Backspegel

Alltså, det har gått några år sedan jag kasade mig runt med ett gäng små telningar hängande i kjolarna. Mina små gullklimpar har vuxit upp och blivit tre vuxna tjejer. 
Jag har funderat lite över skillnaderna och likheterna i tillvaron för dåtidens och nutidens småbarnsmammor.
Nutidens lattemammor knallar runt på stan i smäckra vagnar som även fungerar som löptillbehör, med en stor latte i pappmugg i en ställning på handtaget. Jag drog runt mina ongar i en stadig vagn med rejält korgunderrede där man kunde lägga skötväska och inhandlad mat, och jättestora, breda vagnshjul för att det skulle vara lätt att dra vagnen både på slät mark och i knölig terräng. Vagnen var ingen årsmodellvariant, och var dessutom inköpt i begagnat skick på annons. Annons i tidningen. Internet fanns inte. Hade man fika med sig transporterades det i en termos i korgunderredet. 
Nutidens föräldrar har möjlighet att hämta en massa appar till sina små hjärtegryn, så ettåringarna hanterar paddorna elegantare än IT-teknikerna manövrerade datorerna på 90-talet. Mina barn hade högar med sagoböcker, travar med ritpapper, burkar och askar med kritor, färgpennor, penslar och vattenfärger och dessutom gjorde vi trolldeg med jämna mellanrum. Leker dagens ungar med trolldeg?
Nutidens föräldrar kan natta sina barn med någon rolig pedagogisk app på paddan, kanske även en sång och en saga där. Själv läste jag med förkärlek högt ur tjocka kapitelböcker, tex Astrid Lindgrens tegelstenar eller Harry Potter-böckerna, och tyngden av böckerna gav snabbt kramp i händer och underarmar.
Likheter: Dagens föräldrar somnar när de nattar sina barn, och om de inte somnar ligger de kvar en stund extra när ungen har somnat för att stjäla sig till lite välsignad vila. På min tid kunde vi slåss om att få natta ungarna och få chansen att låtsas att det tog tid att natta dem så att man kunde få stjäla lite extra vila. Man är ju så förtvivlat trött som småbarnsförälder.
MIddagsinbjudningar från barnlösa vänner medför nog samma problem nu som då. Man måste lösa mat- och sovfrågan för barnen. De barnlösa har sällan middagsbjudningar som börjar vid halvfemsnåret, så deras förslag till middagstid avviker oftast ganska rejält från småbarnsfamiljen. Och när småbarnsföräldrarna lyckas få barnvakt och kommer iväg på middagen händer flera saker:
1) De sitter hela tiden och oroar sig för att barnen ska vara ledsna, jobbiga eller bete sig illa.
2) De sitter och längtar efter sina barn, och ångrar nästan att de har gått iväg på middag
3) Innan middagen är helt avnjuten har de börjat känna hur tröttheten kommer krypande, för vid den tiden som desserten avnjutes brukar de i vanliga fall gå och lägga sig/ alt somna i soffan till TV:ns sövande surr.
 
När de kommer  hem fylls de av blandade känslor när barnvaktandet har avlöpt utan problem. De fylls av lättnad över att barnen har varit glada och har haft det bra, men samtidigt blir de lite sårade över att inte allt brakade ihop när de inte var på plats.
De inser glatt att de kan unna sig att roa sig utan barnen snart igen, men samtidigt önskar de att det ska dröja innan en inbjudan kommer, för innerst inne vill de helst vara hemma och ta det lugnt.
 
Eller hur, småbarnsföräldrar från förr och nu? Finns det inte lite sanning i det här?

Kommentarer
Postat av: Anna-Lena

Vagnen var begagnad. Köpt på annons i tidningen. Precis så var det!
Böcker!!!kommer jag att fortsätta läsa för de små. Tills de kan läsa själv. Då ska de få böcker av mig när det blir presentdags.

Svar: Det är ju så mysigt att läsa ihop!
Fia

2014-01-29 @ 21:36:01
Postat av: Mia

Goa Fia....det ligger inte lite sanning i detta, det ligger MYCKET sanning i det!!!! Minns det alltför väl, trots min ålder :)

Svar: Vissa saker är nog bekanta för de flesta. :)
Fia

Postat av: Lois

Word på middagen! Sedan drar även jag runt på begvagn, med kaffe i termos och har boktrave med barnböcker. Så för min del gäller lite av det gamla och lite av det nya.

Svar: Det är väl himla bra att hitta en fungerande mix av gammalt och nytt!
Fia

2014-01-30 @ 03:43:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback