Sjuk pappa
Min pappa är väldigt sjuk. Varje gång det ringer från sjukhuset, där han vårdas, fasar jag för att få besked om att allt är slut. Han har alltid avskytt tanken på att bli svårt sjuk och ligga hjälplös och vara beroende av hjälp med allt från påklädning till toalettbesök. Jag lider med honom när han är trött och svag.
Han har alltid varit en riktig kraftkarl, rent otroligt stark som till och med har lyft bilar i nödsituationer, och alltid har varit orädd och besvärlig när han inte har hållit med beslutsfattare eller myndigheter. Ingen har kunnat argumentera mer övertygande än han när det har handlat om försäkringsärenden eller myndighetsbeslut.
Idag när jag skulle besöka honom var han så omtöcknad av starka tabletter att han inte var kontaktbar. Jag stod en stund och samlade kraft och åkte sen därifrån och försökte att hålla tårarna borta. Det var inte lätt.
Kommentarer
Postat av: Anna-Lena
Åh... stackars dig....
Postat av: carolina
Åh, jag känner med dig!
Kram//
Postat av: Annelie
Man får gråta. Kram!
Trackback