neverkeso

Av någon anledning har det alltid varit jag som har fått ta hand om igenproppade avloppsrör. Redan när jag var barn gjorde jag några heroiska rörmokarinsatser.

Jag brukar helt enkelt dra på mig gummihandskar och ta mig an uppgiften. Först ska avloppsröret skruvas isär i sina minsta beståndsdelar. Sen brukar jag lägga ner alla äckligt stinkande, geggiga rördelar i badkaret eller duschen och börjar med att skölja bort den värsta geggan med högt vattentryck. Sedan behöver man en lång flaskborste av den typen man gör ren damejeanner med och den når långt in i rören så att klegget kan skrapas bort. Såpa, långa borsten och vattentryck är lösningen på propparna. 

Det är vidrigt med stora, läbbiga hårbollar som växer och fastnar på alla möjliga ställen. Och den skinnliknande beläggningen på insidan av rören är verkligen inte trevlig, tro mig, mes amis!

Det löjliga är att jag inte bara skrapar lite så att vattnet kan rinna fritt igen, nej, jag har säkert någon okänd diagnos, för jag vill inte sluta förrän rören i princip är i nyskick igen. Och då monterar jag tillbaka dem, och tittar liksom kärleksfullt på dem.

Varje gång funderar jag över hur jag luktar. Stinker jag av den geggiga sörjan eller kan jag möjligen lukta såpa? Eller luktar jag svett?