbach som jag har fyllt med allt som har med sömnad att göra) och så började jag lägga ut tyget för att klippa till delarna. Då insåg jag att tyget på mina jeans inte skulle räcka till en hel overall. Jag hittade en lösning på problemet att få ut både fram- och bakstycke till en overall i stl 68 cl på benlängderna, men sen fanns inte tillräckligt stora bitar för att kunna sy ärmar och luva. 
Efter mycket pusslande med olika försök att skarva ihop smådelar för att skapa ärmar och luva insåg jag att det inte skulle gå. Jag letade i garderoben efter ett par jeans till, men när jag lade dem intill Levis-jeansen var det helt fel färg. Det skulle inte se kul ut, utan bara lappat, och jag ville inte ha en nödlösning när jag lade ner jobb på ett plagg.
Jag gav därför tillfälligt upp försöket, och plockade undan symaskin och alla tillbehör igen, och idag måste jag komma på var jag kan få tag i mörkblå denim. Alla secondhand-butiker har stängt idag, så jag måste hitta en annan lösning, men hur?
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 22: #Blogg100

Någon gång i mitten av december åt jag en smarrig fiskgryta, där man skulle tärna mango över den färdiga maträtten. Det är en väldigt god gryta med en spännande smakblandning. Jag passade på att behålla mangokärnan, för jag var sugen på att plantera den. Jag har försökt plantera mangokärnor tidigare, men då har jag knäckt den platta nöten och planterat innerkärnan. Nu läste jag i en blombok för barn hur man skulle göra. Då skulle man skura den platta kärnan helt ren från fruktkött, skrubba riktigt ordentligt så att alla fibrer garanterat var borta, därefter skulle kärnan ligga i vatten i tre dagar, och efter det skulle den plockas upp och filas ner lite grann i den trubbiga änden. Då skulle den planteras i jord med den trubbiga sidan uppåt - den skulle ha några cm jordlager ovanför sig. Och till sist skulle man utrusta sig med tålamod, för det kunde dröja innan man kunde se ett livstecken - allt från några veckor till flera månader. 
Och jag har kikat under den skyddande plastpåsen ibland utan att hitta någonting. Men idag hade en liten, tanig ljusgrön planta börjat krypa upp ur jorden! Nu ska det bli spännande att se vad det blir av den!
 
 
Och här kommer receptet på den goda fiskrätten:
 
FISK A LA THAI (4 personer)
600 g wokgrönsaker
400 g koljafile
1 burk kokosmjölk (400 ml)
1 lime, juicen
1-2 tsk sambal oelek
1 msk konc fiskfond
1 mango
färsk koriander
 
GÖR SÅ HÄR:
1. Lägg de frysta wokgrönsakerna i en låg, vid gryta, typ traktörpanna. Skär fiskfiléerna i ca 4 cm breda bitar. Lägg dem över grönsakerna.
2. Blanda kokosmjölk med limejuice, sambal oelek och fond. Häll såsen i traktörpannan. Låt puttra i 8-10 minuter.
3. Skala, kärna ur och tärna mangon. Strössla mangotärningar och korianderblad över fisken. Servera med nudlar.
 
Mycket gott och enkelt!
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 21: #Blogg100 Roligt med duktiga elever

 Jag har en åtta i matte och no. I no jobbar vi just nu med ljud och hörsel (akustik i största allmänhet), och den senaste veckan har jag haft stenhårda genomgångar varje lektion, och eleverna har fått skriva massor, massor på  stora papper i form av mindmaps. När vi började arbeta med området fick alla elever läsa Skolverkets kursplaner och betygsnivåer, och idag plockade vi fram Skolverkets papper igen. Sen fick alla elever titta på Skolverkets olika betygsnivåer och sina egna anteckningar, och så skulle de själva formulera två E-frågor, två C-frågor och två A-frågor. (Nya betygsgränserna, där E betyder att man har nått målen i ämnet och A är det högsta betyget). När alla hade skrivit sina frågor samlade jag in dem, blandade ihop dem och delade ut dem igen. Ingen elev fick tillbaka sitt eget papper, och nu hade de en ny uppgift med det papper de hade fått. De skulle inte besvara frågorna, utan de skulle skriva ett utlåtande om nivån på frågorna de hade framför sig. De skulle utgå från Skolverkets betygskrav, och det de förväntas kunna när det här momentet är klart, och så skulle de skriva ett omdöme om frågorna hade rätt nivå, om de var välformulerade och om A-frågorna var tillräcklig utmanande för att kunna motsvara betyg A. Ingen fick skriva nedlåtande kommentarer, men de fick inte heller bara skriva "det var bra frågor", utan de var tvungna att motivera varför de tyckte som de gjorde, och så var de tvungna att ge konstruktiv kritik på förbättringar.
Det var knäpptyst i klassrummet medan de jobbade, och jag var otroligt nyfiken på hur de skulle klara uppgiften. När de var klara samlade jag in papperen igen, och det var verkligen roligt att läsa det de hade skrivit.
Det var kommentarer av typen: "Din E-fråga var bra, (Vad betyder ordet akustik?) för det var bra att man bara behöver komma ihåg betydelsen av ett ord, och sen är man tvungen att förklara mer på din C-fråga, och på A-frågan kan man utveckla sitt svar eller bara besvara väldigt kort, och då ska man bara få E som betyg" "Jag tycker att din A-fråga är för lätt, för med den formuleringen behöver man inte utveckla sitt svar" och så vidare. Det var verkligen roligt att se att de flesta förstår kvalitetsskillnaden mellan olika svar.
Om drygt en vecka kommer de att få ett prov på arbetsområdet. Hoppas verkligen att det kommer att gå bra.
 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Blir glad av detta!

