Liten promenadkompis
Jag var uppe på mitt utsiktsberg och gick runt lite och tittade växelvis på den fantastiska utsikten och växelvis letade jag efter smådjur. Då rasslade det plötsligt till precis vid min nästan nakna fot, och jag hann hoppa jämfota för att inte bli biten innan jag såg att det var en snok. Den högg ilsket mot något gång på gång, och efter en närmare titt såg jag att den försökte freda sig mot efterhängsna myror.
Kommentarer
Postat av: Hanna
Lustigt, känns som en svårvunnen kamp. Det är något obehagligt med ormar tycker jag, även om de är ofarliga. Det där ringliga och att de liksom inte syns i gräset.
Svar:
Fia
Postat av: Inger Maryissa
Skönt att det var en snok.....men de kan bitas också
Men stackarn......en massa myror...inte underligt att snoken var på dåligt humör ;-)
Svar:
Fia
Trackback