Andlig spis och real life...
Idag slank vi in på en liten restaurang när hungern anföll oss i vårt strosande. Efter en liten titt på menun beställde vi Spaghetti Carbonara.
Precis när vi beställt vår mat slog ett par fullblodsitalienskor sig ner vid bordet intill vårt. Vi kunde höra hur de diskuterade de olika rätterna, och det lät så fantastiskt gott bara att höra hur de uttalade namnet på de olika maträtterna. Man kunde föreställa sig oljeputtrande vitlök, solkyssta tomater och en orgie av färska kryddor, där en temperamentsfull kock komponerade en tallrik med pastan och ett överdåd av fräscha grönsaker. Deras eldiga röster skapade en liten slinga av imaginära förföriska aromer som lekfullt ringlade sig runt vårt bord.
Och så kom servitrisen med vår mat. Som var tillagad av en engelsk kock....I say no more....
Precis när vi beställt vår mat slog ett par fullblodsitalienskor sig ner vid bordet intill vårt. Vi kunde höra hur de diskuterade de olika rätterna, och det lät så fantastiskt gott bara att höra hur de uttalade namnet på de olika maträtterna. Man kunde föreställa sig oljeputtrande vitlök, solkyssta tomater och en orgie av färska kryddor, där en temperamentsfull kock komponerade en tallrik med pastan och ett överdåd av fräscha grönsaker. Deras eldiga röster skapade en liten slinga av imaginära förföriska aromer som lekfullt ringlade sig runt vårt bord.
Och så kom servitrisen med vår mat. Som var tillagad av en engelsk kock....I say no more....
Kommentarer
Postat av: Hanna
Mycket kan man säga om engelsmännen, men deras matkultur är dessvärre inte anledning nog att åka till England.
Trackback