Det här är verkligen ett ljuvligt klipp! Jag misstänker att de som filmade det här gjorde det för att förlöjliga kvinnan, men jag tycker att hon är underbar! Hon har den rätta känslan och glädjen och det riktigt spritter i henne.
 
 
UPPDATERING!!! Blir ännu gladare nu!
 
Postat av: Lois
Nej, hon filmades för att hon varje dag gjorde damen som ägde puben mitt emot glad med sin dans. Sedan blev de vänner efter att hon frågat om hon fick dela filmen och de är vänner än. Så enbart en solskenshistoria!
 

Inlägg 20: #Blogg100

 I kväll har det varit ett program om Hitler på Kunskapskanalen. Jag har alltid känt en djup avsky mot Hitler, ryser nästan av obehag när jag ser bilder på honom och kan inte hitta några förmildrande omständigheter som försvarar hans vidriga beslut.
Men ofta tvivlar jag på att han var ensam om att vara galen och ond. Det verkar ju som om han var omgiven av skrämmande känslokalla människor som lät honom hållas, och ursäktade sig med att de bara lydde order. 
Ibland när det blir hysteriska massupprop på tex facebook eller andra sociala medier, där folk okritiskt ansluter sig utan att tänka efter före kan jag bli rädd. Det verkar som om det skulle kunna vara ganska lätt att manipulera många människor och skapa en ny massrörelse. När så många ansluter sig utan att reflektera, bara av det skälet att det finns många anslutna före dem kan man ju aldrig vara helt säker på att målet verkligen är vettigt. 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 19: #Blogg100 Kärleksförklaring till en termos

 I morse hade jag sovmorgon, så jag hade extra gott om tid. Det brukar alltid innebära att jag gör en massa onödiga saker så att jag i slutändan får väldigt bråttom. Aldrig har jag så snävt med tid som på mina sovmorgonstorsdagar.
I morse var jag så pass ineffektiv med alla "jagskabara"-aktiviteter så att när jag till sist fixade mitt fukostte hann det inte svalna tillräckligt för att jag skulle hinna dricka det, så jag hällde upp det i en termos. Och sen låg termosen kvar i min väska hela dagen på jobbet, och jag kom på det först klockan kvart över sju på kvällen. När jag då plockade upp min termos och provsmakade mitt kanelte var det fortfarande varmt och gott!
Jag fullkomligt älskar IKEAS plåttermosar! De är lagom stora, lätta att fylla med vätska, lätta att diska, har fina mönster och håller värmen imponerande länge. Dessutom är de ganska billiga!
 
 
 
Jag har två såna termosar, en orangerandig och en brunrosa-streckad. De har varit med om massor! Båtresor, motorcykelfärder, bilresor, flygresor (i resväskan, inte i handbagaget), tågresor, skolutflykter, otaliga picknickar, vanliga arbetsdagar, kursresor till Kalmar, flera fjällvandringar (både i Dalarna och Härjedalen) resor till Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Estland, Amsterdam, Paris och England. Ibland har de stått hemma på skrivbordet med stärkande te när jag har haft hela dagar med hemarbete och rättat och skrivit omdömen eller satt betyg.
Mina ungdomar har haft dem med sig till stranden och lägereldar.
Och nu sitter jag här och känner mig nästan rörd till tårar över vad termosen skulle kunna berätta om den vore skrivkunnig.
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 18: #Blogg100

 
 
 
 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 17: #Blogg100 Boktips

 Har ni inte läst Lasse Bergs böcker om Kalahari måste ni göra det så snart ni kan. 
De två första är:
 
 
     och    
 
Och alldeles nyss beställde jag den purfärska tredje boken i serien
 
 
 Det är lite svårt att lägga ifrån sig de här böckerna. Spännande och intressant.
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Skillnad mellan verktyg!

Många har svårt att veta när de ska använda en vanlig skruvmejsel och när de ska använda en stjärnmejsel. Men jag är helt säker på att om man ska trycka in något med kraft långt in i tummen bör man välja en stjärnmejsel. Så gjorde i alla fall jag idag!
Jag tror inte att en skruvmejsel hade funkat lika bra!
 

Indila - Dernière Danse

Ibland blir man så glad när man får tips på bra musik. Det här tipset fick jag av min äldsta bror för några dagar sedan. Vilken skön låt! Och jag tycker även om videon.
 
Visst var den bra Anna!

Klockan tre på natten...

...såg världen ut så här:
 

Inlägg 16: #Blogg100 Det är skillnad på apelsiner och apelsiner!

 Tänk er att ni har bestämt er för att köpa apelsiner. I affären finns det påsar med 1 kg apelsiner. De ser ut att vara fräscha och fina, så det skulle säkert vara ett bra köp.
Men lite längre bort finns en stor låda med lösa apelsiner, och de har dessutom bladen kvar. Vilka köper man? 
Jag kan i alla fall inte motstå apelsinerna med blad, precis som jag hellre köper kvisttomater än tomater som ligger plastade i en ask. Och det här är säkerligen ingen överraskning för köpmännen, eller hur?
 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 15: #Blogg100 Onaturligt god äppelkaka

För en tid sedan låg ett recept på en äppelkaka på Blogg.se:s startsida. Jag har för mig att sidan hette "By Blondie recipes & inspiration". 
Nu har jag testat att göra den spännande kakan, och det var den godaste äppelkaka jag någonsin har ätit! Den är så krämig att det inte behövs någon vaniljsås till. Mums!
Jag glömde att ta kort på den innan vi började äta, så det får bli ett kort "mitt i livet" eller hur man ska uttrycka det. 
 
KARELSK ÄPPELKAKA
 
Det är bäst att göra äppelkakan dagen innan den ska serveras så att den hinner kallna så att fyllningen stelnar, för den är ganska rinnig just när man tar ut kakan ur ugnen. Serveras kylskåpskall.
 
Använd en springform med avtagbar kant. Tryck upp pajdegen ca fem cem på kanten för att fyllningen ska få plats.
 
Pajdegen:
200 g smör eller margarin
1 1/2 dl socker
2 ägg
6 dl vetemjöl
 
Fyllningen:
3 dl gräddfil
1 msk vaniljsocker
2 dl vispgrädde
2 ägg
1 1/2 dl socker
3 äpplen (gärna Granny Smith)
Kanel
 
Gör så här: 
1. Gör först pajdegen
2. Rör smör och socker lite pösigt. Tillsätt äggen och arbeta sedan snabbt in vetemjölet till en deg. Tryck ut i en form (med löstagbar kant)
3. Vispa samman alla ingredienser till fyllningen, utom äpplena och kanelen.
4. Häll fyllningen i pajskalet.
5. Skala äpplena och skiva dem i skivor som du sticker ner i fyllningen. Strö sedan över ett tunt lager kanel.
6. Sätt in pajen i ugnen på 175 grader i en timme. Ta ut ur ugnen och låt svalna.
 
 
 
 
 
 
 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Pi-dagen idag

...och jag har inte firat pi på minsta vis! Borde jag som mattelärare skämmas?
 

Inlägg 14: #Blogg100

 Jag har tillbringat ett par kvällar tillsammans med ungrare som bara kan ungerska, möjligen några enstaka ord på tyska eller eventuellt lite ryska. Jag talar svenska och engelska och halvskaplig franska samt några enstaka fraser på spanska. Jag förstår tyska tillräckligt bra för att staka mig igenom en enkel tidningsartikel eller kan förstå merparten av det som sägs på tex en tysk nyhetsutsändning. Men jag talar inte ungerska. Jag kan säga några enstaka maträtter, djur, drycker, färger, svordomar och snuskiga ord på ungerska, men jag kan absolut inte föra ett samtal. När jag lyssnar på talad ungerska tycker jag att det låter som mjuk finska, förutom de enstaka ord jag begriper. 
Och ändå har vi haft jättetrevligt. Med hjälp av gester, miner och några få ord som vi gemensamt har förstått har vi med många skratt tagit oss igenom både huvudrätt och efterrätt. Som tur är har vi haft två personer i sällskapet som har fungerat som en brygga mellan språken.
Med lite god mat och en smarrig äppelkaka spelar språken inte så stor roll! 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Inlägg 13: #Blogg100 Förorenat hav

 
 
 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 12: #Blogg100

OLA MAGNELL - MEDAN HÖKARNA KRETSAR
 
 Barnen ber
Och tomten ler
Och solen tittar fram
Stugan lyser trygg och röd i höga norden
Medan hökarna skyddar varje land och varje stam
Från sej själv och alla farorna på jorden

Hemma här är våldet dolt
Men harm och vrede växer fort
Över lögnen, över terrorn, över morden
Listan kan bli lång men materialet är för stort
Och det stockar sej i halsen inför orden

Kejsaren förskansar sej i maktens vita hus
Dit han valts av fria världens demokrater
Dem har han vänt ryggen i ett maktfullkomligt rus
I sitt hov av löftesrika psykopater

Men vem har valt just dem att bära frihetens standar?
Vem har gett dem rätt att mörda våra bröder?
"Gud" är deras svar
Men Gud är knappast anträffbar
För en människa som offras och förblöder

Flaskan töms
Och smärtan glöms
Och anden glimtar till
Stundom känns det som att sätta liv i liket
Ingen vet
Med säkerhet
Vad någon annan vill
Ens när någon annan uppger sista skriket

Och du frågar vinden:
"Varför är vi här, vad gör vi nu,
När vi ändå inte duger till soldater?"
Men vinden ställer inte upp för någon intervju
Och blåser inte liv i någon krater
 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 11: #Blogg100

Vi hade friluftsdag idag, och i egenskap av no-lärare/pyroman ansvarade jag för lägerelden och tändningen av grillen. Ni vet hur man luktar skogshuggare lång väg när man har stått i rökoset en stund.
Därefter åkte jag en sväng och gullade med några trollungar innan jag åkte hemåt. På väg hem stannade jag och tankade bilen, och jag måste säga att jag kände mig måttligt fräsch när jag klev in och betalade skogshuggarosande och med lite snor på ena axeln och en bebisspya på den andra. Men vad spelar det för roll när man har haft en bra dag?
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 10: #Blogg100

 I morse var jag inne på en sida där man kan lämna bud på olika saker på konkursauktioner. Ett företag som säljer barn- och ungdomskläder hade en auktion som släcktes ned kl 13 idag, och jag hade spanat in några riktigt fina barnoveraller som jag skulle lägga bud på. Jag tänte vara listig och lägga budet så sent som möjligt så att motparten inte skulle hinna med. Butikspriset hade varit 1600 kronor, och det bud som låg var 50 kronor, så jag räknade med att göra ett jätteklipp. 
Min strategi funkade inte, för mitt på dagen hade jag så fullt upp att jag helt enkelt inte hade en möjlighet att lägga ett bud. Så nu sitter en glad lax någonstans och har köpt en superfin overall för 50 kr.
 
Nästa vecka blir det nya konkursauktioner, och då får jag slå till!
 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Bidar min tid

Jag går runt och tittar på mina ägodelar, ställer böcker snyggt i bokhyllan, torkar bort skräp ur besticklådan, viker prydligt ihop alla mina kläder i byrån, borstar skorna och kollar att alla räkningar är betalda. Sen ska jag duscha, tvätta håret och flossa tänderna och ska försöka sova så gott det går.
Jag vet ju inte när jag kommer att bli arresterad för att jag stal text och bilder tidigare idag.
(Och detta illustrerar jag genom ytterligare en stulen bild...)
 

Sett på tunnelbanan

Idag när jag åkte tunnelbana satt en tjej mitt emot mig med så grymma skor. Jag satt och tvekade länge, men frågade sedan om det var ok att jag tog kort på hennes skor. Jag tänkte att det var viktigt att hon förstod att det var skorna jag var intresserad av, så att hon inte skulle tro att jag smygplåtade hennes skrev eller så.
 

Betydelsefulla kvinnor - vem beundrar du mest?

Jag brukar verkligen inte stjäla texter eller bilder, men den här listan blev jag så förtjust i att jag lägger in den här. Den var publicerad på msn.com (Publicerad : 2014-03-08 08:30 | av Sarah Hecks, Francis Whittaker)

Nu får jag bita lite på naglarna och fundera över hur dryga böter det blir för text- och bildstöld

 Ada Lovelace (1815 - 1852) - Matematiker och programerare

Augusta Ada King, grevinna av Lovelace, var en engelsk matematiker och det enda äktenskapliga barnet till poeten Lord Byron och hans fru Anne Isabella. Hon är känd för sitt arbete tillsammans med den engelske matematikern Charles Babbage med hans pionjerande maskin för att utföra matematiska beräkningar - Den analytiska maskinen. 1843 översatte hon en artikel om maskinen, skriven av den italienske ingenjören Luigi Menabrea, som hon förbättrade med sina egna anteckningar. I hennes anteckningar dolde sig vad som numera anses vara den första algoritmen menad för beräkning av en maskin, och därför anser många att Ada Lovelace är världens första dataprogramerare. Utan hennes banbrytande arbete skulle dagens teknikprylar förmodligen se väldigt annorlunda ut.

 Wu Zetian (år 624 – 705) - Kejserlig regent

Wu Zetian var kejsarinna under Zhou dynastin, och tog makten efter att hennes man, Kejsare Gaozong, drabbades av en stroke år 660. Vid makten började hon utvidga Kinas gränser medan hon jobbade hårt för att göra sig själv til enväldig härskare över landet. Under hennes regeringstid skiftade Kinas religiösa riktning från Daoism till Buddhism; man började behandla bönderna bättre och stärka de offentliga institutionerna, och konst och kultur fick en boost i landet i allmänhet. Wu Zetian störtades så småningom från tronen i en våldsam revolt år 705. Hon dog samma år.

 Boudicca (år 30 - 61) - Krigardrottning

Boudicca var en krigardrottning för den keltiska klanen Iceni, och en inspirerande ledare för ursprungsbritter. Hon var ledare för en samling keltiska klaner i deras revolt mot ockupanterna från Romarriket. Hennes sista strid var år 61, och trots att ursprungsbritterna var många och hämndlystna, var det de romerska soldaterna som vann striden. Hennes sista nederlag åsido, så är Boudicca en framstående person i Storbrittaniens historia. Drottning Victoria's man Prince Albert beställde en spektakulär bronsstaty av krigardrottningen (på bilden), som kan ses vid flodstranden i närhet av Houses of Parliament, i London.

 Marie Curie (1867 – 1934) -Nobelprisvinnande fysiker och kemist

Marie Curie vard en första kvinnan att vinna Nobelpriset i två kategorier; ett av dem delar hon med sin man Pierre, som dog i en tragisk olycka. Hon var med och upptäckte två grundämnen, radium och polonium, uppfann begreppet 'radioaktivitet' och var en av de första att föreslå strålbehandling som en metod för att bota cancer. Curie banade väg för atomåldern och revolutionerade människans kunskaper om kemi, fysik och medicin, samtidigt som hon slogs för att bekämpa fördomarna mot kvinnliga forskare.

 
Jeanne d'Arc (1412 – 1431) - Helgon och nationalhjälte

Jeanne d'Arc - 'Jungfrun från Orléans' - föddes i Domrémy, i Frankrike och hon är nationalhjälte i sitt hemland. Jeanne d'Arc ledde den franska armén till seger över britterna i Slaget vid Orléans när hon var 18. Ett år senare tillfångatogs hon och brändes på bål av engelsmännen och deras franska kollaboratörer för anklagelser om kätteri. Hon helgonförklarades av den katolska kyrkan 500 år senare.

 
Amelia Earhart (1897 – 1937) - Pilot 

Amelia Earhart var den första kvinnan att flyga solo över Atlanten och fick USAs utmärkelse Distinguished Flying Cross för sitt rekord. Hon var också medlem i den nationella kvinnoföreningen, och en tidig anhängare av den nordamerikanska jämställdhetsrörelsen. Amelia Earhart försvann mystiskt 1937 under ett försök att flyga jorden runt. Trots att jorden-runt flygningen slutade tragiskt, så lyckades hon med ett större uppdrag: att visa världen precis hur högt en kvinna kan flyga.

 Frida Kahlo (1907-1954) - Målare

Frida Kahlo är förmodligen Mexikos mest kända konstnär, och betraktas av många som en stor förebild för kvinnors kreativitet. Hon började måla efter allvarlig busolycka där hon ådrog sig många svåra skador, bland annat frakturer på ryggraden och på höften. För att ha något att göra medan hon återhämtade sig började hon måla, och blev färdig med sitt första självporträtt året efter olyckan. Under den tiden blev hon också politiskt aktiv, och anslöt sig till den unga kommunistföreningen och den mexikanska kommunistpartiet. Frida Kahlo var gift med Diego Rivera - en berömd konstnär i egen rätt.

Mary Wollstonecraft (1759 - 1797) -  Författare, filosof och jämställdhetsförkämpe

Den engelska akademikern Mary Wollstonecraft var en av de tidigaste förkämparna för feministisk filosofi, och de banbrytande idéerna förde hon fram i sin mest berömda text Till försvar för kvinnans rättigheter, från 1792. Boken blev ovärdelig för kampen för lika rättigheter och spriddes över hela världen. Hon avskydde den rådande uppfattningen att kvinnor var hjälplösa prydnadsföremål vars plats var i hemmet, och menade att om kvinnor och flickor skulle få samma möjligheter till utbildning som män och pojkar skulle de presetera precis lika bra som dem, och inte alls vara underlägsna. Den idag självklara uppfattningen var revolutionär i sin tid, och skapade mycket rabalder. Efter att ha levt sitt mycket ovanliga liv dog Mary Wollstonecraft 10 dagar efter att ha fött sin andra dottern.

Dottern hette förresten Mary Wollstonecraft-Godwin (så småningom tog hon sin makes efternamn Shelley), och uppfann den litterära genren Science fiction när hon skrev den odödliga klassikern Frankenstein.

 
Rosa Parks (1913 - 2005) - Medborgarrättshjälte

1955 skapade Rosa Parks kontrovers när hon som svart kvinna vägrade att ge upp sin plats på bussen åt en vit man. Hon arresterades och dömdes för brott mot USAs segregationslagar. Parks överklagade, och utmanade på så vis de rättsliga grunderna för segregationslagarna. Hennes gripande blev starten för bojkotten av bussar i Montgomery som leddes av Martin Luther King Jr. Händelserna inledde en revolutionernade era av icke-våldsamma massprotester till stöd för medborgarrättsrörelsen i USA.

 
Kleopatra (69 F.Kr - 30 F.Kr) - Egyptens sista Farao

En av de mäktigaste kvinnorna i världshistorien och en av de mest berömda kvinnorna någonsin - Kleopatras liv fortsätter att fascinera oss än idag. Hon tillhörde den Ptolemaiska dynastin och regerade över forntida Egypten först tillsammans med sin far, och senare tillsammans med sina bröder (som hon också gifte sig med - enligt egyptisk sed). Så småningom blev hon enväldig härskare, och skapade sina berömda förbindelser med Julius Ceasar, vilket förändrade världhistorien när två stora civilisationer plötsligt började samarbeta. När hennes makt var som störst regerade Kleopatra över i stort sett hela kustområdet runt Medelhavet - den sista stormakten i det forna Egypten och det största landområdet som en Farao någonsin haft kontroll över.

 

Inlägg 9: #Blogg100 Varg att älska

 
 Jag blev nästan lite förälskad i den här vargen i somras
 
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Apropå kvinnodagen!

 

Inlägg 8:#Blogg100 8 mars

Vi har en bit kvar här i Sverige när det gäller tjänstetillsättningar, attityder och lönesättning. Skillnaden i livslön mellan män och kvinnor är pinsamt stor.
Men idag skickar jag en tanke till kvinnor i de länder som har en längre väg att gå. Där kvinnor inte bestämmer över sina livsval, sina pengar, sina kroppar. Där grova övergrepp sker hela tiden och rättssäkerheten är svag.
Utan att ge upp vårt arbete för lika villkor här i vårt land kan vi väl stötta arbetet som fortfarande befinner sig i uppförsbacke? 
 
 
Jag hoppas att det går att höra ljudet på klippet. Det har hänt något med min dator så att ljudet från Youtube-klipp går inte fram.
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Inlägg 7: #Blogg100 Dum, dummare, dummast?

 Det tar emot lite att erkänna det som hände igår, men efter moget övervägande har jag bestämt att ge er den osminkade sanningen.
 
