Tips inför det nya året

image249


Glöm GI-metoden, nu gäller SB-Metoden (Småbarnsmetoden)
Har du provat alla metoder utan resultat läs nedan. 100% säker metod
för att komma i form till sommaren.
Det kanske är värt att prova denna metod för att komma i badkläderna till semestern?!?!
Ha en bra dag!

------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det har sedan länge varit känt att tvååringar i allmänhet är slanka. I
ett samarbete mellan barnläkare, röntgensköterskor, näringsterapeuter och
utmattade föräldrar har därför denna nya diet tagits fram:
Frukost: Ett kokt ägg, en skiva rostbröd med aprikosmarmelad. Ät två
små bitar av ägget och bred ut resten på golvet. Ta en bit av rostbrödet
och smörj sedan in ansiktet och kläderna med marmeladen.
Lunch: Fyra färgkritor (valfri färg), en näve krossade potatischips och
ett glas mjölk (tre klunkar, häll resten på golvet).
Middag: Ett kex, två mynt. Skräp från under soffan.
Kvällsmål: Rosta en skiva rostbröd och kasta den på köksgolvet. Till
det fyra klunkar av kvällsbadvattnet.
Det är bra att göra dieten effektivare med lämplig motion.
Här är några exempel:
* Vrid och slingra dig på golvet i en stormarknad, stärk samtidigt dina
stämband genom att vråla högt. Gör kraftigt motstånd när mannen från
Securitas släpar ut dig ur butiken.
* Spring överallt, hoppa emellanåt. Ramla regelbundet, att kravla sig
upp stärker musklerna på ett mångsidigt sätt. Kom ihåg stämbanden: skrik
medan du springer.
* Be om en sparringpartner vid påklädning. Gör med alla krafter
motstånd mot att bli påklädd. Nöj dig inte med de första kläderna, kräv
att få byta dem åtminstone tre gånger.
Lycka till!!!


Apropå nyår

image246

Apropå familjespel

image245

En kommentar som ni kanske missade...

Jag är bara tvungen att visa en av kommentarerna från spökhistorien, för alla kanske inte läser den. Det är från "Kesokompis" som har varit ute och shoppat...

Måste delge dig en helt annan spegelhistoria som hände mig nyligen och faktiskt är så pinsam så jag inte har pratat om den...Var och provade kläder veckan före jul, betämde mig för en klänning och samlade ihop mina galgar, drog undan draperiet och svängde höger direkt utanför provhytten för att gå mot kassan. Exakt samtidigt kommer det ut en ljus, ganska lång kvinna ur hytten bredvid - också hon med en hög kläder över armen, men svänger vänster så vi håller på att krocka. Varpå jag fyrar av ett ursäktande leende och hoppsan - till mig själv i spegeln som jag höll på att gå in i... Snabba ögonkast runtomkring för att se om någon iaktagit mig, verkade inte så tack och lov, men jag hann se mig själv rodna.


Inte fullt så blå ögon

Nu har ni ju fått se kusinens ögon, och då kanske ni undrar hur mina döttrar ser ut. Så här ser de ut:

image242
image243
image244

Spelberoende

Den senaste veckan har vi suttit i timmar och spelat familjespel. Vårt gamla TP med många år på nacken har gått i pension och numera står en ny fräsch upplaga och blänker i vardagsrummet, fullmatad med aktuella frågor.
image238
Vi tyckte dessutom att det var jätteroligt att spela Melodifestivalspelet. Där fick man tillfälle att både svara på frågor, komma ihåg refränger och sjunga med. 
image239
Vi har även spelat "Kasta gris". Rekommenderas varmt!

image240
Och så provade vi på ett roligt spel som vi inte har sett tidigare. Det heter "Med vilda gester" och det är väldigt roligt.

image241




Mitt nya liv

Jag ska försöka bli en ny människa. Till sommaren ska jag slå alla med häpnad och vara fräsch och välvårdad - ja i fullständigt topptrim. Jag har faktiskt redan börjat. Jag har köpt "Fitness Magazine".
Det som är lite jobbigt är när man ska betala och man inser att man avviker väldigt från omslagsbildens vältrimmade kvinna och man får lust att säga:
- Jag undrar en sak. Det här är en PRESENT! Tror du att den kan vara bra till en 22-årig sportig, läcker tjej?
image237

Blå, blå ögon

Vi har haft besök av barnens yngsta kusin. Hon är fyra månader och har blå, blå ögon. Eller vad säger ni?
image236

Nyår i Västerås

Vi fick ett infall att fira nyår på hotell, så vi tittade runt efter ett lämpligt hotell på lagom avstånd från hemmet. Nu har vi bokat ett hotellrum två nätter i Västerås. Och nu undrar jag: vad kan man pyssla med på nyårsafton i Västerås? Några tips?
Jag försökte intala maken att vi måste skaffa trådlöst internetabonnemang, så vi kan sitta där och blogga, men han tyckte att vi skulle ägna oss åt the real life i stället. Konstig karl!

image235
Västerås - here we come
Bild hämtad från Västerås stads hemsida

Kylskåpsångest

Hoppas att inte Anna Skipper tittar på bilden av vårt kylskåp. Jösses vad mycket skäll vi skulle få!

I-landsproblem

Det måste väl räknas som ett i-landsproblem när man suckar och beklagar sig över att man har så proppfullt i kylskåpet att det är svårt att få in maten...
image234

(Den skarpsynte betraktaren har säkert lagt märke till Kesoburken på tredje hyllan uppifrån. Maken är galen i Keso...)


Erik Karlsson "A Special Kind of Blue"

Här skriver Erik själv en liten presentation till låten:

As for myself and my music...hmmm....I just move in time with my musical muse, making tunes that please me. And if they happen to please others in the bargain, that amazes and amuses me! Special Kind of Blue came about initially with the second verse of the song about the girl who draws on napkins with lipsticks (something I saw my niece do once and the image stuck with me). The rest of the song just came naturally when I came up with the music for it.



En spökhistoria....

Vi bodde under några år i ett 1700-talshus i skärgården. Det var ett jättecharmigt rött knuttimrat hus med stort kök med vedspis och breda golvtiljor. Hemtrevnaden satt i varje planka i det otäta huset. Huset var i två plan,och så fanns det en vind, dit man kom via en taklucka, efter att ha klättrat upp på en stege.
På vinden var det absolut inte ståhöjd för en fullvuxen person, utan alla fick gå och småhuka, även om man var kort i rocken. Det var en riktig råvind, där man fick kliva över takstolar, grova som stockar, för att komma längre in och leta saker. Det fanns ett litet, trekantigt fönster på varje kortsida av huset, och det verkade vara någon sorts halvtransparent 1700-talsglas i rutorna, för även den soligaste sommardag blev det aldrig mer än en dimmig halvdager i utrymmet närmast fönsterna, och övriga vinden var alltid skum. För att överhuvudtaget kunna orientera sig däruppe hade vi en gammal kasserad skrivbordslampa placerad precis vid takluckan. Den spred en halvdisig ljuskägla några meter, men sen fick man famla  sig fram i blindo.
På ön berättades alltid en massa historier om husets gamla invånare, så jag insåg vördnadsfullt att huset hade en intressant historia. Förutom vördnad får jag väl erkänna att jag är lite rädd för spöken....
En dag hade jag ett ärende upp på vinden. Jag hade klättrat upp för stegen, öppnat takluckan och fäst den i en krok för att den inte skulle slå igen bakom mig och så hävde jag mig upp på vinden för att leta efter någonting, vad det var har jag glömt vid det här laget.
Jag hasade alltså omkring i det grå diset på vinden, bland lådor och fåtöljer - och plötsligt såg jag något som rörde sig! Jag såg ett diffust, grått, allvarligt ansikte som tittade på mig, och tusen tankar och känslor rusade genom min hjärna. Det var så fantastiskt att jag inte ens blev rädd. Det kändes i stället alldeles fantastiskt att inse att det verkligen fanns spöken. Här stod jag face mot face med ett tvättäkta spöke, och jag kände mig mer upprymd än rädd. Jag hade alltid undrat och funderat, och nu hade jag fått svar! Spöken fanns! 

Ja, den fantastiska känslan av att ha upptäckt en ny dimension försvann snabbt när jag insåg att jag stod och stirrade på mitt eget ansikte i en gammal dammig spegel som någon hade ställt upp på vinden. Det tog ett tag innan jag erkände min upptäckt för någon. Så nu undrar jag fortfarande... finns det spöken på riktigt?
 

Dan före dopparedan...

Idag är det alldeles vitt på marken och luften är klar och ren. Det är så vackert med alla tända lyktor i alla fönster. Ahhhh, jullov i 16 dagar till!!

Snart jul igen!



Eller vad sägs om denna?

En liten titt bakom kulisserna på en NO-institution

SKAFFA ALDRIG SOMMARKATT!!

image224

Han knackar och står sen tålmodigt och väntar på att någon ska öppna dörren. Han har väntat länge, länge...

image225
Lite miljöbilder...
               



Schysst arbetsmiljö man har...
image231

Behövs det kanske en hjälpande hand.....
image232

....eller ett vakande öga?

image233


Dag med avslut.....

Idag hade vi julavslutning på förmiddagen, och på eftermiddagen var jag på begravning. Det var ett  mycket jobbigare avslut.
Det var en vacker begravning med vädigt mycket musik. Vännen som begravdes (bara 45 år gammal) tyckte mycket om musik, och hon sjöng i två körer, så de var där och sjöng för henne. Dessutom sjöng hon för oss - en låt som hon hade sjungit in. Hon hade själv skrivit texten och hennes sambo hade skrivit musiken. Det var vackert , men det var så sorgligt så det nästan gjorde ont att lyssna. Det var en mycket vacker kärleksvisa, och hon hade en väldigt vacker sångröst. Dagens sista sneda solstrålar lyste in så vackert genom kyrkfönstret, och solstrålarna, den mäktiga körsången, alla vackra blommor, den fullsatta kyrkan med ljusklädda människor och bilder på vännen som log så vackert gjorde det hela till ett fint avslut. Och avsked.

Hoppas hon hörde när kören sjöng den vackra psalmen Var inte rädd .

Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken. Ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd. I sanden finns det spår.

Kanske sjöng hon med....

Mina extra 60 minuter

Vart tog de vägen? Jag började med att skriva ut omdömen på dokumentäkta papper, och det blev väldigt fula utskrifter, så min snälla kollega ryckte in och försökte styra upp det hela, men det blev samma oönskade resultat ändå. Med hjälp av specialutbildad personal fick jag information om alla delmoment som krävdes för att få en korrekt utskrift (det var många delmoment för varje utskrift x ett antal elever...) och efter en fika och ett toabesök hade jag förbrukat mina 60 minuter. Tada!




Tävling

Vill du vara med och tävla om ett ofärgat läppglans ska du läsa mer här

Vill du vinna ett ofärgat Chanel läppglans?

image1203

För att vara med och tävla skriv en kommentar hos Zanna och ett inlägg i
din egen blogg om den här tävlingen.

Vinnaren presenteras den 22 December


Ljuset i tunneln!

Jag börjar kunna skönja ljuset i tunneln! Den här stadiga uppförsbacken som envist har legat framför mig den senaste tiden börjar plana ut! Nu har vi bara ett par dagar kvar tills vi får jullov. Idag är sista dagen med lektioner, men på eftermiddagen är alla lektioner inställda på grund av en föreläsning. I morgon har vi klassens dag med lättsamma aktiviteter, och på torsdag har vi avslutning.
Idag har jag enligt schemat 2 klasser (men 3 lektioner) innan det är dags för föreläsning. Igår kom en kollega och frågade om det var okej om hon lånade sin klass den lektionen jag skulle ha med dem. Och eftersom vi är klara med terminens arbete, och jag hade tänkt ha en frågesport var det inga problem. Men då står jag där med 60 min som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Kanske ska man lyxa till sig och fika lite på personalrummet? Det ska ju vara kul, säger de som hinner det på dagarna. Eller ska man rent av passa på och okynnesbesöka toan? Det vore en lyx utan dess like.

