Utmaning dag 58: Favoritdjur

Jag inser att jag hade missuppfattat förra uppdraget om djur. Då skulle man skriva om sitt favorithusdjur, och jag skrev elefant. Så jag måste alltså dementera här: Nej, jag har aldrig haft någon elefant som husdjur. Däremot är elefanterna vackra och fascinerande och representerar mycket gott för mig. Men det valet skulle egentligen ha passat i dagens utmaning.
Så idag skriver jag om husdjur i stället. Jag har haft hundar, katter, kycklingar, akvariefiskar, vandrande pinnar och gråsuggor som husdjur. Och en groda, när jag var liten.
Så vilket av djuren är min favorit? Även om vandrande pinnar är fina så brister de lite i social förmåga. Eller har i alla fall svårt att visa sina känslor. Katten jag hade var både personlig, charmig, tillgiven, läraktig och social så den tyckte jag om. Men det är hundar som blir mitt favorithusdjur. Jag har haft ganska många hundar. Både jakthundar, rena sällskapshundar, skyddsdresserade tjänstehundar och lånehundar från försvaret. Jag tycker verkligen om hundar, deras läraktighet, tillgivenhet och att de är ett gott sällskap. När jag var barn önskade jag mig alltid, alltid en hund till jular och födelsedagar, men jag fick aldrig någon, så det var bland det första jag skaffade mig när jag flyttade hemifrån. Då köpte jag en liten gul labradorvalp som hette Robin. Tyvärr visade det sig när den var åtta månader gammal att den hade grav höftledsdysplasi, och när han hade fått akuta smärtor och ylat sig igenom en natt fick han somna in och flytta till hundarnas himmel i stället. Jag stod och kände på honom tills hans hjärta slutade slå, och sedan ville jag knappt gå därifrån och lämna honom kvar hos veterinären. Jag trodde att mitt hjärta skulle brista av sorg, för jag hade längtat efter hunden i hela mitt liv, och hade gått ut med grannars hundar så ofta jag kom åt och låtsades att de var mina egna, och så gick min egen efterlängtade hund och dog efter bara några månader.
Jag kan fortfarande minnas den bedövande sorgen när jag gick ifrån veterinären med ett tomt koppel i mina händer, och fast jag har haft jättemånga hundar i mitt liv, har ingen annan hund betytt lika mycket för mig som Robin. Det beror antagligen mest på att jag fick barn något år senare, och då var det ingen tvekan om vad som var viktigast i livet.
Här står jag i kattkramartagen ihop med mina bröder
 
Det vore roligt om fler antar utmaningen, som består i att skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar, med given rubrik för varje dag. Läs hur Mammselen tolkar utmaningarna.

Kommentarer
Postat av: Anna-Lena

Suck! Och jag saknar en schäfer som vi hade i min barndom. Har alltid haft en önskan om en ny, egen...

Svar: Jag har haft flera schäfrar och tycker att det är en underbar ras. Ett par av hundarna tyckte jag lite mindre om, men de allra flesta har varit toppen!
Fia

Postat av: Mia

Vilken fin bild! Så söt!
Jo, hund blir mitt favvodjur också, hade katt till nyligen men blev allergisk, så då var det kört!

Svar: Jag tycker synd om alla som gärna vill ha djur men där allergier sätter käppar i hjulet.
Fia

2013-04-21 @ 18:04:53
URL: http://www.matmia.blogg.se
Postat av: lillsyrran

Du glömde de trafikskadade djur som du släpade hem ibland. Var det inte en gröngöling en gång?

Svar: Jo, det stämmer. Det har varit några skadade djur. Och ett gäng abborrar som jag placerade i badkaret, tills pappa protesterade. Men då var jag bara tio år gammal.
Fia

2013-04-22 @ 10:56:50
Postat av: Anna Filipendula Rudbeckia

Ja himmel en vandrande pinne är lite osocial det kan jag hålla med om :)naaaa men du lille Robin då..så galet trist..jag kan tro att du bär på den sorgen än idag. Jo en hund är nog bästa sällskapet..även om jag föredrar Carlsson han är liksom så självgående som en liten evighetsmaskin..man kan säkert koka gröt på honom en varm sommardag.:)

Svar: Ja, Carlsson verkar väldigt lugn och fin. Han stör väl inte grannarna med något större oväsen kan jag tro?
Fia

2013-04-22 @ 18:57:18
URL: http://filipendula.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback