Flashback
När jag var tonåring var vi ett gäng som åkte till Öland några dagar. Vi skulle besöka en musikfestival och självklart bodde vi i tält. Eftersom vi slog upp våra tält i sann Woodstock-anda var vi tvungna att lösa hygienfrågan på något smidigt sätt. Alltså packade vi in oss i en bil och åkte till ett badhus i Färjestaden.
När jag skulle dyka i bassängen iklädd bikini kände jag att mina bikinibrallor höll på att glida av mig, så jag fick snabbt simma vidare under vattnet tills jag hade fått på mig brallorna ordentligt igen. När jag kom upp till ytan igen hoppades jag innerligt att ingen hade märkt min halvstripp (vilket de förmodligen hade gjort i det kristallklara vattnet och den skarpa belysningen) så jag simmade fram till några av kompisarna och småpratade lite för att avdramatisera det hela. En av de som stod där var en kille som jag tyckte var jättesnygg, så jag ville göra extra gott intryck på honom. Jag tyckte att han tittade väldigt ingående på mig, så jag blev smickrad och trodde att han kanske var lite intresserad av mig. Plötsligt pekade han på mig och sa:
- Du har snor under näsan.
Ni vet att det kan bli så där när man har simmat under vatten, och får in lite vatten i näsan, kan det bli så där att man känner sig snorig. Så hade det blivit för mig utan att jag hade känt det.
Jag hade inte alls gjort det sexiga och fräscha intryck på omgivningen som jag hade hoppats på, och där stod jag i en bassäng på Öland, alldeles för långt hemifrån, med nystrippad rumpa och snorig näsa och längtade hem. Behöver jag nämna att det inte blev någon vidare romans?
HAHA kul historia, ganska oskyldigt. Tror nog du gjorde ett gott intryck ändå. Jag har reflekterat många gånger sedan jag själv blev pappa, nu när man själv har tonnårs barn, bla en 15 årig flicka vilka enorma kontraster det blivit. Jag minns själv hur viktigt man tyckte vissa saker var då, att man liksom inte gjorde bort sig, passade in, ja du vet allt det där. Jag ser det ju nu på mina egna barn. Själv, nu som vuxen bryr man sig ju inte på samma sätt alls. Det som var så viktigt då, betyder inget nu, liksom.
PS har haft problem att lägga in kommentarer här på din blogg, de bara försvann flera gånger....
Åh, njutigt Nu, jobbigt DÅ.
Härliga DU!
Nattkram, V
Haha! Det där snoret kom oväntat! Trodde först att din överdel hade halkat lite fel:)
Men e säker på att alla var så fulla att ingen minns det. Killen vara bakis för tillfället!
Hahahhaaaa, sjukt roligt! Man har sett sin andel av snorkråkor på folk under ens tid i bassänger. Och säkert haft som på display många gånger själv:-)
Imorgon kör jag en tävling för att fira 3 månader av Tesstamentet och för att tacka för alla goa kommentarer och visat intresse. Hoppas du deltar:-)
Ha ha ha den var bra!! Kram Mumin
Vilken historia vilket minne, visst är det kul med minne som man kan skratta åt.
Kram Ingrid
Vilken skön historia! Hi, hi, ja i yngre år ville man ju inte gärna göra bort sig. Som tur är blir man lite klokare med åren. Magplask och klavertramp brukar jag göra (precis som förr), men nu tar jag det med jämnmod.
Åhh guuud va jobbigt..haha
GLAD PÅSK på dig...kramen