Älvornas timme

 Dagen var ovanligt varm för att vara en grå dag i november, men skymningen föll tidigt som den bör när hösten obönhörligt har tagit över kommandot över världen. När solljuset drog sig tillbaka och hela nejden blev skymningsblå började älvorna sakta dansa i diset. Trollen stod kvar i skogsbrynet och tittade avundsjukt på de svepande älvslöjorna. De önskade att de kunde sväva lika lätt, men deras steg var så tunga och klumpiga. När det blev ännu lite mörkare vågade även trollen komma fram på ängen och snurra runt av hjärtans lust.
 
Och vem kan sjunga vackrare om det än ordmästaren Ola Magnell?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback