Testpilot på häftig kamera

Jag har hittat en liten behändig kamera som verkar funka i alla sammanhang. Jag skulle till exempel ha kunnat använda den igår när jag var funktionär på en marknadsdag i ösregn. Det fanns mycket roligt att titta på och många roliga saker att föreviga, men jag ville inte ha med mig min systemkamera i regnet, och så var det alldeles för bökigt att ha med sig en stor kameraväska med tung och skrymmande utrustning. Då skulle det ha varit perfekt att plocka fram den här lilla vattentåliga kameran och ta en massa roliga situationsbilder till exempel då alla utställare monterade upp sina marknadsstånd i stora vattenpölar.

Nu har jag nappat på möjligheten att få bli testpilot på kameran, och är det fler som vill ta den chansen kan ni läsa här

Heaven

Idag blir det minnesstund för min pappa, med vacker musik och många som kommer att berätta goda minnen. Det gäller att ladda upp med pappersnäsdukar.
Vi kommer att vara på en plats med en hänförande utsikt och jag tror att stämningen kommer att bli ljus, trots saknaden. Han hade en önskan att vi skulle spela "Heaven" med Alice Babs och Duke Ellington, så jag lägger in den även här för pappas skull.

SL:s decentraliserade upplysningscentral

Som van evighetspendlare hinner jag passera ett stort antal hållplatser varje dag på min färd till och från jobbet. Ibland händer det att nya bussförare inte kan svara på detaljerade frågor om bussens stoppställen, när orutinerade resenärer önskar bli upplysta. Och eftersom jag:
1. Åker varje dag och kan hela sträckan utantill
2. Lätt blir åksjuk och därför sitter längst fram
brukar jag ganska ofta kunna bistå chauffören med värdefull information. Ett par gånger har det hänt att föraren har vänt sig till mig och frågat om de ska svänga ner på en speciell avfart. Det har gjort mig förvånad, för jag trodde att allt stod i deras färddator. Men tydligen kan turerna skilja sig åt en del beroende på vilken tid på dagen det är - om det är hög- eller lågtrafik - och det har jag inte riktigt koll på.  Där brister jag som upplysare.

Hej Björklund, vi är här igen!

Första dagen på jobbet efter sommarlovet. Allt är sig likt. Det blev kaotiskt i morse då det blev strömavbrott strax innan alla hade samlats för morgonpratet. Nästan ingen hade hunnit hämta kaffe i kaffeautomaten, och när strömmen försvann var det många som hade svårt att vara alerta utan en koffeinkick.
Efter lunch var det personalfotografering, där vi satt och log stelt och tillgjort medan blixtarna smattrade i rummet. Nu är det avklarat, så nu är det bara att ta tag i planering och förberedelser. Vi har döpt vissa av våra arbetsmoment efter den minister som förtjänar det mest. Björklund har blivit omnämnd ett flertal gånger.
Björklund, vi är på plats igen!

Till mina kära döttrar....

...och alla andra som minns de här bok-och-band-sagorna. Det var som i går.

Sommarpratare

Det är så skönt att lyssna på de olika sommarpratarna. Det är spännande att höra vad de har att berätta, och det är roligt att de har valt att spela så väldigt olika sorters musik. Några sommarvärdar har spelat ganska ointressanta låtar som inte säger så mycket om dem som personer. Det verkar mest vara vanliga låtar från svensktoppen eller andra topplistor under årens lopp. Några sommarpratare har berättat saker som har fått ögonen att tåras och orden har suttit kvar under huden långt efter att radiorösten har tystnat. Just nu lyssnar jag på Yukiko Duke och jag njuter av både ord och musik.

Familj

Det här är en mycket märklig månad. Inom loppet av en månad har vi i den närmaste familjen ett dödsfall, en begravning, en födelse och ett bröllop. Känslorna pendlar verkligen mellan glädje och sorg.

Roligt mail

Den här historien fick jag på mail igår:
Mannen hade glömt bröllopsdagen och var i onåd hos sin hustru. Hon var isig i rösten när hon sa:
- Jag förväntar mig att hitta något som går från noll till hundra på några sekunder på garageuppfarten i morgon.
Nästa morgon gick frun dit och tittade, och där hittade hon en personvåg.
Vad jag vet sover mannen fortfarande på soffan....