Jag berättar senare idag vad jag utnyttjade de 60 extra minuterna till. Det är ok att gissa medan ni väntar på svaret!

Självinsikt

Alldeles nyss ropade maken på mig:
- Titta jag är på tv!
- Jag skyndade mig dit och fick se
Darth Wader i närbild.

Är det inte gulligt att han har den självinsikten?

Migränpremiär

De senaste dagarna har jag varit en vandrande zombie, som nätt och jämnt har tagit mig igenom dagens arbete innan jag har stapplat hem och somnat i soffan. I och för sig vet jag inte om det är så vanligt att man sover i soffan om man är en zombie, men för mig har det varit så .



Jag har inte varit ett dugg social mot familjen, och jag har absolut inte orkat ta mig samman och blogga. Och så har jag råkat ut för mitt livs första migränattack. Ovan som jag var trodde jag nästan att jag hade en hjärnblödning på gång, när det kändes som en borr rätt in i hjärnan, och inga värktabletter hjälpte. Efter ett besök i badrummet (jag besparar er alla detaljer) och några timmars sömn blev jag människa igen.
Stackars alla er som råkar ut för den plågan med jämna mellanrum. Det var värre än jag har kunnat föreställa mig.

Lucia

I morse hade vi ett väldigt fint luciatåg på skolan, med skönsjungande tärnor och skötsam publik. Härligt! Och ingen svimmade eller brände sig.
Efter luciaframträdandet samlades vi för att fika i klassrummen, och därefter hade vi lektioner som vanligt.
När vi satt i klassrummet sa en av mina elever:
- Min pappa sa att när han var ung skulle alla vara vakna hela natten före lucia.
- Ja, när jag var tonåring var vi vakna  hela natten och bakade pepparkakshus och så, svarade jag. (Det var en aning friserad sanning)
- Åh, bakade ni pepparkakshus! Vad mysigt det låter! Men var ni inte trötta dagen efter?
- Jo,  lite grann, svarade jag och mindes vilka vrak vi var.
- Men var det inte jobbigt att ha lektioner dagen efter? frågade eleven oskyldigt.

Vad säger man? Jo, vi var så trötta att vi knappt höll ihop, och vi terroriserade våra lärare genom att rasa in en hel full (som tolkas hur ni vill...) klass hemma hos dem på morgonen och sjunga några illa repeterade sånger, innan vi fortsatte till skolan där vi absolut inte orkade göra något vettigt.
Och så säger man att ungdomar har blivit värre på senare år!

Betyg

Nu får våra åttor sina första betyg. De har under terminens gång blivit mer och mer skräckslagna inför det stundande betyget.
Samma sak gäller oss lärare. Vi har slitit som tokar för att få alla godkända, men nu sitter vi här i skymningen med bilan redo. Det spelar ingen roll att vi har varit hundraprocentigt seriösa och har underlag för vår bedömning, det känns i alla fall jobbigt att underkänna några elever. Det smärtar att tala om för dem att de inte är godkända.

image223


Rätt man på rätt plats!

Jag tror att jag har någon defekt i balanssinnet, som gör att jag blir extremt åksjuk för minsta lilla gung när jag åker buss.  Mina arbetskamrater känner till det och ser alltid till att ordna en plats långt fram i bussen när vi ska åka någonstans. Det är så illa att jag till och med har blivit åksjuk när jag själv har kört bil, men det törs man ju knappt berätta, för det låter ju fullständigt galet.
När jag går på bussen siktar jag alltid in mig på sätet allra längst fram, det som är avsett för rörelsehindrade personer. Jag kastar mig snabbt ner på det sätet, och sen försöker jag se ut som en liten gubbe med krum rygg och käpp, fast utan käpp, för att likna den lilla skylten på sätet. Sen sitter jag och stirrar rakt fram på vägen, utan att konversera med medpassagerarna, oerhört osocial måste jag erkänna.
image222
 

Vad önskar du dig mest av allt?

