Bill Frakes
I dag har jag varit på ett fotojippo arrangerat av Nikon. Vi fick lyssna på Bill Frakes och titta på hans fantastiska bilder och bildspel. Han är fotograf på Sports Illustrated och han har förmåga att fånga ögonblicken som förmedlar intensitet, koncentration och mängder av känslor.
Det har tyvärr inte gått att lägga in klipp från YouTube på bloggen de senaste dagarna, men här kommer en länk till en mycket fin film av Bill Frakes: http://www.youtube.com/watch?v=Nr4yXfkBAtw
Det är otroligt inspirerande att titta och lyssna på Frakes. Jag såg/hörde honom för cirka ett år sedan, och det var lika inspirerande även den gången.
Det är otroligt att tekniken utvecklas så snabbt att proffsfotograferna knappt använder filmkameror längre. För att snabbt förmedla sina bilder/filmsekvenser använder de systemkameror som har inspelningsfunktion för HD-film. I kombination med Ipad betyder det att de kan filma en händelse som ligger ute på nätet efter några minuter. På stora idrottsevenemang har de inte tillstånd att sända film samtidigt som direktsändningen pågår, och de får inte heller filma evenemanget, men de kan fotografera med så tät frekvens mellan bilderna att det i stort sett blir en sammanhängande film av det hela, och så kan de skicka iväg det några minuter efter avslutad match/ avslutad direktsändning. Och då är det fullt möjligt att de har hunnit göra en snabb redigering.
När de producerar lite mer omfattande foto/filmproduktioner kan de ha Ipad eller en liten dator för att redigera materialet, och efter några timmar är de färdiga med ett arbete som skulle ha tagit veckor att framställa med "den gamla tekniken".
Den nya tekniken sprider till och med information snabbare över hela jorden än skvallret sprids i en liten småstad!
Natur
Under en helgpromenad i närområdet satt en rovfågel uppe i ett träd och kollade in omgivningarna. När vi gick ut på sjön för att känna om isen höll kom fågeln majestätiskt svävande strax ovanför våra huvuden. Jag känner mig alltid så imponerad av kraftfullheten hos rovfåglarna, så det känns nästan lite högtidligt. Tyvärr låg kameran kvar hemma.
På tillbakavägen passerade en räv precis framför oss, och fortsatte till en snöhög på fältet, där den tydligen lurpassade på en mus eller något annat litet kryp som passerade i luftrummet under snön. Det syntes att den var superkoncentrerad och skulle dyka ner i snön för att fånga sitt byte när som helst. Dessvärre hann den inte få sin middag, eftersom en nyfiken man inte kunde låta bli att gå fram till den. Tänkte han försöka fånga den, månntro? Räven slank iväg och blev utan mat. Och visst nämnde jag att kameran låg hemma?
I dag var det dags att löpträna igen, och då kom en vintervit hare skuttande på parkvägen. Kameran med? Nej, såklart inte!
Antropologiskt inlägg från brorsan
I de otillgängliga bergstrakterna i norra Skottland finns ett okänt folkslag som en gång kom invandrande från Grönland. Det är de så kallade Snöskottarna.
Börsanalys
När jag har läst morgontidningarna har jag alltid snabbt bläddrat förbi sidorna med millimeterstora siffror som handlar om aktiemarknaden, med aktuella uppgifter om värdet på alla aktier. Det snabba bläddrandet har berott på att jag inte har förstått hur man ska tolka de olika staplarna och kolumnerna.
I dag har jag fått en pedagogisk genomgång av hur det hela fungerar, och plötsligt blev det jättespännande att lusläsa allt om aktiernas utveckling i de olika företagen. Jag blev riktigt sugen på att investera i några väl valda företag. Måste bara läsa på lite till så att jag inte gör för stora tabbar. Och så måste jag förstås ha pengar att investera...
Alla kan sjunga!
I morse när jag vaknade hörde jag fantastiskt vacker fågelsång, jag tror att det var en koltrast som kände att våren är på gång, så han fyrade av en smittande glad fanfar. Det gick inte att vara dyster när man hörde den truddelutten.
En kråka i närheten var tydligen också våryster och glad och ville också vara med och sjunga sin morgonsång. Jag dömde genast ut kråkans sång och tyckte inte alls att det var lika vackert med det hesa kraxandet.
Nästan omedelbart drabbades jag av dåligt samvete. Varför skulle inte kråkan få vara lika sprittande glad och sjunga lite utan att få sin sång underkänd?
Vy från mitt arbetsrum
Kallt, men vackert
Hört på bussen
Ibland är det så skönt att sitta och slölyssna på den radiokanal som bussföraren har rattat in. Och rätt som det är dyker det upp något intressant. I morse hörde jag den här fina versionen av Elton Johns "Your Song"
Jaha, nu verkar det vara omöjligt att använda HTML-funktionen, så här får ni adressen till låten i stället:
http://www.youtube.com/watch?v=a_JZ-bdpInQ
Det är Ellie Goulding som sjunger. Jätteskön röst och vacker version av låten. Passa på att lyssna till andra låtar med den här tjejen. Njutbart!
Reflux
Det gick att uthärda gastroskopiundersökningen, även om kräkreflexerna var starka, tårarna rann flödigt och dreglet forsade. Efter besiktningen visade det sig att jag inte har magsår eller tumörer, men kanske lite besvär av magsyran (refluxsjukdom).
Jag vill verkligen inte skrämma upp någon som ska genomgå behandlingen, men det var otroligt obehagligt med slangen som fördes ned i svalget. Det värsta var när de vände och vred på slangen, och lite käckt informerade att "nu ska vi kika lite på tolvfingertarmen också". Hjälp, tänkte jag - tolvfingertarmen ligger ju väldigt långt ner i kroppen, hu vad vidrigt att ha en slang med en kamera så långt in i kroppen.
Det tog inte så värst många minuter totalt, och det känns skönt att ha fått svar på alla frågor.
Nervis
Det är inte alltid så bra med det stora informationsflödet på internet. På tisdag ska jag genomgå en gastroskopiundersökning och då har jag naturligtvis letat efter artiklar om undersökningen, vilket visade sig vara väldigt dumt. Jag har läst det ena inlägget efter det andra där människor beskriver hur obehagligt det var och hur de höll på att kräkas och hur ont det gjorde, så nu har jag blivit riktigt nervös inför undersökningen.
Lotto
Nähä, då blev det ingen miljon den här veckan heller. Men jag tror att det händer nästa vecka....
Rapport från mångkulturellt område
Ni som tillfälligt har besökt ett mångkulturellt område vet att det finns en massa spännande butiker med livsmedel och kryddor som ger både ögon och näsa trevliga erfarenheter. Man hör samtal på språk man inte förstår och man ser färgsprakande kläder som inte kommer från de vanliga modekedjorna.
Allt det där är ju spännande och trevligt. Men det finns ett stort problem! Folk står inte i kö som jag är van!
När man ska vänta på bussen på morgnarna står folk i små klungor och småpratar istället för att ställa sig i en ordnad linje, och när de kliver på bussen är det inte alls säkert att de kliver på i rätt ordning. Det är fullt möjligt att någon som har stått och väntat längre får kliva på efter någon som har kommit alldeles nyss. Hela min världsbild blir omruskad! Hur kan man klara vardagen utan ett fungerande kösystem?
Mycket sex och många tårar
Jag sitter just nu rödögd och snörvlande på tunnelbanan efter att ha sett förhandsvisningen av "Love & other drugs" med Anna Hathaway och Jake Gyllenhaal. Det var en bra film där man omväxlade skrattade och grät. Det var väldigt, väldigt många sexscener i filmen och Viagra spelar en stor roll i sammanhanget....
Modeomedveten
Jag satt på bussen när en tuff kille i en rolig keps klev på. Det var liksom en stickad toppluva där det fanns ett instoppat kepsbrätte. Jättetufft, tänkte jag, och bestämde mig för att skriva på min blogg om den roliga huvudbonaden. Jag tyckte att det var så fiffigt att kombinera keps och toppluva.
När jag nu var uppmärksammad på den typen av huvudbonad upptäckte jag att det var många unga killar som hade den typen av keps/toppluva. Och medelålders män. Och äldre män. Och äldre kvinnor. Och yngre kvinnor.
I själva verket är det nästan den vanligaste sortens mössa folk har på sig den här vintern. Hur länge har den varit så här vanlig? Några månader? Hela vintern? Flera år?
Penny Lane
Ni har väl hört det häftiga trumpetsolot i Penny Lane? (För er som är ganska unga kan jag berätta att det är en Beatleslåt).....(För er som är ännu yngre kan jag berätta att Beatles var en brittisk popkvartett som slog igenom i början av 60-talet)....(För er som är allra yngst kan jag berätta att 60-talet var en tidsperiod under förra milleniet)
Här kommer ett klipp där man får veta historiken kring trumpetsolot. Det är inspelat exakt på dagen för 44 år sedan.
Nu när ni har fått veta bakgrunden vill ni väl höra hela låten?
Grattis!
I dag fyller min guddotter år. Grattis på födelsedagen, Malin, från gudmor!
Present
Jag beskrev nyligen hur jag stod och suktade efter en fin penna som fanns hos "Ordning och Reda". Idag fick jag en sån penna av min äldsta dotter, som en födelsedagspresent i förskott. Underbart!
Bild på pennan kommer så småningom....
Ont i magen
Jag ränner inte precis hos läkare stup i kvarten. Mitt senaste läkarbesök var för ett tag sen...kanske tio år sedan eller så...Jag tycker helt enkelt inte om att gå till doktorn och hittar på tusen ursäkter för att slippa.
Nu har jag gått omkring och haft lite ont i magen ett tag. Eller lite ont i magen kanske inte är rätt sätt att beskriva det. Jag har haft ganska ont. Eller ganska mycket. Eller egentligen väldigt mycket. Ärligt talat har jag haft djävulskt ont.
Det tog emot, men till slut insåg även jag att jag var tvungen att söka läkare för att kolla varför det gör så ont. Läkaren gjorde en undersökning och frågade hur länge jag hade gått omkring på det här viset. När jag berättade hur lång tid det handlar om tittade hon lite undrande på mig. Nu väntar jag på att få en kallelse till gastroskopi.
Hur ska man lyckas svälja ner slangen utan att hulka?
Enron
I går var jag på Stadsteatern och tittade på genrepet av pjäsen "Enron" som handlar om det som hände i Enronskandalen i Texas.
Den har premiär den 19 januari, och jag kan varmt rekommendera er att gå och titta på föreställningen. Den var både rolig och vass, med full fart hela tiden ( 2 x 70 minuter med vindrickarpaus mellan akterna). Alla skådespelarna var sevärda, och de såg ut att ha roligt på scenen. Björn Bengtsson som spelade Jeffrey Skilling genomgick en häftig förvandling från stöddig ungtupp till nedbruten förlorare under spelets gång.
Läs på om vad som hände under Enronskandalen och gå och titta på pjäsen, och ni kommer att ha stort utbyte av det ni ser på scenen.
Träningsråd
Goda träningsråd: Stå rakt och stabilt och håll en 2,5kg potatissäck i varje hand. Lyft sedan armarna rakt ut och stanna i den positionen i en minut. Gör detta varje dag. Öka sen till 5kg säckar, 10kg säckar allt eftersom du blir starkare. Tro det eller ej, men jag har kommit till 25kg nivån. När du känner dig stark nog på denna nivån så kan du prova att lägga en potatis i varje säck. =)
Dans
Det här är min dansande dotter
Nytt bidrag till matbloggen
Jag vill gärna dela med mig när jag har upplevt smaksensationer, så här kommer ännu ett recept. Det här är supersmarriga köttfärsbiffar som gör att man äter alldeles för mycket, och sedan ligger platt på soffan och flämtar. Men det kan det vara värt ibland, eller hur?
ÄDELOSTFYLLDA KÖTTFÄRSBIFFAR
4 portioner
2 bakpotatisar
1 msk olivolja
1 krm torkad dragon
400 g blandfärs
1 riven gul lök
1 rivet äpple
50 g smulad ädelost
3 ägg
1 msk socker
3 dl grädde
2 citroner
1 msk koncentrerad kalvfond
1 krm cayennepeppar
salt och peppar
bladpersilja
1. Värm ugnen till 200 grader. Skär potatisen i klyftor. Blanchera klyftorna i ca 4 minuter i kokande vatten. Häll av vattnet. Lägg upp potatisen i en eldfast form och blanda den med olivolja, dragon, salt och peppar och baka i ugnen i 15-20 minuter. Vänd klyftorna efter halva tiden.
2. Blanda färsen med lök, äpple, ost och ägg. Krydda och forma till biffar.
3. Smält sockret tills det blir ljusbrunt och flytande, häll då på grädden. Pressa ur saften från citronerna och häll ned citronsaften och kalvfond. Låt koka ner en aning på svag värme. Smaka av.
4. Stek biffarna ca 3 minuter på varje sida. Garnera med persilja.
Det här är en alldeles fantastiskt god maträtt. Citronsåsen är pricken över i:et, så hoppa inte över den.
Nya produkter
Jag har upptäckt att på mitt närbelägna Coop-forum säljer de både halal-kött och halal-kyckling. Det minns jag inte att de hade på Coop i Hammarby sjöstad...
Hej, mitt vinterland!
Ren luft, otrampad snö på alla fält. Den vita, rena snön dämpar alla ljud så att det känns som om man går i en sagovärld. Det är så fantastiskt vackert att det är overkligt. Det känns som om Walt Disney har varit framme och förtrollat hela landskapet.
Stand by me
Hittade den här hos Pia. Där kan ni hitta skön musik av allehanda slag. Det här versionen av "Stand by me" hade jag inte hört tidigare.
Multi kulti
Jag bor inte längre i Hammarby sjöstad. Jag bor numera i ett mycket mångkulturellt område, så pass mångkulturellt att jag är den enda svenska personen i hela kvarteret. Jag får många nya intryck och funderar på om gamla sanningar fortfarande gäller. Mina argument i fortsatta diskussioner kommer att grunda sig på erfarenheter och betraktelser av verkligheten i stället för en magkänsla och allmänt tyckande.
En morgon när jag pratade med en kvinna som jag brukar prata med på bussen sa hon plötsligt:
- Jag tycker att du pratar så bra svenska!
Det var ju skönt att höra!
Cravings
Syrran och jag gick och strosade i olika butiker. När vi gick förbi "Ordning och reda" kunde vi inte låta bli att slinka in och titta runt lite. Det borde vi inte ha gjort!
Ni som också har en stark dragning till mappar, pennor, block och askar förstår vad jag menar. Inne i den smakfullt inredda butiken med lockande varor vackert färgsorterade ökar blodtrycket, man blir torr i munnen och pupillerna vidgas medan man med blicken sveper över hyllorna ekar mantrat i huvudet; Vill ha...vill ha...!
Eftersom jag är lärare har jag lyckats tillfredsställa mitt behov av mappar, pärmar och i viss mån småblock. Men eftersom vi i skolan mest har gula blyertspennor och billiga stiftpennor får jag en lidelsefull lust till pennorna på Ordning och Reda. Jag såg en alldeles fantastisk penna som jag inte kunde motstå att rita några krumelurer på ett papper med. Den kändes helt perfekt i handen, med en fantastisk tyngd, och lagom tjocklek, och när jag skrev FLÖT pennan fram över papperet! Det var en ren lyckoupplevelse! Med hes röst väste jag till syrran: "testa den här", och även hon kände på pennan och skrev några krumelurer. Vi stod storögda och betraktade den fantastiska pennan när expediten med ett leende kom fram till oss.
- Jag vet...sa hon vänligt. Jag har samma läggning, så jag är så glad att jag får jobba här, så jag kan få mitt lystmäte tillgodosett på dagarna.
Det finns egentligen bara en nackdel med pennan, och det är priset. På hemsidan står det att pennan kostar 280 kr, men i butiken kostade den 249 kr. Vill ha!
Solförmörkelse
Morgonen var solig och mycket vacker. Jag var inställd på att titta på solförmörkelsen, men jag lyckades missa skådespelet. Jag tyckte att det blev lite molnigt ett tag, det är möjligt att det i själva verket var då solförmörkelsen ägde rum, men jag var i så fall alldeles för ouppmärksam.
Dans med Tony
Vår kanslist på expeditionen började dansa Tony Irwings dansskola under hösten, och hon har talat sig varm för det hela. Hon har berättat hur roligt det är, och vid valda tillfällen har hon lärt ut några steg och rörelser när vi har träffats på expeditionen eller i korridoren. När hon berättar blir jag så sugen att också lära mig salsa och bugg, men samtidigt är jag så bekväm och lat av naturen.
Tänk er tanken att kunna svischa runt i en rad av eleganta och roliga svängar och stegkombinationer när det spelas en inspirerande låt på en fest av något slag. Hittills har jag blivit superstressad när jag har blivit uppbjuden av någon danskunnig man som har fått för sig att jag kan dansa, och när jag lite nervöst har försökt förklara att jag inte kan dansa bugg har de alltid självsäkert sagt: "Jodå, det här kommer att gå bra, det är klart att du kan dansa!".
Därefter har de föst runt mig likt ett stort ekskåp en stund, och efter dansen har de torkat svetten ur pannan, tackat för dansen och letat rätt på en mer dansant partner.
Det skulle vara ganska befriande att kunna ta del av dansen på ett proffsigt sätt, som här tex:
Jag har sett den här killen vid flera tillfällen, och han är fullständigt otrolig på att göra piruetter. det finns fler duktiga dansare:
Det är verkligen inte mycket av ekskåp över den dansen!
Hmm, får se om jag jobbar på min dansimage under våren.
Dance me to the end of love
Jag fick bara lite Cohen-abstinens, så här kommer en återställare:
Filmer en bit från de stora affischerna
Nu börjar ett nytt år, och ni liksom jag kommer säkert att titta på ett antal filmer under året. De stora amerikanska filmerna får flaschig marknadsföring på ett sätt som gör att ingen missar dem. Därför tänkte jag göra en liten lista på sevärda filmer som berör, men som inte har jätteaffischer på stan. Filmerna är inte helt nya, och några har jag skrivit om redan tidigare, men det känns bra att samla ihop dem på det här viset.
1. En av mina absoluta favoriter sedan några år tillbaka:
"Dear Frankie" - en helt underbar, brittisk film med bland andra Emily Mortimer och Gerard Butler. En finstämd berättelse med fina karaktärer och vilsam avsaknad av alla glättiga schabloner. Jag har sett den flera gånger och kommer att se den igen.
2. En charmig fransk film som är både rolig och skruvad, men samtidigt har ett budskap:
"Micmacs" . Långt efter att man har sett filmen kan man erinra sig roliga repliker och tokiga scener. Underhållning som ger många skratt som sitter kvar lite längre.
3. En film som gjorde det möjligt att hålla andan i 1,5 timme....tror jag. I alla fall kändes det så. Starka scener och en handling som var både brutal och gripande - "Un prophète"
4. En gammal välkänd, isländsk historia: "Korpen flyger". Långt från Hollywoods utslätade karaktärer, även om själva temat med hämnd och uppgörelser känns välbekant.
5. Den här skrev jag om alldeles nyligen, men den måste få vara med i den här sammanställningen:
"Papillon noir" (Svart fjäril). Mycket sevärd film, med spännande handling från början till slut. Eric Cantona spelar en mycket spännande karaktär.
6. Här kommer en tysk, sevärd film- "Himmel över Berlin". Inledningsvis hade jag svårt att hänga med i handlingen, men eftersom den handlade om änglar som betraktade olika händelser blev det mer och mer sevärt. Spännande foto med växlingar mellan svartvitt och färg beroende på om man fick se världen ur änglarnas eller människornas perspektiv.
Borstj
Det är svårt att uttala och tar lång tid att laga till, men när man äntligen sitter vid sin ångande tallrik med en klick kapris-crème fraiche, sveper ett glas whisky och hugger in på den matiga, röda soppan är det värt allt slit. Det är så gudomligt gott, och man blir mätt och glad, och äter för mycket, och lovar sig själv att vara måttligare nästa gång, men det är man inte, utan man tar för mycket även då, och man lovar sig själv att avstå från annat onyttigt, bara man får frossa när man får tillfälle att njuta av något så gott!
Alla ingredienser ligger äntligen färdiga!
Vid det här laget har det redan börjat dofta himmelskt!
Mycket, mycket godare än det ser ut! Och det blev så mycket att jag kommer att stå och servera soppa åt Stockholms hemlösa de närmaste två veckorna :)
Borstj
Till 4 port behövs:
1 rödlök
1 persiljerot
1 morot
10 rödbetor
150 g vitkål
100 g purjolök
150 g rökt sidfläsk
500 g högrev
1 dl olivolja
1 lagerblad
1 msk tomatpuré
1 liter kycklingbuljong
socker
salt och peppar
1/2 dl citronsaft
100 g kapris
3 dl crème fraiche
1 vitlöksklyfta
1. Skala lök, persiljerot, morot och rödbetor. Tag bort rotstocken från vitkålen. Skär alla grönsaker samt det rökta sidfläsket i centimeterstora tärningar. Skär nötköttet i något mondre tärningar.
2. Stek köttet i en del av olivoljan. Tag upp det och fräs sedan rot- och grönsaker samt sidfläsk i resten av oljan. tillsätt lagerbladet och tomatpurén och låt fräsa ytterligare.
3. Häll på kycklingbuljongen och koka sakta i 45 minuter. Dra grytan av plattan och låt den stå i minst fem minuter. Smaka av med socker, salt, peppar och citronsaft.
4. Blanda kapris med crème fraiche och pressad vitlök, salt och peppar. Servera soppan i varma djupa tallrikar. Forma ett ägg av kapriscrèmen och lägg i.