Kleenex
Idag träffade jag en kurator som ville ha lite information av mig ang en av mina elever . Arbetet med att lösa problemen har gått framåt, och nu skulle jag berätta lite grann.
Vad hände då? Jo, när jag började tala om vad jag visste började tårarna plötsligt rinna på mig, för jag tycker att allt i den här soppan är så fruktansvärt sorgligt. Jag fick sitta där med en pappersservett och översvämmade ögon, och då skulle jag bara berätta. Tänk det stackars barnet som går runt med sorgen i sitt hjärta och en alldeles trasig själ. Vem har sagt att livet är rättvist?
sor kram till dig --du vet väl om att du är värdefull
Jag vet hur det är..har en sådan blomma på axeln :))
Men du är väl bara så full av empati då Fia..du är fin du...
Britten: Tack! Vad gulligt sagt!
Anonym: Asfaltsblomma...
Anna: Jag har jobbat i många år som lärare, och har hört många sorgliga och eländiga saker, men det här fallet tar priset. Jag blir helt knäckt!