Tre av mina tjejer i nian vände tillbaka in i klassrummet efter sista lektionen och ville bara berätta i största allmänhet att det lät konstigt om en av tjejernas skor. Hon tyckte att det blev ett klickande eller skramlande ljud för varje steg.
Vi insåg att hon hade fått in en sten i klacken, och när hon lyfte på foten såg vi att det hade nötts upp ett litet hål längst bak på klacken, och där hade stenen troligen slunkit in.
Hon lånade en sax av mig och försökte pilla loss stenen. Det tokiga var att hon lyfte benet bakåt när hon pillade på klacken, så stenen ramlade liksom längre in i klacken, och blev därför omöjlig att komma åt.
Tjej nummer två och jag försökte lösa det hela genom att skotjejen skulle sätta sig ner på en stol och lyfta foten uppåt så att det blev rätt vinkel, och så försökte tjej nummer två att pilla in saxen och lirka ut stenen. Det var lite vingligt och besvärligt, men de kämpade på.
Tjej nummer tre hade stått tyst hela tiden, men plötsligt sa hon: Men kan hon inte helt enkelt ta av sig skorna?
 
Och när vi insåg det idiotiska i det vi hade sysslat med kunde vi absolut inte sluta skratta. Vi skyllde både den otekniska lösningen och det hejdlösa skrattandet på att det var sent på eftermiddagen och hjärnan började ta semester.
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 6: #Blogg100 Julia Roberts

 Jag har två skådisar som jag beundrar mer än alla andra, och det är Sandra Bullock och Julia Roberts. Vi satt på jobbet och pratade om film, och vi var överens om att "Sova med fienden" (med Julia Roberts) är en film som man inte glömmer i första taget. Jag har inte sett den på länge, men minns ändå nästan varenda scen. OK, jag minns väl inte de traditionella "gåppåstrandenochskrattaochhapicknickimånskenochgåruntochprovahattar"-scenerna, för de brände sig inte fast på näthinnan, men det finns så många andra scener som var starka och suggestiva och jag kan nästan få magkramp bara jag tänker på dem. Ett mästerligt hantverk i konsten att producera psykologisk thriller.
Jag måste se filmen igen snart!
 
 
 
Den där scenen där hon i sin nya, trygga miljö plötsligt upptäcker hur burkarna i skåpet står pedantiskt uppradade igen gör att jag får svårt att andas. Det är så gastkramande!
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

Inlägg 5: #Blogg100

 Jag vet inte hur det är för er, men jag kan plötsligt upptäcka att min dator ser så otroligt sunkig ut. Skärmen är dammig och fläckig, och tangentbordet är fläckigt och mellan tangenterna kan man hitta allt från damm till brödsmulor, godisbitar och chokladklegga. Och ändå vill jag påstå att jag inte sitter och snaskar vid datorn. 
 
Har ni samma problem med datorer som drar till sig all smuts som finns i närheten?
 
 
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 4: #Blogg100 Maskrosbarn

 Man träffar på dem lite då och då, de här små livskraftiga maskrosbarnen som trots dåliga förutsättningar lyckas resa sig upp igen varje gång de har fått en smäll av livet. Man kan bli rasande på självupptagna och ansvarslösa föräldrar som gång på gång försätter barnen i svåra situationer.
De lojala barnen beklagar sig sällan, utan brukar snarare försvara sina föräldrar om någon skulle framföra kritik.
Varje gång jag träffar ett maskrosbarn känner jag mig lika rådlös. Hur ska bästa hjälpen se ut egentligen?
Finns det kanske ett maskrosbarn där ute som kan berätta om vad som skulle hjälpa er i tillvaron?
 
 
 
 
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar 

PISA

Vi har blivit utvalda så i morgon sitter halva min klass och skriver nästa PISA-prov. Om Sveriges resultat sjunker ytterligare så vet ni vem ni ska skylla på!
 
 

Mycket intressant tips!

Hanna skriver en läsvärd blogg, som jag har följt i cirka 7 år. Det är en blandning av roliga, djupa och tänkvärda inlägg. Bland det bästa är att få läsa om olika kloka saker man kan göra för att skona miljön. Här kommer ett tips på deodorant som man kan göra själv!
 
Visst låter det spännande!
 
 

Inlägg 3: #Blogg100, Massor av gratulationer till nyblivna föräldrar!

 Idag är det en väldigt speciell dag, för idag kommer en liten viktig person att födas. Bland väldigt, väldigt många flickor kommer nu en liten pojke. 
Det finns en liten, liten storasyster som får sällskap i sina lekar.
Jag sänder en tacksam tanke till vår fina sjukvård med kunnig personal och fungerande lokaler. Det betyder att de nya små juvelerna kan födas i trygghet och harmoni.
 
Tack alla fantastiska människor som arbetar med vård, ni är guld värda! 
  
