Fixade stolar

Second handbutiken i mitt kvarter hade ställt fram ett par stolar som de skänkte bort. Det var ett par gulnade furustolar, men de var i gott skick och väldigt fina. Nu åker slipmaskinen fram och stolarna ska få sig en omgång.
 
 
 
 
 
Den ena stolen är nästan helt färdigslipad. Stolarna ska troligen bli behandlade med såpa för att bevara den nya, ljusa färgen.

Tolvslaget

Mitt på dagen gick vi upp i skogen och förberedde en eldplats med spån, kottar och torra vedträn. Vid halvtolvtiden letade vi oss upp i beckmörkret längs spåret vi hade trampat upp i snön, med hjälp av ljuset från en liten ficklampa. Väl på plats plockade vi fram en padda (med wifi) och letade fram nyårssändningen så att vi skulle kunna lyssna på Persbrandt vid tolvslaget. I en korg hade vi med oss korv, bröd, senap, ketchup och champagne.
Det kändes högtidligt att stå i kolmörkret och lyssna på knastret från elden, Persbrandts uppläsning av nyårsdikten, skåla i champagne och i övrigt uppleva total tystnad och totalt mörker.
Och när vi tittade rakt upp mot himlen mellan de höga träden såg vi att det var alldeles stjärnklart. Och tänk, precis rakt ovanför våra huvuden svävade Karlavagnen omkring! Så mäktigt!
 

Gästrummet

Gästrummet är blommigt, ljust och romantiskt, och ett typiskt sommarrum, men det är ganska fint även i vinterljus.
Utanför fönstret är det så många djur som passerar, så man tror nästan inte att det är sant. Varje dag kommer minst fyra ekorrar på besök, några rådjur har sina legor en bit upp på själva tomten, det finns otroligt många fåglar av väldigt många olika arter. Och i fladdermusholkarna utanför sussar fladdermössen gott. 

Ansiktslyftning av vardagsrum i stugan

Vardagsrummet har varit i tillräckligt bra skick för att kunna användas utan akutåtgärd. Men tapeterna var inte så jätteroliga, och de hängde löst på flera ställen. När det mest akuta i huset har blivit åtgärdat börjar man ju kolla på vad som ska prioriteras härnäst. Och då kände i att vardagsrummet behövde en ansiktslyftning.
Den gamla tapeten var troligen från början av 80-talet.
Den senaste tiden hade den börjat torka och lossna på allt fler ställen (även om vi hade ställt till det lite extra genom att lyfta på flikarna här)
Det kändes som om allt i hela rummet var i en tråkig gråskala. Allt såg väldigt grått och färglöst ut.
Det här är en detaljbild som knappast skulle hamna på framsidan i en heminredningstidning.
Här en detaljbild på medaljongtapeten. Jag vet att det håller på att bli modernt igen med medlajongtapeter, men efter att ha sett min livsdos av medaljongtapeter yrkesmässigt på 80-talet har jag svårt att uppskatta mönstret.
När vi började riva bort alla tapeter som satt löst dök det upp gamla tapetlager under. Den där grå med svajande linjer tyckte jag väldigt mycket om. Den skulle jag vilja ha i lägenheten i stan!
Det var fantastiskt spännande att se flera lager med olika tapeter dyka upp på väggen. Så roligt att fundera på hur rummet såg ut med de olika mönstren, och hur länge sedan det såg ut på det viset.
I det här läget finns ingen återvändo! Nu måste allt det gamla plockas bort och det nya sättas upp!
Här har den nya tapeten börjat komma upp på väggen. Det är mycket pillande med tapeten vid tjocka elledningar, små vrår och annat som finns på väggen.
TV-hörnet är klart för användning, men lite återstår att göra i rummet i övrigt.
Den här väggen får fixas dag 2!
På den väggen satt en liten lucka - mot vedspisen i köket bakom väggen. Den var övermålad med ett tjockt lager gulvit målarfärg (Den syns bredvid det lilla bruna bokskåpet på andra bilden uppifrån i det här inlägget). Så här fin blev den efter en rejäl putsning med en roterande stålborste på en slipmaskin. Nu är den en prydnad på väggen!
Det lilla bokskåpet stod i ett hörn i en second hand-butik i mitt kvarter i Stockholm. Det såg lite risigt ut, och det fanns inga hyllplan, men jag tyckte ändå att luckorna var så fina med glaset och det roliga mönstret, så jag tyckte att det var värt 100 kronor. Och nu är det jättefint med nya hyllplan av glas, som glasmästaren har skurit till på millimetern.
Nu är väggarna klara, så nu är det bara att stöka till bordet igen! Och så gäller det att hitta passande gardiner.

Stockholm i mitt hjärta

Det finns så många små gator och platser att strosa omkring på. Så mycket intressant att ta reda på. Så mycket historia att lära. Det går både uppåt och nedåt, med många fina ljuspunkter. Precis som livet självt.
 

Transport av gran...

Det här inlägget är med en speciell hälsning till Mösstanten. Vi högg en gran i skogen i Värmland för att ta hem till Stockholm. Den var ju självklart lite spretig, så vi var tvungna att hitta på ett sätt att få den att hålla ihop lite bättre, och man har ju inte en så där fiffig nätmaskin som granförsäljarna har. Då kom vi på att vi skulle linda in den i ett påslakan och linda en massa snören runt för att hålla in grenarna.
Det kändes som en toppenidé, ända tills vi närmade oss vår gata i stan, och visste att vi skulle plocka fram granen precis utanför polisstationen i vårt kvarter. Och vi insåg att det såg ut som om vi åkte runt med ett dåligt inpackat lik.
Men allt gick bra, vi klarade oss hem med granen utan att bli haffade, misstänkta för mord.
Här hade vi lyckats ta oss ända fram till hissen med liket/granen.
 
 
 

Liten tillbakablick

Nu tar jag inte en dagsfärsk bild, utan den här är fotograferad den 21 december 2018, på Götgatan i Stockholm. Det var en ganska kylig dag, och där i Björns Trädgård stod ett gäng och sålde julgranar. De hade tjocka ulltröjor på sig, kaffe i termos och så högg de ved som de eldade i sin lilla eldstad. Det doftade gott från både gran, eld och kaffe, och det trivsamma spraket från eleden, och ljudet av yxhugg var så mysigt. Det kändes som att få komma till skogen och pusta ut en liten stund, mitt i det hektiska pre-jul-hetsiga Stockholm.
 

Nationalmuséet

Nationalmuséet har öppnat igen efter sin stora renovering. Det har blivit jättefint, och det är trevligt i alla utställningshallar eftersom det är olika teman i olika hallar, och tavlorna hänger på ett bra sätt så att även då de hänger ihop för att de hör till samma tidsepok eller konststil, så hänger de med tillräckligt mycket luft emellan för att man ska kunna koncentrera sig på varje enskild bild.
Karl XII likfärd hänger förstås på en hedersplats, så den är svår att missa, och det är roliga presentationer av designklassiker och annat intressant. Bland  alla de klassiska och berömda tavlorna hittade jag mina favoriter. 
 
 
 
 
Det är vackra tak både uppe i övre salen och nere i källarvalven
 
 
När man kommer ut från museet och tittar ut mot staden är det nästan lika vackert som en tavla