neverkeso

Det finns en loppis som ligger gömd inne i de värmländska skogararna. Vi hittade det av en slump för ett par år sedan, och vi har tagit oss dit lite då och då för att göra fynd av olika slag. Det är värt några mils resa på slingrande skogsvägar, för man kan fynda både verktyg, hushållsprylar, inredningsprylar, fina lampor (ofta dyker det upp roliga 40- 50- 0ch 60- talsprylar som man får betala en halv månadslön för i Stockholm, men som man kan fynda för en 50-lapp här bland älvor och troll) och en massa oväntade saker som man bara blir djupt förälskad i.

Loppisen har öppet under påsk, sommar och till allhelgonahelgen. Det är en pensionärsförening som driver stället, där folk får lämna in sina saker, och vid kassan skriver en vänlig dam upp varje enskild sak man köper, med sirlig och prydlig handstil i en kassabok, så att allt är ordentligt bokfört och säljaren kan få sina pengar. En av de fantastiskt vänliga damerna var så omtänksam så hon hörde av sig för ett par veckor sedan och berättade att det skulle vara öppet den här helgen (och sen måste man vänta ända tills i påsk).

Loppisen ligger alltså i ett gammalt folkets hus inne i skogen. Det är en liten träskylt som förvarnar om att det finns en loppis om man svänger av.

Loppisen skulle hålla öppet fredag till söndag den här helgen, och det skulle vara öppet 10-18 varje dag. Vi hade lite annat inplanerat till eftermiddagen, så vi tyckte att det var bäst att vara på plats klockan 10. Det ökade ju dessuom chansen att göra fynd.

När vi svängde in på den lilla skogsvägen och vidare in på gårdsplanen var det fullt av bilar. Verkligen fullt. Klockan var cirka kvart i tio, och det var en jättelång kö med besökare som väntade på att få komma in på loppisen. Innan de slog upp portarna på slaget klockan tio hann det fyllas på med ännu fler förväntansfulla besökare.