Utmaning dag 33: Your car/dream car
Dagens utmaning är att skriva om drömbilen. Och hur ser då min drömbil ut? Vad är det för fabrikat? Vilken modell? Vilka speciella förväntningar och krav har jag på min bil? Vilken färg ska det vara?
Det är enkelt att besvara. Med tanke på att jag åker kommunalt till jobbet, och tillbringar cirka tre timmar om dagen på bussar, pendeltåg och tunnelbanor, och är så otroligt trött på det, medan jag skulle komma till och från jobbet på ca en halvtimme om jag åkte bil, så känns det inte så viktigt vad det är för bil. Bara den rullar.
Jag har försökt hålla ut med det kollektiva åkandet av miljöskäl, men det är så jobbigt att varken orka eller hinna göra något annat på kvällarna, så jag börjar spana på bilar nu.
Jag var inne i en bilaffär för ett par dagar sen och hittade några som jag skulle kunna tänka mig. Jag tycker att det känns onödigt att köpa en helt ny bil, för det kostar mer än det smakar, men när det handlar om begagnade bilar måste man överväga hur mycket man vill betala, och vad man i så fall får för pengarna. En billig bil kanske blir dyrare ganska snart på grund av reparationskostnader.
En gång för många år sedan köpte jag en bil till rena skrotpriset 300 kronor. Ägaren varnade för att den var gammal och hade gått långt, så den kunde rasa ihop när som helst. Bilen var inte besiktigad, så med hjärtat i halsgropen åkte jag till besiktiningen, med tanken att om det blev för många anmärkningar skulle jag helt enkelt skrota bilen.
Men den gick igenom besiktningen helt utan anmärkningar. I två år i rad! Och den gick snällt som en klocka, startade utan problem både i regn, solsken och kyla. Den var bränslesnål och skön att åka i. Den förra ägaren erkände att han ångrade sig lite, för den nya bilen han hade köpt trasslade en hel del.
När jag hade haft bilen i cirka ett år pajade avgasröret, så då var jag tvungen att fundera på om det var värt att köpa ett nytt. Jag chansade och bytte till ett nytt avgassystem, och bilen fortsatte att puttra runt utan problem.
Vid ett tillfälle när min ena bror lånade bilen var det en person som inte såg sig för på en parkeringsplats, utan backade in i min bil och bucklade till ena framskärmen rejält. Och eftersom det var den andra bilförarens fel skulle skadan ersättas fullt ut. Mitt försäkringsbolag tittade på min bil, och på årtalet och frågade om jag verkligen ville ha bucklan fixad. eller om jag inte hellre skulle vilja ha ersättning med motsvarande belopp, så kunde jag välja själv hur jag skulle göra. Det lät som ett bra förslag så jag tror att jag fick ett par tusen i ersättning.
Och när jag had ehaft bilen i två år kände jag att det var dags att skrota den, så jag förberedde mig för detta. Men då var det en man som ville köpa min bil som reservdelsbil, så han köpte den för 800 kronor!!
Det var den mest lönsamma bil jag någonsin har ägt. Jag tror inte att jag någonsin mer kommer att gå plus på en bil.
Kommentarer
Postat av: Tompa
Kan inte de lyckade besiktningsresultaten bero mera på ditt val av klädsel vid de tillfällena än på bilens skick?
Postat av: Fia
Man vet aldrig. Tror du att kort-kort och högklackat påverkar mutbarhet hos de mäktiga männen i det avgörande ögonblicket?
Postat av: Anna Filipendula Rudbeckia
Ja det tror jag det..och den där nygräddade sockerkakan gjorde sitt med.
Vilken solskenshistoria. Ibland har man tur med skrothögarna. Vi har precis köpt ett nytt underverk. Känslan är härlig men pengarna är en förfärlig sak i det hela.Nåja gjort är gjort..:)Jag borde köpt en ny cykel istället..tänkte inte på de'
Trackback