neverkeso

Jag brukar ha järnkoll på koder och inloggninskoder, men plötsligt glömmer jag koder till bankkort och bankinloggning, och blandar ihop mina lösenord till bloggen, mail och jobbmail, så jag får felmeddelande hela tiden. Undrar om det är något olämpligt i vattnet jag dricker?

Jag hörde på radion att ska vara 80-talstema på några trendiga hak inne i Stockholm. Mina döttrar brukar tycka att det är kul med olika teman, men 80-talsklädseln har de alltid haft svårt att tycka om, och det beror inte på axelklaffar, hockeyfrillor eller pudelfrisyrer, utan det beror på att nästan alla hade "kameltå". Det är det värsta dagens ungdomar kan tänka sig. Och vad är då kameltå? Tja, det har med byxornas passform att göra...

Eller....nästan i alla fall. Det vimlar av fladdermöss utanför fönstret här.


Uppdatering: Jag fick en fråga om jag inte visste att det heter bats, och jo det vet jag, men jag hade det mer som en koppling till rubriken i det föregående inlägget. Tyckte cats och rats passade bättre ihop.

Idag hade vi utflykt i Rålambshovsparken med vår klass. Det blev en bra dag, men med innehåll av vardagsdramatik.

När vi gick över gatan vid Centralen för att gå längs Kungsholmsstrand mot parken var vi väldigt noga med att vänta på grön gubbe och sedan gå i samlad tropp. Trots det kom en cyklist farande i extremt hög fart och körde på en av våra elever. Eleven föll inte som tur var kvar, men cyklisten for omkull i en båge, och reste sig sedan svärande. Han insåg nog att han inte var helt utan skuld, och att en vuxen man kanske inte skulle köra så omdömeslöst att han plöjde rätt in i en skolklass med 12-13-åringar. Det var lite skrämmande att han hade så hög hastighet att han faktiskt inte hann väja för människor som råkade befinna sig i hans väg. Och Folkpartiet föreslår att cyklisterna dessutom ska få cykla mot rött....?
Cyklisten hakade tillbaka kedjan, som hade hoppat av, klappade den påkörda ungen lite på axeln, och fortsatte därefter sin vansinnesfärd.

När vi kom fram till parken plockade alla fram matsäcken och åt. En man kom gående med sin okopplade hund. Hunden gick runt precis som den hade lust med och gick plötsligt fram till en grupp elever, och började helt fräckt äta ur en av ungarnas matlådor. Vi tjoade åt  hunden för att mota bort den och åt mannen för att han skulle ta kontroll över hunden.
Tror ni han skämdes? Nej, han började skrika åt oss att vi inte skulle bevara barnen från hundar, utan vi borde i stället skydda dem från droger, och "hälften av de här ungarna har garanterat redan provat hasch..." (han syftade på våra elever i årskurs sex). Därefter gick han skällande och skrikande sin väg, samtidigt som han ondgjorde sig över varför man bodde i stan om man vill ge ungar ett bra liv (våra ungar bor inte i stan, utan de är lantisar). Ungarna satt lite bleka om nosen och undrade vad det var för en man. Vi sa till dem att inte svara på hans anklagelser eftersom han inte verkade riktigt frisk.

Utöver detta bestod dramatiken av uppskrapade knän, stukade fötter och ett fall som orsakade en smäll i solar plexus. En bra dag med andra ord.

Jag kom plötsligt att tänka på den här gamla Beatleslåten , som jag inte har hört på år och dag.  Texten är faktiskt lite rolig, lyssna får ni se
.

För några dagar sedan var jag och promenerade på Götgatan på Södermalm (i Stockholm). När jag passerade Barista (ett fik) satt en jättesnygg karl där och log så flirtigt mot mig. Jag bestämde mig för att testa min raggpotential, så jag gick in och beställde en chai latte. Av någon anledning saknades tydligen både muggar, råvaror och det ena med det andra, så det tog närmare 10 minuter innan jag fick min chai latte, och när jag kom ut hade snyggingen gått och det satt ett par fnittriga unga tjejer vid hans bord istället.
Så gick det med det ragget....

Jag känner mig lite vågad. Idag har jag tagit i både dörrhandtag och elever utan att tvätta mig med handsprit efteråt. Undrar om kommunen kommer att tvångsvaccinera mig?

...luften är klar och hög. Kvällen är som gjord för en motorcykeltur, med lite fika på lämplig plats. Tråkigt bara att hjälm, skyddskängor, ryggplatta och skinnställ ligger nerpackat i en flyttkartong i ett förråd en månad till...

Måste komma ihåg att le idag på jobbet...

Jag insåg just att jag har glömt att ta med mig mitt kanelte. Har inte heller tänkt på att köpa nytt. Måste komma ihåg att fixa det idag.

Igår hade det hänt något med layouten på bloggen, så allt var förskjutet och såg konstigt ut. Därför kändes det bättre att byta till en av standardlayouterna, och så får jag fixa till den mer personligt så småningom.

Jag tittade just på besöksstatistiken, och jag blev förvånad över att det var så många besökare trots min bristfälliga uppdatering den senaste månaden. Tack, vad gulliga ni är som tittar in här! Det värmer!
Just nu är det lite rörigt i tillvaron, men energin och skrivlusten återkommer säkert snart!