Nya utmaningen nummer 32: På mitt köksbord
På mitt köksbord har jag alltid en liten duk. Och nästan alltid har jag en skål med frukt. Jag bor nära en massa spännande butiker med ett stort urval av olika frukter. Många gånger finns det nya frukter som jag aldrig har hört talas om tidigare, och om de ser goda ut brukar jag köpa och provsmaka.
Men just nu ser mitt köksbord lite stökigt ut med dator, lite post som ligger kvar, en katalog från Slöjd-Detaljer och en bunt pennor i glada färger samt lite osorterade papper.
Nya utmaningen nummer 31: Ett husmorstips jag använder regelbundet
Tja, vad ska man säga här. Det vet vi ju alla att lite mammasaliv är ett universalmedel som fixar det mesta. Svåra fläckar försvinner, sår läks mirakulöst, rispor på träpaneler blir osynliga och brännskador lindras omedelbart.
Men jag tror att jag ska tipsa om hur man slipper använda de kommersiellt marknadsförda rävgifter som enligt reklamen gör hemmet skinande rent och fläckfritt enligt reklamen, när det finns så enkla och miljöväniga metoder att ta till.
Fönster blir rena och tjusiga om de först tvättas av med en svamp doppad i ljummet vatten med lite diskmedel i, och eftertorkas med helt vanligt tidningspapper. En osviklig metod.
Diskbänkar blir blanka som speglar om man pytsar ut lite vanligt bakpulver på ytan och därefter gnider lite med en fuktig trasa. Om den är väldigt fet och kladdig när man ska börja städningen kan man ta en klick fast såpa och gnida ut på ytan, därefter eftertorkas med vanlig fuktig trasa, och sedan tar man momentet med bakpulver.
Fula te- och kaffefläckar på olika ytor kan försvinna om man gnider en halv citron och därefter tvättar rent med lite diskmedel.
Fettfläckar på tapeter kan behandlas på flera olika sätt:
1. Försiktig tvätt med mjuk, fuktig trasa med lite diskmedel.
2. Lägg lite hushållspapper mot fläcken och stryk på papperet med ett halvvarmt strykjärn.
3. Envisa fettfläckar kan behandlas med lite potatismjöl som gnids in på fläcken. Ev kompletterad med metoden med strykjärn. Dammsug därefter ytan så att mjölet försvinner.
Hårda, fula hälar blir fina som barnrumpor om man sitter med fötterna i blöt en stund i ljummet vatten med lite såpa i. Därefter kan man övergå till dyra och kommersiellt marknadsförda metoder.
Det finns nog ännu fler tips som jag kan återkomma till senare.
Författarord som ger rysningar
Barnboksförfattaren Anders Jacobsson fyller 50 år om några dagar. Inför sin födelsedag har han skrivit följande fina betraktelse på Instagram:
"Ett halvt sekel har snart passerat. Jag har fyllt den med kärlek, barn, ensamhet, gemenskap, lycka, familj, förtvivlan, overklig framgång, fiaskon, välstånd o sensualism. Jag har slagits mot dödande orkaner, älskat i desperation, varit ärlig och falsk, testat mina gränser, smugit i det förbjudna, skyddat de mina, svikit de mina, pratat med Himlen, gjort tusen nålar på Djävulen och slängt ut mitt hjärta på stenar som heta av solen bränt det till kol. Jag har offrat mycket och vunnit desto mer och jag har vågat dansa barfota, slängt mig utför utan fallskärm men framför allt har jag försökt att vara JAG"
Jag tycker att hans ord åker rakt in i hjärtat!
Nya utmaningen nummer 30: Ett möte med ordningsmakten
Jag kommer att tänka på en sak som hände för ganska många år sedan. Jag hade missat min besiktningstid, så jag körde lite olagigt i några dagar. Ena framlyset var trasigt. Till råga på allt hade jag lyckats få punktering på ett av däcken, så jag hade satt på ett dubbdäck innan jag hann iväg till däckfirman för att fixa ett nytt. Vi bodde långt ute på landet, på en skärgårdsö, så det var alltid krångligt när man skulle pussla med tider, barn och fordon.
Plötsligt blev jag tvungen att åka iväg och fixa något några mil hemifrån, nu minns jag inte längre vad det gällde, men jag hoppade in i min olagliga bil och åkte iväg.
Naturligtvis var det poliskontroll den dagen, och jag såg för min inre syn hur den ena tusenlappen efter den andra skulle fladdra iväg i böter. Poliserna vinkade in mig för kontroll, bad att få titta på mitt körkort och bad mig att blåsa i alkomätaren. Det var absolut inga problem eftersom jag är väldigt måttlig med alkohol och det var ännu glesare mellan vinslurkarna på den tiden. Jag hade nog inte tagit ens ett glas öl eller vin på ett par månader, så jag var inte ett dugg orolig för att blåsa i mätaren. Precis som jag väntade mig visade mätaren att jag var alldeles alkoholfri.
Den vänlige polisen såg nöjd ut, lämnade tillbaka mitt körkort och vinkade åt mig att köra vidare. Och vad gör jag då? Börjar nästan säga: "Och jag som trodde att jag skulle få böter för att lyset är trasigt, och att jag har ett dubbdäck på bilen och att den är obesiktigad". Men jag lyckades hejda mig efter "Och jag som trodde...", vinkade farväl till polismannen och svängde ut på vägen igen. Mitt dubbdäck gnisslade lite lätt mot asfalten när jag körde vidare ...
Nya utmaningen nummer 29: Om jag hade pengar
Jag har ju pengar så att jag klarar mig, betalar mina räkningar i tid och kan spontanköpa onödiga saker ibland, så jag känner mig ganska nöjd. Men jag antar att rubriken syftar på att man ska ha så mycket pengar att man kan låta drömmar gå i uppfyllelse.
Tja, vad skulle jag göra då? Vet inte riktigt. Jag tror inte att man kan köpa sig lycka eller äkta vänner, det är något man tacksamt får ta emot, samtidigt som det är totalt ovärderligt. Lyxiga saker, resor, flotta bilar, tjusiga hus i tjusiga kvarter, märkeskläder, dyra smycken - inget av det kan få en brusten själ eller ett krossat hjärta att läka. Jag vill nog hellre ha förmågan att hitta skönhet och glädje i vardagen än att ha en massa pengar.
De nya utmaningarna
Nu när ni återkommer från semestern kan det väl passa bra att hoppa på den roliga utmaningen med 100 färdigskrivna rubriker att bli inspirerad av:
