Tunga samtal
Min pappa är så väldigt sjuk. Han andas tungt, mödosamt och rosslande och hans arm är alldeles sönderstucken efter alla provtagningar och droppanslutningar. Njurarna fungerar inte som de ska och blodvärdet sjunker, så han har fått blodtransfusioner och dropp med praktiskt taget rent järn för att fylla på järndepåerna i kroppen.
Mitt i dagens samtal blev han trött och somnade till flera gånger, och samtalet gled flera gånger in på "vita arkivet" och hans funderingar om hur han ska bära sig åt med sina ägodelar. Jag förklarade att inget av hans barn är en gam som suktar efter hans saker, så det kändes fånigt att sitta och prata om hur sakerna ska fördelas. Samtidigt kändes det viktigt att lyssna på hans funderingar och önskemål eftersom det fick honom att känna sig bättre.
Tänk att det är möjligt att stålsätta sig och diskutera döden rent hypotetiskt - så märkligt!
Kommentarer
Postat av: Ester
Men Fia, det här var tråkigt att höra. Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara. Tänker på dig. Varm kram.
Postat av: Ylva
Lilla morfar... sorgligt, blir nervös varje gång telefonen ringer...
Trackback