Laddar ny kunskap
Utanför fönstret faller snön i stora vackra flingor, lägger sig på nakna trädgrenar som en mjuk vit dyna, och sitter sedan där och glittrar i ljuset från en lykta ute på gården. Världen bli vacker som en tavla, eller kanske en Disneyfilm.
Jag sitter och lyssnar på smäktande ballader på Lugna Favoriter. Snart ska jag ge mig ut i den klara lördagsluften och åka mot Universitet för en heldag på mattebiennetten. Det låter kanske inte så upphetsande, men det är faktiskt ett bra sätt att fylla på ny lust och ny energi att åka dit med en trevlig kollega (trots att det är lördag) och matas med massor av intressanta, roliga, kluriga och ibland även tråkiga föredrag. Det kan handa om metoder, pedagogiska knep eller hjärnforskning. Vi ska vara där i nio timmar och lyssna på fyra föredrag. Man har valt föredrag från en lista med massor av olika alternativ. Det fjärde föredraget jag ska gå på idag ska handla om historiska skeenden, och presenteras så här:
Historiska sanningar och hysteriska lögner
Niclas Larson, Linköpings universitet
Hur mycket regnade det egentligen vid syndafloden?
Är det möjligt att ett regn har den intensiteten ens
under kortare perioder? Är det så att vi ofta okritiskt
accepterar saker som är orimliga? Eller är det som
låter orimligt faktiskt helt sant?
Visst låter det ganska spännande?
Före och efter
Inte bara dokusåpor
Jag tycker att det är så trist med alla dokusåpor och förnedrande utröstningsprogram, så det är roligt när det dyker upp intressanta, underhållande eller spännande program. Just nu råkade jag hamna framför tv:n precis när ett faktaprogram om målarfärg började. Som gammal målarhustru blev jag naturligtvis intresserad. Det visade sig att det finns en jättestor anläggning i New Jersey som nästan är uppbyggd som "Body Farm" (vetenskaplig forskning på kroppens olika förruttnelsestadier) i Virginia. Det finns en stor utomhusanläggning där mängder av provbitar av olika material är uppmonterade och målade eller ytbehandlade på olika sätt. Där undersöker de hur olika material och färgkvaliteter står emot sol, regn och vind och alla andra påfrestningar som vädret utsätter fasader för. De kartlägger hur färgbeständiga de är, och om några färgnyanser är tåligare än andra. I testerna testar de olika färgpigment och andra tillsatser för att se vilka effekter det får. De undersöker dessutom vilka typer av penslar, rollers eller annan utrustning som passar till en viss färg. De testar också vilken utrustning som passar bäst till ett visst underlag. De jämför målade med sprayade ytor, slitstyrka, lyster, täckförmåga mm.
Dessutom utsätter de penslar och annan utrustning för hårda tester och undersöker hur stor betydelse det har att rengöra och vårda utrustningen. Det är både billiga och lyxigare utrustning som testas på samma sätt.
Spännande! Det programmet skulle verkligen passa bra i målarutbildningen!
Konstig störning
Det har hänt något konstigt med layouten på den här bloggen. Jag har inte ändrat några inställningar men ändå har det blivit en konstig förskjutning av text och bilder. Jag prövade att kopiera text+bild från inlägget som har blivit fel och så raderade jag hela inlägget och lade in det igen, men det förskjutna inlägget ligger kvar ändå. Ser det konstigt ut när ni tittar också? Ligger inlägget om de nya skorna uppdelat på ett konstigt sätt?
Fynd på rean!
Jag har tittat lystet på de här ursnygga kängorna en längre tid. De är välgjorda och snygga, med fint läder i hela skon. Skinnet är så underbart mjukt att det känns som ett par handskar. Priset har dessvärre legat på ett par tusen, så jag har inte slagit till, eftersom jag egentligen har skor så att det räcker.
Men idag på rean satt det en röd prislapp där det stod 1300:-, och då gick jag runt och vände och vred på färgglada koftor och klänningar en stund innan jag bestämde mig för att slå till.
Och när jag skulle betala kostade de bara 800:- för att det var någon slags superrea! Jag stod där i kassan och höll ett tacksamhetstal till kassörskan, ett tal som utan vidare skulle kunna användas utan förändringar om jag skulle ha blivit Miss Universum eller ha vunnit en Oscar eller så. Jag nämnde dock inget om fred på jorden!
Tycker om mitt kök!
Det känns som om våren är på väg!
Sånt där som värmer hjärtat
Ett bra sätt att fylla på energidepåerna är att gå ut och ha en riktigt trivsam tjejkväll med sin syster och sina döttrar. Verkligen kvalitetstid!
Två av mina gäster
Här var stämningen på topp, och musiken från "Frost" fyllde rummet.
Födelsedag
Idag fyller jag år, och väntar besök av nära och kära. Jag har skippat bullar, kakor och tårta, för det blir så himla svårt att blåsa ut alla ljusen.
Så det blir matiga mackor, kex och ost och frukt och bär och glass i stället. Man är ju lite trött på julens gödningskur, eller hur? Och så har jag köpt lattemjölk så att syrran blir glad när hon kan skumma mjölken till sitt te!
Fynd på rean!
Jag har tittat lystet på de här ursnygga kängorna en längre tid. De är välgjorda och snygga, med fint läder i hela skon. Skinnet är så underbart mjukt att det känns som ett par handskar. Priset har dessvärre legat på ett par tusen, så jag har inte slagit till, eftersom jag egentligen har skor så att det räcker.
Men idag på rean satt det en röd prislapp där det stod 1300:-, och då gick jag runt och vände och vred på färgglada koftor och klänningar en stund innan jag bestämde mig för att slå till.
Och när jag skulle betala kostade de bara 800:- för att det var någon slags superrea! Jag stod där i kassan och höll ett tacksamhetstal till kassörskan, ett tal som utan vidare skulle kunna användas utan förändringar om jag skulle ha blivit Miss Universum eller ha vunnit en Oscar eller så. Jag nämnde dock inget om fred på jorden!
Apropå ägg från lyckliga höns...
Jag har knappt ätit griskött på över 25 år. Jag har inte ätit julskinka, inte skinka som pålägg, undvikit fläskkött när det har varit grillfest och har valt bort fläskalternativet på kinakrogar. Jag har vid några tillfällen ätit stekt bacon och stekt ägg, men det är ingen favorit. Ibland får jag frågan om jag är muslim, men det är jag inte. Jag tillbeder inga gudar, hoppas bara att människor ska använda sitt sunda förnuft och ta genomtänkta och kloka beslut i livet. Orsaken är i stället mycket enkel, nämligen:
Antikrundan
Jag är inte speciellt intresserad av antikviteter, men jag blir ändå så fascinerad av Antikrundan. En del av besökarna ser så förväntansfulla ut och har svårt att dölja sin besvikelse när de får besked om värdet på ägodelen. Andra låtsas vara skeptiska till att ägodelen har ett värde (men om man inte tror eller hoppas på att det ska vara värt något släpar man väl inte iväg prylen till en värdering?) men ser ändå besvikna ut när de får höra värdet. Och så finns det andra som blir glatt överraskade och nästan rörda när de får veta att saken är värd mer än de har vågat hoppas på.
Jag tror att det är den där blandningen av reaktioner som gör att man inte kan låta bli att titta.
Ägg från lyckliga höns!
Jag tycker alltid att man blir illamående av bilder från gigantiska hönserier, där djuren lever under ovärdiga villkor och hanteringen är vidrig. Jag köper alltid ekologiska ägg, och allra helst köper jag ägg som kommer från höns som har haft det riktigt bra.
De här äggen kommer från mina vänner som har lyckliga höns i ett fint hönshus. Hönsen kan röra sig och lever i god harmoni utan stress. Precis som det ska vara!
Nu är glada julen slut, slut, slut...
En viktig detalj bara...
Jag har levt hela mitt liv utan att förankra hyllor i väggarna, men nu har jag fått höra skräckberättelser om vad som kan hända, så när små barn vistas i närheten av hyllor kan jag för min inre syn se hur hyllorna liksom vänder sig mot barnen, illasinnat riktar in sig mot de små oskyldiga stackarna och vältrar sig över dem med hela sin tyngd. Det är en så skrämmande tanke. Och de små uppmaningarna i monteringsinstruktionerna gör det inte precis lättare att släppa de skrämmande tankarna!
Med blåsor i händerna, men nöjd
Med ett öga på Erin Brockowitch på tv:n och det andra i monteringsanvisningarna har jag släpat delar, räknat skruvar, puttat i små träpluggar, spikat bakstycket och skruvat fast glasdörrar med den fasta övertygelsen att jag när som helst skulle tappa taget om luckan så att den skulle splittras med en stor smäll.
Men nu är det klart! När blåsorna på fingrarna efter allt skruvande blir lite mindre ömma ska böckerna få flytta in!
Nya hyllor!
Nu ska jag skruva och fixa så att jag får upp mina nya bokhyllor och kan få ordning på böckerna igen. Det är lite svårt att få en överblick över alla böcker som ligger i travar ovanpå köksskåpen.
I'm in heaven!
Jag hade inte riktigt alla möbler på plats när jag flyttade in här för drygt sex veckor sedan. Jag saknade till exempel en säng. Det löste sig finfint då jag kunde få låna en uppblåsbar gästsäng. Jag blev verkligen förvånad över att en uppblåsbar säng kunde vara så himla bekväm. Jag har sovit gott på den hela tiden och har nästan inte saknat en riktig säng.
Men idag levererade de äntligen sängen jag beställde i december, och när jag sträckte ut mig i min fulla längd och testade hur den kändes insåg jag att jag hade hamnat i himmelriket. Så otroligt behagligt det var! Och nu kommer det ändå att ta 72 timmar innan madrassen har svällt upp till sin fulla volym. Då kommer det att bli dubbelt himmelskt!
Dagsrapport om målningen
Jag har slipat bort fula spår av rinnande färg på mina burkar idag. Därefter har jag målat ett tunt och jämnt lager med en liten lackroller, så ytan blev lite bättre. Men jag råkade oturligt nog ta tag i ett av locken, som inte var riktigt torrt än, så jag blev tvungen att måla ett lager till där. Innan jag var där och gjorde avtryck var ytan alldeles perfekt, men när jag målade ett lager till blev det tråkigt nog en aning skrovligt. Jag intalade mig att det skulle se charmigt och personligt ut. Det är väl skavanker och imperfektioner vi alla älskar? Det perfekta är ju inte lika intressant, eller hur?
När jag var färdig med burkarna var det en hel del färg kvar i rollern, så jag försökte komma på vad som skulle kunna bli snyggt i en guldbronsfärgad nyans. Det fick bli en champagneflaska från nyår som låg och väntade på att bli sorterad i rätt fraktion i soprummet. Nu blev det en elegant flaska som passar perfekt om jag någon gång skulle få en långskaftad ros eller en ståtlig gerbera.
Eftersom det fortfarande var lite färg kvar målade jag även en tom pepparkaksburk så att den ska kunna fungera som ett lite tjusigt blomfat.
Sen slutade jag måla. Jag ville inte att hemmet skulle se ut som ett hemmens motsvarighet till syskonen Von Trapp (i Sound of Music) där alla saker i stället för att ha likadana kläder, sydda av gardiner, skulle vara målade i samma gyllene nyans. Det finns ju en gräns när det slutar att vara en pikant detalj och i stället börjar se lite konstigt ut.
Ett steg till i processen
De stora plåtburkarna har fått ett lager guldbronsfärg på sig, och locken blev snygga, men burkarna har några retfulla fula rinningar på grund av att jag hade en onödigt liten pensel, så idag ska jag köpa slippapper, lacknafta och en riktig liten lackroller. Sen hoppas jag att burkarna blir som jag vill ha dem!
Inlägg i skoldebatten
Nästan lite Disneystämning i världen
Män som skrevar onödigt mycket i kollektivtrafiken...
Nu ska här skapas!
I somras sålde de några stora plåtburkar i en affär på min väg från jobbet, och jag såg att de hade potential, så jag köpte ett par stycken. Och nu ska de förvandlas och förädlas...
Fy, så vidrigt!
Dagens förskräckliga attentat i Paris kändes som en snyting. För det första har minst 12 personer mist sina liv på ett fullständigt meningslöst och vidrigt sätt. Det är många personer som har förlorat sina familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater.
För det andra är det ett skrämmande och brutalt angrepp på demokratin och yttrandefriheten. Det känns alldeles förskräckligt om man på detta sätt ska kunna skrämma människor till tystnad. Det får bara inte ske. Även om angriparna har känt sig kränkta av provocerande karikatyrer får inte konsekvensen bli hot och fullständigt vidrigt våld. Det är naturligt med olika åsikter, tro, vanor, traditioner och intressen, och det är inte konstigt om det uppstår konflikter, men det får inte leda till våld, hot och terror. Moderna, civiliserade människor bör kunna argumentera på ett anständigt sätt.
För det tredje finns en risk att det här ökar motsättningar mellan olika religiösa grupper, där vissa grupper kommer att bli anklagade för dådet trots att det inte är utfört av en grupp, utan av några individer. Det finns en risk att människor utnyttjar dådet för att sprida solkig propaganda, och det vore oerhört tragiskt.
Tapetsering på gång!
När målarfirman hörde av sig för att boka in omtapetseringen av mitt sovrum såg jag till att svänga mig med facktermer så att de skulle förstå att de talade med en kvinna som var målarhustru i massor av år, så att de inte skulle fuskjobba. Nej, nu ljuger jag. Jag kunde dock beskriva hur tapeten såg ut mot taket med hjälp av mina kunskaper, och jag visste hur mycket som behövde röjas undan för att de skulle kunna jobba på ett smidigt sätt.
Det var otroligt svårt att välja tapeter, eftersom jag fick fyra tjocka pärmar att välja och vraka från. Jag var sugen på lite mönster, men inte ett galet, påträngande mönster som man skulle tröttna på efter ett tag. Så nu har jag valt en varm gul färg (så att det ska kännas lite soligt i rummet) med ett lite roligt spiralmönster. Det kommer nog att bli bra! I morgon kommer tapeterna på plats. Idag har målaren spacklat och fixat, och har dammsugit väldigt noga, så det finns inte ett dammkorn på golvet.
Och till min käre exmake: Nej det blev inga orange eller skogsgröna medaljongtapeter! :)
Antikrundan
Jag satt nyss och tittade på engelska Antikrundan. Ni vet programmet där folk plötsligt får för sig att rota runt i lådor som står i källare och garage för att plocka fram tavlor, skålar och leksaker som ska värderas.
Några värderade ett armbandsur som hade legat i garaget i 30 år. Det visade sig vara värt 50 000 pund. Och en man hade ett gammalt hemtillverkat trätåg, troligen tillverkat av ett bordsben och ett stolsben. Det visade sig vara kanske världens äldsta leksakståg och var värt 15 000 pund. Och så kom en man med en metallvas som han hade fått av si farfar. Han gissade att det var en kinesisk vas, kanske 200 år gammal. Då visade det sig att det var en vas från en gammal kinesisk period (kanske Yin-perioden eller nåt sånt) så den måste vara cirka 1000 år gammal och var värd en hiskelig massa pengar. Ägaren bestämde sig för att sälja vasen på auktion med hjälp av en auktionsfirma. Tråkigt nog fick man inte veta hur mycket pengar han fick.
Nu spejar jag runt i lägenheten för att hitta dolda skatter. Kanske det skeva metallfatet från min farmor kan trygga min ålderdom? Eller kanske någon av de grådaskiga silverbesticken som ligger och skaver i lådan? Eller så är det någon detalj som man aldrig någonsin trodde att det skulle kunna ha något värde, som visar sig vara rena rama guldgruvan.
Tapetsering i morgon
Det var fula fettfläckar på tapeten i sovrummet så i morgon ska jag få omtapetserat. Jag har tömt rummet så gott jag har kunnat så att de ska kunna jobba på ett smidigt sätt. Skrivbordet står i vardagsrummet och massor av böcker är uppbaxade ovanpå ett par höga köksskåp.
Nu har jag den trevliga sysslan att sitta och bläddra i fyra pärmar med tapetprover och välja den tapet jag vill ha.
Den här tiden på året
Just nu är jag lite trött på godis och onyttigheter, blir mer sugen på en saftig frukt än en chokladbit. Det är skönt att känna att dagarna blir ljusare och man kan nästan se att träden börjar göra sig beredda på att skjuta skott. Idag ska adventsstjärnorna plockas ner, och det gör jag lite motvilligt, eftersom det har varit så trivsamt med det milda, varma ljuset i flera veckor.
Jag försöker lösa problemet med var jag ska ställa deppiga hyacinter och utblommade amaryllisar. De är verkligen inte vackra nu, men det går ju att få dem att återkomma med lite trolleri. Hyacintlökarna kan bli fina i en rabatt, så syrran, du vet vad som kommer att hamna i rabatten vid din stuga!
Amaryllisen kan återkomma om man klipper av de vissna blommorna och låter stjälkarna vissna (så att näringen återgår till löken) innan man klipper av dem och plockar upp löken ur jorden för lite torr, mörk och sval semester en tid. De vissna blommorna är ju så trista, men jag vill göra ett försök att se om de återkommer. MEN jag vill inte ha dem stående i fönstret. Är det någon som vet om det går att vara så brutal att man ställer dem torrt i källarförrådet redan nu?
Begåvningar jag önskar att jag hade
När jag var barn och ungdom var jag en ganska duktig gymnast. Jag var mest road av akrobatisk gymnastik, med volter och andra moment där det gällde att ha kroppskontroll. Det var en fantastisk känsla att kunna kontrollera muskler och balans på ett sånt sätt att jag kunde utföra moment som jag blev ombedd att göra. Jag fick ofta visa hur olika övningar skulle gå till för klassen när vi hade gymnastiklektioner. Klasskompisarna tog inte illa upp (vad jag vet) utan de ville också lära sig de olika volterna, eller olika varianter av hopp över bock och plint. Det var en glädje som fanns i hela kroppen när det gick att uttrycka sig på det viset.
På samma sätt kan jag önska att jag kunde rita eller sjunga riktigt bra. Det måste vara samma tillfredsställande känsla att få uttrycka känslor genom att sjunga uttrycksfullt (och njutbart för andra) eller att kunna ha samordningen hjärna/hand för att skapa bilder. Det är så frustrerande att veta hur man vill ha en bild, och fast jag försöker så blir det inte alls som jag har tänkt mig. Och när jag sjunger låter det inte alls som det gör i mitt huvud när jag planerar sångmomentet.
Vilka förmågor önskar ni att ni hade?
Fullmånen ikväll
Ljuset börjar återvända!
Underbara Nina Hemmingsson
Pärmstädning
Apropå tidigare inlägg om att jag hade missat ett par räkningar som inte hade hamnat på rätt ställe I pärmen. Den där pärmen blir ju knökfull av papper efter ett tag, så man måste rensa någon gång emellanåt. Det finns ju ganska många papper som det är viktigt att spara ett tag, men som inte måste sparas i evigheter. Försäkringspapper måste man till exempel spara så länge de gäller, men vid uppdateringar eller när försäkringen har upphört behövs de inte längre. Bekräftelser och kvitton av olika slag behöver också bara sparas en begränsad tid. Så jag rensar bort onödiga papper kanske en gång om året. Det är jätteskönt att rensa och kasta, men samtidigt avskyr jag tanken på att någon skulle hitta mina gamla papper och sitta och snoka i mina privata handlingar, så jag ser alltid till att förstöra allt. Ibland har jag haft möjlighet att elda upp de kasserade papperen, men eftersom hyresvärden troligen skulle motsätta sig en större brasa inomhus har jag strimlat papperen i en dokumentförstörare vid årets rensning. Hur gör ni med era gamla papper?
Tittade på en film på förmiddagen
Jag hade inget speciellt att göra, så jag tyckte att det var skönt att titta lite på en underhållningsfilm. Ganska snart upptäckte jag att filmen hade en rutten kvinnosyn, där kvinnor framställdes som ytliga våp, och de bedömdes bara utifrån sitt utseende. Olika folkgrupper generaliserades och ryssar förlöjligades å det grövsta. Olika yrkesgrupper och personkategorier framställdes på ett skrämmande schablonmässigt sätt.
Vad kan det nu ha varit för film, tänker ni förstås? Jo, det var en gammal sång- och dansfilm med Fred Astaire. jag har inte tänkt på de gamla "oförargliga" filmerna på det viset tidigare, men inser nu att filmerna knappast bör visas för det uppväxande släktet utan en stor varningsskylt!
Oordning och oreda
Jag brukar alltid vara petnoga med alla mina viktiga papper. Eftersom jag är livrädd att slarva bort räkningar och glömma att betala dem brukar jag alltid lägga in dem på bevakning på Nordea, så fort de har kommit, och om jag inte hinner göra det så lägger jag dem alltid på en bestämd plats för att ha koll på läget och fixa allt i god tid. Alla papper sitter sedan i en pärm under olika flikar.
Så brukar jag göra.
Den här månaden blev ett undantag.
Idag upptäckte jag att jag hade min telefonräkning, med förfallodag 28 december, liggande bland lösblad med julrecept. Jag skyndade mig givetvis att logga in och betala den. Lite skamsen kände jag mig.
Och så plockade jag bland lite andra saker och hittade min elräkning i en hög med erbjudanden från kvartersbutiken. Även den med förfallodag 28 december. Så jag loggade in en gång till och gjorde rätt för mig. Fast några dagar för sent. Och kände mig lite mer skamsen.
Nu har jag kollat igenom alla poster på Nordea, och det blev ju en hel del olika delposter i december, med flytt, bilhyrande, inköp av månadskort på SL, diverse avgifter på nytecknade abonnemang, inköp av julklappar, inköp och kompletteringar till hemmet, och lite spridda matinköp. I den långa raddan skulle jag försöka avgöra om jag har glömt ytterligare någon räkning. Tror nu att jag har koll på läget, men ska för säkerhets skull leta förrymda räkningar bland strumpor, underkläder, i kastrullskåpet och bland cd-skivor.
Hoppas jag slipper skämmas mer.