1. Återkommande dröm
2. … strax till vänster om mig
3. Grannen ovanför
4. Det andra jag gör när jag kommer in i ett hotellrum
5. Något jag absolut inte klarar av
6. Vad gömde jag under trappan?
7. Det här har jag lyckats glömma
8. Om jag säjer apelsin, vad säjer du då?
9. Banan jag minns
10. En av mina barndomsvänner…
11. Bästa fiskafänget
12. Det jag läste senast, sid 38 rad 14, orden 5, 6, 7, 8, 9
13. Om 7 år gör jag det här 15/4
14. Närmast mitt hjärta
15. Värsta semestern
16. Om jag träffade kungen skulle jag…
17. I mitt nästa liv vill jag återfödas som…
18. Dit vill jag åka fast jag vet att det antagligen inte kommer att ske
19. Det är svart och vitt med fläckar av rött
20. Till en pannkaka går det 14 ägg?
21. En fras på annat språk jag gärna skulle vilja använda i rätt sammanhang
22. Dagens lunch
23. Hörru jycken, det där än MIN blomrabatt!
24. Mamma/pappa försökte lära mig att…
25. Boken jag skulle vilja skriva
26. Min bästa utsikt
27. Min senaste blunder
28. Livet är som en …
29. Om jag hade pengar
30. Ett möte med ordningsmakten
31. Husmorstipset jag använder regelbundet
32. På mitt köksbord
33. Där sätter jag aldrig min fot
34. Om jag var skådis skulle jag vila spela…
35. Drömslott
36. Det värsta jag tillverkat
37. Mitt/mina syskon
38. Trädgårdslandet
39. Barndomslandet
40. Skumma element
41. I morgon kommer jag att…
42. Kurt Wallander?
43. När jag är på loppis brukar jag komma hem med…
44. Precis just NU, eller rättare sagt för 15 minuter sedan…
45. Mitt liv som blondin
46. Träsmak
47. Den högsta punkt jag nått
48. Återanvändning/bättre begagnad
49. Förra helgen
50. Reklam jag faktiskt gillar
51. Det första jag gör när jag kommer hem från jobbet
52. Det här har jag alltid hemma i köksskåpet
53. En egenskap jag uppskattar hos andra
54. Finns det tillfällen då en nödlögn är ok?
55. Det här bjuder jag på då jag får oväntat besök
56. Mina krukväxter (gröna fingrar eller ej?)
57. Kloka ord som har gjort intryck på mig
58. Dessa tidningar/tidskrifter läser jag regelbundet
59. Så här gör jag om det blir stopp i avloppet
60. Jag är verkligen en morgon/kvällsmänniska
61. Något som gör mig glad
62. Något som gör mig arg
63. Hur jag lärde mig att simma
64. På det här stället skulle jag vilja vara "en fluga på väggen" och höra vad som sägs i rummet
65. Ett tillfälle då jag verkligen hade fel kläder
66. Ett riktigt missförstånd jag har råkat ut för
67. Här hamnar allt möjligt osorterat hemma hos mig
68. Mina rutiner (både vettiga och knasiga)
69. Något jag är stolt över att ha klarat av/genomfört
70. Något som verkligen fick mig att skämmas
71. Det vackraste språk jag vet
72. En bok som har gjort starkt intryck på mig
73. En människa jag verkligen litar på
74. Mina goda och dåliga miljöval
75. Ett exempel på ett ögonblick som jag minns väldigt starkt
76. En krydda jag gärna använder
77. Ovanligaste stället jag har sovit på
78. En historisk person jag skulle ha velat träffa
79. Ett djur jag är rädd för
80. Ett smultronställe jag känner till (riktigt eller symboliskt)
81. Det värsta ovädret jag har varit med om
82. Min favoritsysselsättning en regnig dag
83. En gång då jag kände mig modig
84. Då trodde jag att jag var med i dolda kameran
85. Det här är mitt system för böckerna i min bokhylla
86. Jag är ju ingen talare, men…
87. Den bästa doft jag vet
88. Om jag skulle hamna på platsen bredvid statsministern på ett tåg…
89. Mitt förhållande till IKEA
90. Om jag ser en huggorm på vägen…
91. Något jag vårdar ömt
92. Ett ljud jag tycker är obehagligt
93. Min teknik för att komma ner i vattnet och ge mig ut på en simtur
94. Det här har jag svårt att sluta äta när jag väl har börjat
95. En fråga jag aldrig har fått svar på
96. En utskällning jag minns
97. Jag som sopsorterare
98. Det mest udda husdjur jag hat haft
99. Om jag hade en lögndetektor…
100. Mina kunskaper om mode
Nya utmaningen nummer 28: Livet är som en...
Oj, oj, det svaret kan verkligen variera beroende på dagsformen och humöret. Ibland stämmer Forrest Gumps filosofi att "life is like a box of chocolates".
Men det är ganska spännande att man inte vet i förväg vad som ska hända i livet.
Nya utmaningen nummer 27: Min senaste blunder
Just hemkommen från en vecka i Amsterdam kollade jag numret på ett missat samtal, eftersom jag inte kom åt att svara på samtal på resan. Det visade sig vara numret till HSB, och nu hoppas jag att jag inte har missat en parkeringsplats på det viset.
Jag har rest med allmänna färdmedel till och från jobbet i drygt tre års tid, och det har tagit flera timmar om dagen, minst 1 h och 20 min i varje riktining, eftersom jag har ganska långt till jobbet, och bussarna inte går raka spåret, utan man tvingas ta en omväg. När jag åker bil tar det cirka 30 minuter i varje riktning. Eftersom jag knappt har hunnit med något mer än att resa, jobba och äta under arbetsveckorna började jag att leta efter bil under våren. Jag kollade hos några bilförsäljare och hittade flera intressanta och prisvärda bilar, men jag hade svårt att bestämma mig, så det drog ut på tiden.
Och så hittade jag en bil jag föll för sent på våren. Det var en del att fixa med eftersom förra ägaren tragiskt nog hade avlidit, så jag fick inte tag i bilen förrän allra sista arbetsdagen på vårterminen, men då firade en av döttrarna jag med att ta en liten kvällstur. Enda problemet med bilköpet var att jag inte hade någon parkeringsplats i området där jag bor, så jag har tacksamt tagit emot erbjudandet att parkera bilen hemma hos goda vänner drygt en timmes promenad från mitt hem. (Fast det finns ju bussar också, förstås). Vissa dagar har jag parkerat på gästparkeringen här i området (men det kostar 10 kr/timme, så det blir snabbt dyrt om man har det som fast parkering)
Jag har ringt och skrivit och tjatat om parkeringsplats hos HSB, men jag har hela tiden haft några före mig i kön, plus att det inte är så stor omsättning på platser. Och så ringde de när jag var ute på resa! Nu har jag kontaktat dem igen, och de ska strax höra sv sig. Jag är lite orolig att ett eventuellt erbjudande har gått till nästa person i kön, eftersom jag inte var anträffbar!