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Inlägg 2: #Blogg100

 
 Igår morse klev jag ut genom ytterdörren för att åka till affären och köpa blomjord. Det första jag såg var två poliser som gick omkring och undersökte marken utanför loftgången. Jag låste upp järngrinden som leder ut till marknivå på baksidan av huset (trots att jag bor på nionde våningen är det marknivå åt ena hållet eftersom huset är byggt på en enormt brant sluttning) och jag frågade poliserna om de ville komma in genom grinden. 
- Nej, det finns redan personal därinne, sa den ena och nickade med huvudet mot lägenheten två dörrar från mig.
När jag gick mot parkeringshuset upptäckte jag att det stod fem polisbilar och två svarta civilbilar parkerade vid husgaveln. En polishelikopter svävade över huset, och jag undrade plötsligt hur farligt det var att gå där jag gick.
 
Förutom att leta efter något på marken genomförde poliserna även dörrknackning där de frågade alla efter namn och personnummer.
Det visade sig ha varit ett väpnat rån på loftgången på våningen strax ovanför min. Två unga killar hade hotat en person med ett vapenliknande föremål. Lyckligtvis blev ingen skadad och rånarna fick inget byte med sig. Rånoffret kunde ge en bra beskrivning av rånarna, och minst en av dem kunde gripas ganska snabbt. Jag vet inte om rånarna bor i lägenheten två dörrar från mig, men där är en ständig ström av olika människor som bor där bara en kort tid, utan namnskylt på dörren. Personen som äger den lägenheten gör sig troligen en rejäl hacka på att hyra ut sin lägenhet svart till den ena utsatta gruppen människor efter den andra. Själv bor han i en flott villa ett par mil härifrån, och han har inte varit skriven på den här adressen på 17 år, utan han har troligen tjänat stora pengar på sin verksamhet.
 
Våldet kryper närmare och det sker en massa konstiga saker hela tiden. Vad är det som händer i vår värld egentligen?
 Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Kvinnor kan!

Odödliga låtar. På franska dessutom. Starka, vackra kvinnor som verkligen kan sjunga. Som inte behöver porra till sig för att bli uppmärksammade, utan deras fantastiska röster och utstrålning räcker.
 
 
Sen bryr jag mig egentligen inte så mycket om när artister vänder ut och in på sig och antingen har galna kläder på sig eller knappt några kläder alls när de uppträder, det är deras eget val. Men jag njuter när artister har så mycket pondus och bärande röster att de kan trollbinda en publik bara genom sin sång.

Inlägg 1: Blogg 100

 Några goda vänner ville väldigt gärna ha en gammal bild som jag tog för några år sedan, så jag lovade att leta i mina bildmappar för att se om jag kunde hitta den. Jag har en extern hårddisk med ett jätteminne och jag har fotograferat massor av bilder i en massa år, men när jag ska leta efter speciella bilder märker jag att mitt system för att katalogisera och spara bilderna har stora brister.
Vad sägs om en mapp som heter "kameratömning april-08" eller "tömda bilder från mobilen mars-09"? Just när jag hittade på de rubrikerna tyckte jag att jag var närmast genial, för jag visste ju precis vad jag hade för bilder i mappen, men nu när jag sitter här med eftertankens kranka blekhet inser jag att jag hade kunnat vara något tydligare i mitt system.
Nu när jag fick uppgiften att den lilla dottern föddes -07, och på den eftersökta bilden var hon kanske ett halvår, kan man kanske tro att jag kan leta bland mappar från -07 och början av -08. Jo, det vore ju enkelt, om jag nu skulle ha ett konsekvent system där jag både hade datum och en hyfsat tydlig rubriksättning. Men eftersom rubrikerna ibland är något kryptiska och vissa mappar innehåller en massa undermappar har jag suttit och bläddrat och bläddrat.
Bilderna visar massor av händelser från de senaste 7-8 åren, år som har innehållit en massa dramatik och omvälvningar för min del. Alltså har jag suttit och omväxlande småskrattat och smågråtit när bilderna har ploppat upp på skärmen. Vissa av bilderna har väckt starka minnen. Jag kan till och med minnas ljud, dofter, musik, prat och händelser i samband med bilden.
Till slut hittade jag den rätta mappen. Den låg i en samlingsmapp som hette "div bilder" i en undermapp som hette "dec-07", men själva mappen hade ett helt annat datum
Från och med nu ska jag namna och datera mina bilder på ett bättre sätt. Lovar med handen på hjärtat!
 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar