Yvanna och Christian hade lovat att komma och hjälpa oss med att montera ihop växthuset. De hade fått instruktionsbroschyren, som de verkligen hade läst igenom, så de hade god koll på hur monteringen skulle gå till.
Vi anlände allihop på fredagskvällen, och Lennart lovade att fixa en god
kantarellpizza om vi gick ut i skogen och plockade lite svamp.
Medan pizzadegen stod i köket och jäste letade vi svamp i den knastertorra skogen. Det finns i vanliga fall massor av svamp i den här skogen, men nu när det inte hade regnat på ett tag knastrade det till och med när vi gick på vitmossan, som i vanliga fall är en mjuk matta som gör att man går alldeles ljudlöst.
Men det fanns några trattkantareller i alla fall.
Här ska Yvanna och Christian gå och leverera sin svampskörd.
Rensning pågår. Även om de inte var så många, så var de fina och goda.
Lördagsmorgonen var vacker, men man förstod att hösten stod och lurade när man kunde hitta frosttendenser i morgondaggen.
Men solen sken från en knallblå himmel, så det var ändå ganska mycket sommar kvar.
Här bortanför det gärdsgårdsliknande blomsterstödet ska växthuset hamna.
Den här bilden hör egentligen inte till den här historien, men det är första året som rabarbern har velat växa sig hyfsat stor. I år har den fått växa alldeles ifred, men nästa år blir det rabarberpaj!
Humlen slingrar sig mot en knallblå himmel. Vi plockade ner alla kottarna på alla humleplantorna, och de ska hamna i hembryggt öl senare i höst.
En stor gran stod lite illa till. Vi var oroliga att den skulle falla över växthuset i händelse av storm, så den har vi fällt och kapat för några veckor sedan. Och då fick vi ved på köpet!
Har ni tänkt på att när alla andra växter vissnar ner, så står blåklockorna kvar till långt in i oktober?
Men nu måste jag komma till saken! Montering av växthus!
Yvanna granskar alla paketen och deras märkning, och jämför med instruktionsbroschyren.
Vi bredde ut en vit presenning på gräset för att ha koll på alla delar, och så att inte smådelar och skruvar skulle ramla ner i gräsmattan och försvinna.
Här börjar hon lägga upp en strategi.
Och så tänker hon igenom det hela en gång till.
Sen placeras de numrerade delarna ut så att det blir som ett skelett som visar vilka delar som ska monteras ihop.
Här ligger det som ska bli stomme för tak och väggar. Man ska börja med de långa böjda profilerna, och sedan finns det massor av tvärbalkar och smådelar som ska garantera att allt blir stabilt.
Det gäller att titta på märkningen på varenda liten del. En del bitar är ganska lika varandra, men det kan skilja på små detaljer som gör att de måste hamna precis rätt.
Här har de övre bågarna blivit klara, så de flyttas till den förberedda, utgrävda gropen, där växthuset ska stå.
Lennart och Christian har grävt bort alla grästuvor och onödig jord som fanns kvar. Sedan har de med hjälp av plankor och vattenpass förberett ytan så att den är plan och vågrät.
Här är de första två takbyglarna hopsatta med en tvärbalk.
Man börjar kunna ana att det ska bli ett växthus.
Nu är alla nio takdelarna ihopmonterade med tvärbalkar.
Innan det kan lyftas på plats måste det sättas dit en massa små tvärbyglar som ska stadga upp alltihop.
i det här läget börjar man känna sig förväntansfull.
Nu är takstommen på plats i gropen. Då blir nästa moment att välta hela konstruktionen för att kunna montera dit de nedre delarna av de bärande ytterväggarna.
Det börjar helt klart bli både stabilare och tyngre ju fler metallbitar som monteras dit.
Här har vi fixat lite stöttor för att tippa omkull växthustaket så att vi kommer att att montera de nedre delarna, utan att vi riskerar att böja någon del när vi välter tillbaka alltihop.
Här kan man se att de böjda sidorna är förlängda, och ytterligare stabiliserande tvärbalkar monteras dit. Dessutom ska ett litet tvärställt "ankare" monteras fast längst ner på varje ben. Ankaret grävs ner och täcks med jord, så att hela växthuset säkert kan förankras och blir stormsäkert.
När vi hade hunnit så här långt märkte vi att skuggorna blev allt längre, så vi förstod att vi måste bita ihop och fortsätta innan det blev mörkt. Christian skrämde oss lite med att han skulle köra upp bilen så att vi kunde fortsätta jobba med hjälp av billyktorna om vi inte hann tillräckligt mycket innan dagsljuset försvann.
När vi hade tippat över växthuset även åt andra hållet och gjort motsvarande montering var det dags att finputsa alla gropar för ankarna. Alla ben måste stå lika djupt, lika rakt och med samma avstånd från varandra tvärs över huset, för annars kan bli problem att montera dit dörrar, takfönster och den täckande plasten.
Här finjusterar Lennart och Christian groparna. Några måste grävas lite till och några andra måste fyllas på en aning.
Här var det dags att ta kväll. Vi slapp kvällskommendering i billyktans sken.
Nästa morgon var det dags att fästa en liten ståltrådsbygel längst ner på varje ben, som så småningom ska fästas i stålvjrar som ligger över plasten för att hålla den på plats. De små ståltrådsbyglarna fick knytas fast med snören för att inte av misstag glida ner under jordytan när groparna finjusterades.
Här syns den lilla stålbygeln, som är fäst i en liten platta som används vid monteringen av den övre stålvajern.
Vi gick och använde vårt ögonmått på avstånd, vi hukade oss och bedömde hur rakt allt var och vi använde vattenpass. Det blev lite fix här och där, men till slut det blev det väldigt bra.
Sedan var det dags att montera ihop dörrarna.
Så här står huset och väntar på nästa arbetspass. Dörrar, takfönster och täckande plast ska monteras. Men nu är stommen på plats, och det kan absolut inte bli tusentals små skruvar och muttrar att hålla reda på nästa gång.
Tusen tack Christian och Yvanna för ovärderlig hjälp! Ni var fantastiska!