neverkeso

Idag har jag varit hos frissan och klippt mig. Frissan lovade att fixa en "kul" eller "tuff" frisyr, och hon klippte och fönade och vaxade och sprejade. Jag som är rejält närsynt hade en ganska diffus bild av vad som hände med mitt huvud egentligen, eftersom jag hade lagt ifrån mig brillorna under själva försköningsprocessen.
Som alltid när man är hos frissan stod hon oerhört länge och smetade in vax och andra hårprodukter och drog i hårtestar och la dem tillrätta med djupt koncentrerad min.
Sedan såg hon väldigt allvarlig ut, ja närmast bekymrad, och frågade vad jag använder till mitt hår. Vad säger man då? Schampo och kam...? Så jag svarade lite osäkert "menar du vilket schampo?"
Varpå hon såg ännu dystrare ut och sa "nej, jag menar vilka stylingprodukter".
Stylingprodukter? Jag går upp ruskigt tidigt på morgnarna, tar en dusch och sen drar jag en kam genom håret och äter frukost innan jag går till jobbet. Jag tar mig inte tid att stå och lägga hårtestar tillrätta, och jag har inget imponerande sortiment av stylingprodukter hemma.
När hon till sist förstod att här satt ett hopplöst fall, som inte förstod sitt eget bästa när det gäller hårskötsel log hon lite och sa att hon hoppades att jag skulle bli nöjd med frisyren. Därpå satte jag på mig brillorna och tittade mig i spegeln. Spegelbilden visade mitt ansikte omgivet av något som mest liknade ett uppspänt igelkottaskinn. Här kan man snacka 70-talsfrilla!

Undrar om jag lyckas återskapa den frisyren i morgon bitti...