neverkeso

Jag har en lång resväg till och från mitt arbete. Nu har det blivit så osannolikt vackert på morgnarna. Solen belyser morgondaggen på åkrar och ängar, växterna har fortfarande kvar sommarens friska gröna färg, och bär och frukter lovar djuren att de ska få överleva vintern. Ett fårstängsel i motljus med glittrande daggdroppar ser ut som ett prydligt spindelnät och över sjön ligger diset och avslöjar den kvarvarande värmen. På några ängar går betande hästar, och jag tycker omedvetet lite synd om dem som ska äta det blöta, kalla gräset. I en gip står ett par rådjur och betar, uppmärksamma på omgivningen med öronen som ständigt rör sig och fångar upp alla gryningsljud.