Inlägg 4: #Blogg100 Maskrosbarn
Man träffar på dem lite då och då, de här små livskraftiga maskrosbarnen som trots dåliga förutsättningar lyckas resa sig upp igen varje gång de har fått en smäll av livet. Man kan bli rasande på självupptagna och ansvarslösa föräldrar som gång på gång försätter barnen i svåra situationer.
De lojala barnen beklagar sig sällan, utan brukar snarare försvara sina föräldrar om någon skulle framföra kritik.
Varje gång jag träffar ett maskrosbarn känner jag mig lika rådlös. Hur ska bästa hjälpen se ut egentligen?
Finns det kanske ett maskrosbarn där ute som kan berätta om vad som skulle hjälpa er i tillvaron?
Kommentarer
Postat av: Yvanna
<3 Fint skrivet om att de sällan beklagar sig.
Svar:
Fia
Postat av: Hanna
Jag har en kollega med annat modersmål vars student hade pratat om maskrosbarn. Han hade inte förstått begreppet och frågade senare mig hur jag skulle förklara det. När jag förklarat hummade han en stund och sa sedan Fiore del deserto, ökenblomma. Jag tyckte det var fint att han tänkte på en blomma även på italienska.
Svar:
Fia
Trackback