neverkeso

Nu har vi arbetat otroligt intensivt nästan en vecka. Dagarna är fullbokade med konferenser och andra möten från morgon till sen eftermiddag, och när alla möten är klara försöker jag hinna packa upp beställt laborationsmateriel och förbereda vissa laborationer och teoretiska moment.
Jag har morsat på vårt skelett och kollat att fjärilarna sitter kvar på sina nålar, de uppstoppade fåglarna har klarat sig från malangrepp, saltsyran fortfarande är kvar i flaskan och att den nogsamt inlåsta alkoholen inte har blivit stulen under sommaren.
Jag har skrotat runt på no-institutionen och andats in doften av trä, plast, papper och damm. Halten av pubertalt testosteron och östrogen i luften är fortfarande mycket låg, men den kommer att stiga dramatiskt på måndag.
Mina miniräknare står prydligt uppställda i en liten ändamålsenlig specialkorg, och jag har givetvis kollat att alla räknarna fungerar. 

Ryggsäcken väger bly av alla böcker, mappar och pärmar jag släpar fram och tillbaka. Alla skrivare på jobbet strejkar, för it-enheten har bestämt sig för att genomföra ett plattformsbyte samma vecka som hundratals lärare ska ägna hela dagarna åt olika typer av förberedelser. 

Det är skönt att vara igång igen!