Minns ni Sven Melanders gamla klassiker om vad barn önskar sig här i livet? Jag hade nästan glömt bort den, men så dök den upp i ett samtal på jobbet idag, och då var jag tvungen att leta rätt på den.


Modig syster

Här har ni min modiga syster som utan fruktan umgås med rockor...

image221

Matplatsen

Här är vår matplats. Den fina tavlan på väggen är målad av John Dullaway.image220

Love actually!

Jag älskar brittiska filmer! Och brittiska skådespelare. Hugh Grant är alltid bra, men den bäste av alla är Colin Firth. Vilken kille!
image219

Härlig lördag

Vi hade en riktigt härlig lördag. Vi åkte färja till Utö, där vi strosade runt på marknaden ett tag, innan vi gick in på värdshuset och åt julbord. Jag hade noterat några rynkor som var på gång, men det är numera åtgärdat med hjälp av en massa sill, lax, viltkorvar, gös, prinskorv, köttbullar och smaskiga efterrätter. Nu är skinnet spänt igen!

image214
En av de små mysiga bodarna på Utö

image215

Utö värdshus - Här ser man in i baren/ lilla matsalen från hallen

image216

Här är sillbordet. Det fanns en massa goda sorter att välja mellan

image217

Desserter och godis!

image218

I väntan på färjan som skulle ta oss hemåt igen gick vi till "Bakfickan" - en liten charmig pub med rätt atmosfär


Kameran är tillbaka! No more camera tossing!

Äntligen är kameran hemma igen, efter en månad på verkstad. Nu tänker vi inte kasta runt den, utan vi planerar att hantera den på ett mer stillsamt och sansat sätt.

Smaskigt recept!

Här kommer ett smaskigt recept:

Blanda följande ingredienser i en skål: 

2 1/2 dl vetemjöl
6 dl mjölk
3 ägg
1/2 tsk salt
2-3 msk smör

Ta fram en stekpanna och....äsch nu blev det pannkaka av alltihop!


Bekännelse!

Det är så himla pinsamt! Vid min ålder borde man ha slutat med det barnsliga beteendet! Men jag kan inte sluta! Det är alldeles hopplöst, jag kan inte låta bli att äta upp en massa pepparkaksdeg.
Jag vet inte hur jag ska förklara bort det hela heller, när det ligger en "naggad" deg i kylskåpet. Jag funderar på att öppna kylskåpsdörren, ropa indignerat och upprört: "Nej, men fy vad äckligt! Det är någon som har öppnat pepparkaksdegen och tagit en stor bit! Det såg inte jag när jag köpte den. Jag ska titta om jag har kvittot kvar så jag kan gå till Konsum och klaga"
 
image213

Men....det är aldrig någon som går på det!

Nördar och tuffingar...

Det finns en massa hårda etikettregler som man måste kunna för att inte göra bort sig här i världen. Några exempel:
1. Om du har halsduk får du inte vira den runt halsen (för då är du en tönt), men om du viker den på mitten och sticker ner ändarna i öglan som har bildats är det helt rätt (då är du tuff)
2. Om du har ryggsäck får du inte bära den på ryggen med båda bärremmarna, (för då är du en tönt) utan du måste bära den i ena remmen, på ena axeln (då är du tuff)
3. Om du möter någon du känner får du inte säga "hejsan" (för då är du en tönt), utan du får möjligen säga "hej" eller "tja" (då är du tuff)

Livet är ofta en dans på slak lina...

Tankar om Keso/Gästbloggare

Tankar om Keso


Keso är såvitt jag vet nån sorts kletig massa som skulle ha blivit ost om den fått leva och ha hälsan. Sen kom någon på att:

-Varför ska vi göra hela jobbet själva? Vi packar skiten i burkar och marknadsför det som om det skulle vara nyttigt och säljer det som det är.

Tänk om fler skulle komma på iden att sälja halvfärdig mat? Istället för en cheeseburgare på McDonalds beställs följande:

-Jag tror jag tar köttfärs med Keso, och så en extra klick mosade tomater.

-Och vad vill ni dricka till? En liten flaska mäsk, kanske?

-Nej tack, jag har bilen, så jag tar nog ett glas gräs.

Om man sen tänker på att dagstidningar trycks på återvunnet toapapper så kan man ju tänka sig vad de skulle innehålla om de salufördes i ett tidigare skede i  den processen...fast..om man tänker efter...HJÄLP!!!..Vi är redan där!

Gästbloggare: Storebror Keso


image212

Bestick

Vi fick ett bestickset för några år sen. Vi är otroligt förtjusta i de besticken, och skulle gärna ha fler. Är det möjligen någon av er som har sett likadana i någon affär? Jag skulle bli jätteglad om jag fick chansen att köpa en uppsättning till.
image211

Bokmalar se hit!

Jag älskar att läsa böcker, och försöker snappa upp tips på bra författare och välskrivna böcker. Jag är med i pocketklubben, där man prenumererar på pocketböcker. Man betalar för tre månader i taget, och så får man hem en bok varje månad + ett litet häfte med information om de böcker man kan välja mellan till nästa leverans. Det är ett bra urval, där olika genrer finns representerade, och ofta är det alldeles nyutkomna böcker. Priset per månadsbok är 59 kr. Ärdu intresserad kan du titta här 

Några boktips:

image208   image209image210

Bird Girl

Det finns några artister som har en förmåga att plocka ut sin själ och stå och hålla fram den i sin öppna handflata när de sjunger. Deras smärta kryper in och river i själen - man kan inte värja sig. Artister av den typen är Leonard Cohen, Sinead O´Connor, Antony and The Johnsons och nu har jag även upptäckt Amanda Jensen. Här kan ni lyssna på Antony and The Johnsons med "Bird Girl". Det kan hända att ni inte tycker om rösten eller sättet att sjunga, men ni kanske ändå håller med om att rösten är sprängfylld av smärta, sorg och övergivenhet.

Apropå snöfall...

image207

Första advent

Här har vi första advent med klarblå himmel, strålande sol och barmark. Det känns nästan som en vacker vårdag.  Det får bli en långpromenad med fika på favoritfiket, så man kan samla energi inför nästa vecka. Kram på er alla och jag hoppas ni får en riktigt skön söndag!

                                                  
image206

Några IKEA-tips

Jag har varit på IKEA idag, och kan därför komma med några små tips: Om ni vill vara effektiva och komma snabbt genom kassan ska ni leta rätt på vilken kö jag står i OCH SEN VÄLJER NI EN ANNAN KÖ: VILKEN SOM HELST.
När jag föddes kom det en god fe som bestämdeatt jag skulle hitta fyrklöver överallt i hela mitt liv, och så kom det en ond fe som uttalade en förbannelse att när jag ställde mig i en kö på IKEA skulle kassan haverera, eller så skulle framförvarande kund handla bestick, tallrikar och glas till en restaurang (men varje enskild vara skulle stämplas in  som egen post) eller så skulle det av någon annan outgrundlig anledning ta ofattbart lång tid innan jag fick betala.
Så låt er inte förledas av att det kanske bara är tre, fyra personer i min kö, och cirka fyrtioåtta i kön bredvid. Jag råder er i alla fall att ställa er i den långa kön. Det kommer att gå snabbare på det viset.
Och mig känner ni igen på att jag är 1,58 lång, har kort,mörkt hår och bruna ögon och kisar närsynt på min omvärld.
 image204

Tävling

Om ni går in hos Lilija kan ni delta i en tävling. Där kan ni vinna en julklapp.

image203image205

Tom Rush -Remember Song

Jag hittade en jätterolig video hos Madicken. Tom Rush är så charmig att man nästan blir förälskad, Kesomake får ursäkta, men här är en stor konkurrent.


Kometen Holmes

Jag är så fascinerad av den nya gigantiska kometen Holmes, som bara blir större och större. Nu är den större än solen, men den består nu bara av gas.
image202
                                                                                                                  Foto: Peter Rosén

Komet Holmes fotograferad klockan 01.35 den 24 november.