neverkeso

Jag gick där och undrade om det syntes mycket att jag hade en "bad hair-day" idag, och att en ful utväxtrand började lysa i hårbottnen.

 

Så fick jag syn på en rad tält, kartonger och skynken bland buskarna vid staketet mot E4:an och jag insåg att det var en ny bosättning. Runt i buskarna var ofattbara mängder sopor, papper och utslängda kläder, och jag visste inte vilken känsla som var starkast: medlidande med utsatta människor som tvingas bo i primitiva läger och tigga för att försörja sig eller ilska för att de var hänsynslösa och skräpade ner ofattbart mycket, med både sopor och avträdeshögar och matrester, vilket lockade till sig råttor och andra djur, samt ökade risken för spridning av sjukdomar och lite allmänt äcklig känsla med toapapper och bajshögar längs med parkvägarna.

Jag insåg att medlidandet och ilskan var ungefär lika starka.

 

Men jag hade i alla fall glömt bort att bekymra mig för mitt hår.