neverkeso

De här små skönheterna lyser upp i nästan alla dikeskanter (där inte lupinerna har tagit över allt livsutrymme)

Humlor och bin älskar den här dungen, där vinbärsbuskarna är alldeles överfulla av blommor och små, ljusa bär.

En prunkande aroniadunge. Det kommer att passa fint till frukostsmoothien till hösten.

Skönt i svalkan i skuggan under äppelträden vid växthuset.

Livsglada blå utomhushibiskusar! Inköpta på Lidl tidigt i våras, och utplanterade tidig vår, då det såg ut att bli en varm och solig vår. Sen kom det konstiga majvädret med omväxlande iskyla och snö, vilket gjorde att jag trodde att hoppet var ute för de nyplanterade hibiskusarna. Men de tog sig igenom det bistra vädret och nu i fredags kunde man skönja små gröna blad. Eftersom helgen var varm och solig satte de fart och hade vuxit märkbart vid inspektion i söndags.

Samma livsvilja finns hos magnolian som har gått samma öde till mötes som hibiskusarna. Jag vågar inte hoppas på blommor i år, men jag är så glad att den har överlevt.

Man går i kringelikrokar med gräsklipparen för att skydda allt det vackra!

Oskarp när den vajar hela tiden när man ska fotografera, men så vacker ändå!

Puh! Veden som torkat färdigt utomhus ska in i vedboden nu!

Det börjar sätta fart i odlingslådorna. I den närmaste lådan ska det bli nya växter snart, men några kryddväxter från förra året står fortfarande kvar.

 

 

Sveriges finaste torkställning?

"Snart i en sallad nära dig"

De skyddande växtdukarna lättade nästan av trycket underifrån från allt som sprängde av växtlust. När vi lyfte av dukarna var allt knallgrönt och vackert.

Potatis, lök och lite längre bort några små blygsamma vinrankor vid stödpinnarna.

Mums! Jordärtskockor

Bara vackert i största allmänhet

Lika vackert det här

Älskar att gå runt och leta efter vad som dyker upp 

 

Man kan ana vägen till mitt bästa svampställe

Här uppe var allt torrt och livlöst på marken när vi köpte huset. Men vi har fällt en del träd för att få in ljus och luft, och så har vi tagit vara på grästuvor som "har blivit över" när vi har planterat träd och buskar på tomten. Vi har lagt upp varje sparad tuva uppe i skogsbrynsdelen av tomten. Och titta! I år har tuvorna satt fart och börjat bilda en frisk och fin gräsmatta i gläntan.

Ett litet stenparti med växter som kämpar sig upp. Här finns bland annat astilbe, fläder, gullviva och magnolia.

Det gjorde inte så mycket att löjtnantshjärtat tappade en kvist, när det stod en tom ölflaska så lämpligt på bänken.

 

 

Det lilla uthuset/vedboden var fallfärdigt, skevt och rötskadat när vi köpte huset. Nu är det fixat och utbyggt och har blivit så här fint!

Vi har fria vidder och natursköna vyer.

Det var lite slitsamt att rensa upp allt det vildvuxna efter några veckor med omväxlande sol, regn och värme.

Fortsätter man rakt fram här kommer man också till ett osannolikt bra svampställe.

Man kan inte precis påstå att det är besvärande trafik på vägen utanför huset, men ändå finns en totalt insynsskyddad vrå.

Våra fladdermusholkar. Bästa myggjagare som finns. Inte holkarna alltså, utan fladdermössen. En fladdermus kan äta upp till 5000 mygg på en natt.

Här står jag vid husgaveln och tar kort på vägen. Inte någon flerfilig motorväg precis. Tvärs över vägen ligger timmer från avverkning (läs kalhygge!) och väntar på att hämtas upp. Mellan träden längre bort kan man skymta de blånande bergen från andra sidan Frykendalen.

 

 

Här bor en liten flugsnapparfamilj.

Snart svämmar de här buskarna över av vita rosor. Vackert som i en saga.

 

 

Ett miljövänligt sätt att skydda de späda fruktträdens knoppar från att bli rådjursgodis. Tidigt i våras hängde vi upp vita julgranskulor på alla smågrenar, och det har visat sig att alla knoppar har klarat sig. Till skillnad mot förra året, då det var storkalas på alla knoppar och de små stackars träden såg helt sargade ut. 

Det funkar tydligen som en supernormal retning för rådjuren, eftersom de vita kulorna signalerar att det finns andra "vita rumpor" där redan. Kan funka även med små reflexer.

Det här blir många goda middagar!