Sorgligt
- På senare år blev han lite mildare i humöret.
Hon berättade att det hade varit lite upp och ner i alla år, men att han hade blivit lite snällare mot henne de senaste åren. Hon nämnde också att hon aldrig hade haft ekonomiska möjligheter att skilja sig.
Åhh, vad sorgligt att leva ihop i över 60 år med någon, utan att det känns riktigt bra! Är inte det slöseri med liv?
Hmmm... det är inte bara sorgligt - det är mycket sorgligt, som Roy Andersson skulle ha låtit någon av filmfigurerna säga...
Ja, det var verkligen sorgligt....
Och jag tror det hände oftare i den generationen.
Kvinnan fick vika sig och stå ut och även p.g.a att kvinnan inte hade ekonomiska möjligheter att skilja sig.
Ja, man kan verkligen känna att det är ett slöseri med livet.
Gripande, framför allt med tanke på hur hon har ställt upp för honom under de sjuka åren. Hoppas att hon får en bra tid nu.
Jo!
Fast säkerligen ganska vanligt för den förra generationen.
å så sorgligt ! tänk vilka vardagsöden som vi har runt omkribg oss.
Jag brukar prata med en dam som jag träffar varje dag på min vovve promenad hon har precis blivit änka och hon är såååå ensam.." om jag inte hade mina hundar skulle jag aldrig gå ut " säger hon ofta till mig..lustigt jag har tänkt så mycket på henne idag och så läser jag det här hos dig,,,
Ha en riktigt fin kväll
Fy, vad hemskt.
Fan så hemskt, nu fick jag ont i magen... Hoppas att hon får några fina sista år nu.
/V
Den historien blev bara värre och värre! Mkt hemskt och så sorgligt!
S: Ja, det är mycket sorgligt....
Inger Maryissa och mammselen: Nej, det var säkert väldigt vanligt i den generationen. Tur att kvinnor idag har en annan valfrihet.
lillsyrran: Ja, du vet ju hur hon har pysslat om sin make.
britten: Det finns nog dessvärre många små ensamma damer.
Ester: Visst är det!
Vicktoria: Ja, fast det värsta är att hon just har fått ett cancerbesked själv.
Borthy: Och ändå har hon glittrande blå ögon och en underbar humor.