10. En av mina barndomsvänner…

 ...ville alltid följa med oss andra klasskamrater hem efter skolan. Han hittade alltid på ursäkter för att undvika att kompisar skulle följa med hem till honom. Det fanns samtalsämnen han alltid undvek, och det fanns dagar då han såg otroligt ledsen ut. Vid några tillfällen skulle han hämta något hemma när vi i klassen skulle till någon sorts aktivitet, och då fick vi andra stå och vänta ute på trottoaren medan han gick in på sin tomt och ner till sitt hus för att hämta det han skulle hämta.
Vi undrade ibland varför han gjorde på det där viset, men vi tyckte om honom, så vi accepterade hans val och beteende utan att fråga eller tjata.
Men en gång var det en kille i klassen som hade följt med honom hem, och han berättade lite sorgset för oss andra att när de kom in i huset hade killens pappa varit hemma - otroligt berusad. Det läckte ut att hans pappa nästan alltid var full.
Då blev vi andra så ledsna att vi nästan grät för hans skull. För att han var tvungen att skydda sin pappa, för att han skämdes för sin pappa, för att han var tvungen att alltid hitta på ursäkter och för att han inte hade en sån barndom som barn ska ha.
Den killen hade bråttom att bli sjöman och åka iväg på långresor så fort han slutade grundskolan. Efter några år som sjöman började han jobba på en oljeplattform ute i havet. Undrar om han mår bra idag...
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Mösstanten

Det var en rörande historia.

Svar: Ja, det var synd om honom.
Fia


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback