neverkeso

Apropå en fråga jag har fått: Nej, jag har nog inga speciella fobier.

Däremot är jag löjligt rädd för spöken. Fast jag egentligen inte tror att de finns! Det är nog en kvarleva från barndomen, när mina bröder och jag fick följa med våra sysslingar i Småland upp på en läskig vind full med gamla kläder.  Det verkade som om de hade sparat kläder från anhöriga i flera generationer istället för att kasta allt när personerna hade dött. Det luktade konstigt och det kändes som om rummet var fullt av vålnader.

Nu ska jag erkänna något riktigt pinsamt. Jag jobbade på en annan skola för drygt tio år sedan. På no-institutionen fanns ett gammalt, riktigt skelett, i ett hörn. Även om det var täckt med ett skynke tyckte jag att det var lite obehagligt att veta att det var en fd människa. På dagarna gick det bra, men vid några tillfällen när jag var tvungen att fixa med lite olika saker på institutionen sent på kvällen tyckte jag att det var så jobbigt, så jag tog med mig en av mina döttrar som fick hjälpa till med att blanda kemikalier och förbereda labbar. Hon tyckte lyckligtvis att det var roligt att mäta, väga och framförallt städa och göra rent efteråt (det är sant, hon är totalt pedantisk så fort det handlar om diskbänkar),och jag var så tacksam att slippa vara ensam med en vålnad...