November enligt Hergé
Värme på olika sätt
November. Bara ordet ger associationer till mörker, kyla, och isiga vindar som rinner in under halsdukar, kragar och halslinningar hur tätt man än sveper kappan om sin kropp. Mörkret i november brukar vara obeskrivbart.
Och så inleder november sin turné med att generöst bjuda på en knallblå himmel, där solen strålade hela dagen. Vi eldade upp en rishög och släpade sen fram massor av bråte i vår skog som också hamnade på brasan. Det blev en dag då värme mötte värme skulle man kunna säga..
Är det högre makter eller det förändrade klimatet som gör novemer riktigt trevlig?
Lång natts färd mot dag
Jag vaknade till mitt i natten, och gick upp på toaletten. När jag tittade ut genom fönstret var det den mest fantastiska stjärnhimmel jag har sett. Himlen var mörkt djupblå och stjärnorna lyste overkligt starkt, som om det vore en fejkad filmeffekt. Det gick att se alla de välkända stjärnbilderna, och jag stod fascinerad och tittade på himlen, men jag kom inte på tanken att ta ett foto.
Jag funderade på hur soluppgången skulle se ut på morgonen efter en så mäktig natthimmel.
Jag undrade om det skulle vara färgsprakande och strålande som det kan vara ibland.
Men det visade sig att soluppgången var en upplevelse i milda pastellfärger, och jag tänkte att det var perfekt. Precis så skulle det vara.