Nya utmaningen nummer 26: Min bästa utsikt
Det finns många ställen med fin utsikt, men jag slutar aldrig att fascineras av den oändliga utsikten över ett orört landskap, med friska vindar som river i huden, som man kan njuta av stående högt uppe på ett berg i fjällen. Jag har väldigt lätt att se skönhet både i små detaljer både i naturen och i vardagen, och att hänföras av naturens skiftande skådespel och vackra stadsmiljöer, men fjällmiljöer ger mig nästan en religiös upplevelse.
Nya utmaningen nummer 25: Boken jag skulle vilja skriva
Jag skulle vilja skriva en bok som är humoristisk och spännande, men mycket samhällskritisk, så där så att det samhällskritiska framstår klart, men med ett skratt, på samma sätt som Hasse Alfredson och Tage Danielsson lyckades formulera sig. Jag skulle vilja formulera fantastiska miljöbeskrivningar så att läsaren skulle känna stämningar, dofter och smaker. Jag skulle vilja presentera människorna så att läsarna skulle känna sig bekanta med dem och skulle kunna ana sig till vad de skulle säga, göra och tänka. Jag skulle vilja skriva så fängslande så att läsaren sträckläste boken och med en lätt besvikelse över att den var slut genast skulle börja längta efter uppföljaren.
Och jag skulle vilja att det var en bok som betydde något för någon, en bok som skulle kunna ändra något som är galet här på jorden.
Men, det där lyckas jag inte med, så jag letar efter bra böcker att själv få fördjupa mig i.
Nya utmaningen nummer 24: Mamma/pappa försökte lära mig att...
Men oj! Mamma och pappa försökte lära mig en hel del. De försökte givetvis att lära oss fyra syskon en massa praktiska saker som hantverk av olika slag, att laga saker och kläder som gått sönder, att laga mat, att hålla det man lovar och att spela sällskapsspel och att turas om att duka/duka av och diska. Såna där vanliga föräldrasaker alltså. Min mamma försökte dessutom förtvivlat få mig att sluta att ständigt klättra i träd och fördärva mina kläder.
Men det viktigaste de lärde oss var att inte döma människor, att inte ta saker för givet och att försöka se allt från den ljusa sidan. Men nu har jag varit högtravande och skrivit sånt som man med tårdrypande ögon ska säga när man precis har blivit korad till Miss Universum (vilket jag alltså inte har blivit, jag har inte ens anmält mig ...)
Men pappa försökte lära mig att slå i spikar med så få slag som möjligt, och jag skulle hålla långt ut på skaftet, så att jag skulle åstadkomma hårda, imponerande slag.
Och mamma försökte lära mig fraser på tyska. Det var inte alltid så användbara fraser, utan lite tokiga saker. Jag kan inte påstå att jag har haft användning för de fraserna någon gång. Men tillfället då just de fraserna behövs kanske dyker upp när man minst anar det.
Nya utmaningen nummer 23: Hörru jycken, det där är MIN blomrabatt
Jag nästan rodnar när jag sitter och tänker på det som jag ska skriva ner här. Det var inte min rabatt, och inte en blomrabatt, men det var en hund i alla fall. Eller två hundar. Mina hundar. Och så var det Kesokompis rabatt ...
Så här var det: Jag hade två väldigt spralliga labradorer. Väldigt snälla, men nästan lite översociala och ganska pilska rackare. De var dock hyfsat lydiga, men jag ville helst inte att de skulle fara omkring och störa folk, så jag hade köpt en krok som man kunde skruva ner i marken och knyta fast kopplet i, så att man kunde placera sin hund där det passade. Det var en mycket smart uppfinning som var perfekt att använda i alla möjliga sammanhang.
Vid ett tillfälle var jag och hälsade på hemma hos Kesokompis i hennes nyinköpta radhus och jag hade både barn och hundar med mig. Jag ville inte att hundarna skulle springa runt och håra/smutsa ner inne i huset, så jag tog min lilla skruv och knöt fast ena hunden i skruven och den andra hunden i ett litet träd på tomten på baksidan av huset. Plötsligt hördes ett brak! Någonstans i närheten fanns en löptik, och de pilska hundarna hade börjat längta efter kärlek så de gick helt enkelt efter doften och gick mot den lockande tiken. Den ena hunden släpandes en metallskruv efter sig och den andra släpandes ett litet träd.
Kesokompis och hennes man tog det hela med gott humör och satte tillbaka trädet i sin grop, medan jag satt med ågren och kände mig eländig.
Vilka fina vänner va?
Nya utmaningen nummer 22: Dagens lunch
Dagens lunch var ... ingen lunch alls. Jag har en benägenhet att hoppa över lunchen när jag går och skrotar för mig själv. Jag äter ju frukost mycket senare än då jag jobbar, och sen hinkar jag i mig sanslösa mängder med te. När det enligt klockan egentligen är dags att äta lunch är jag ofta ute på promenad eller strövtåg i staden, och det är lite trist att äta ensam, så då struntar jag helt enkelt i att äta.
Fast i går åt jag en god sallad med fina familjemedlemmar, på en italiensk lunchrestaurang. Mycket gott!
En puffra jag gillar
Brorsan har rätt. Det här är verkligen en puffra i min smak.
Nya utmaningen nummer 21: En fras på annat språk jag gärna skulle vilja använda i rätt sammanhang
När man är ute och reser kan man oftast göra sig förstådd med hjälp av engelska, franska eller några lämpliga ord och fraser på det lokala språket. I vissa fall får man ta till gester och kanske rentav en mimföreställning för att förtydliga vad man menar.
Det jag oftast saknar i ordförrådet när jag är ute och reser är alla vardagliga småord, så några fraser jag skulle behöva är tex:
"Ursäkta var får man tag på gem?"
"Finns det häftstift i den här affären?"
"Vad är det för djur jag äter?"
"Vad betyder den där trafikskylten?"
"Hur kan det komma sig att det sitter lättklädda damer och poserar i alla skyltfönster i det här kvareteret? Borde vi ha tagit ett något dyrare hotell?"
"Har ni skavsårsplåster?"
Det finns säkert fler fraser som skulle vara användbara i olika sammanhang. Men jag hoppas att jag har förmågan att lösa alla uppkomna situationer.
Nya utmaningen nummer 20: Till en pannkaka går det 14 ägg?
Det här var en lurig utmaning som Irene har hittat på. Hon har antagligen varit med om någon speciell händelse som kommer att avslöjas när hon skriver sin 20:e utmaning.
Det närmaste jag kommer det här temat är när vi skulle dela upp förberedelserna inför julen för några år sedan. Det som hamnade på min lott var bland annat att koka ägg, dela i halvor och garnera lite tjusigt. Jag köpte en stor förpackning ägg och kokade dem kvällen före julafton för att vara färdig i god tid. Jag tänkte att jag skulle skala dem och förvara dem i kylen under natten, och sedan halvera dem lite snabbt strax innan det var dags att äta härligheten.
Men när jag skulle skala äggen gick det inte alls! Det brukar ju verkligen inte vara några problem, utan när man har lkylt dem brukar skalen lossna snabbt och enkelt. Men här lossnade stora fula sjok av äggvita, så jag hade absolut ingen lust att lägga upp så fula ägg på julbordet. Tidigt nästa morgon stack jag iväg och köpte nya ägg som jag omgående kokade upp. Inte heller de äggen gick att skala snyggt!
Jag började fundera på om det var för färska, för gamla, för stora, för små....ägg, men jag hade aldrig tidigare varit med om problemet. Men jag ville inte ge upp, så jag stack iväg och köpte ytterligare en 30-platta med ägg. Vid det tredje försöket gick det bra, och jag kunde leverera ett fat med prydliga och snygga ägg till julbordet. Att jag sedan försökte komma på vad jag skulle göra med 60 hårdkokta ägg som låg i kylen är ju en annan historia.
Nya utmaningen nummer 19: Det är svart och vitt med fläckar av rött
Dagens utmaning är verkligen en utmaning! Svart och vitt med fläckar av rött? En skadad zebra? Resultatet av ett våldsamt schackparti med dödlig utgång? Ett övergångsställe där en bilist varit ouppmärksam? Ett piano där någon sörplat rödvin? Ett gammalt svartvitt foto där någon gjort kärleksfulla kyssavtryck? En tallrik med en hårdstekt blodpudding med lite lingonsylt? Ett bokuppslag där någon har råkat tappa jordgubbar eller körsbär?
Nej, jag kommer nog helt enkelt inte på vad det skulle kunna vara!