Ny telefon

De senaste gångerna jag har bytt mobiltelefon under årens lopp har jag haft Samsung. Jag har tyckt om funktionerna, och när jag väl har fått rutin på hur allt funkar är jag lite lat, så jag har tyckt att det är bekvämt att hålla mig till samma fabrkat.
Mina barn har haft iPhone, och de har tjatat att jag också borde byta till ajjfån så att man kan ha smidiga grupper när man ska skicka massmeddelande, och andra goda skäl. Jag har dock varit konservativ och har hållit mig troget till Samsung. Men för bara några veckor sedan bestämde jag mig för att skaffa iPhone, för att det skulle ge mig så många möjligheter eftersom jag har mac-dator och iPad, så jag skulle få ett enhetligt system.
Sagt och gjort. Samma dag som jag bestämde mig ringde jag och pratade med Comviq och kunde gå och hämta mig nya telefon på Pressbyrån en kort stund senare.
Jag tycker att det är lite tråkigt att läsa instruktionsböcker och att installera nya prylar, så mobilen låg kvar i sin ask ett par dagar innan jag plockade upp den. Eftersom jag bytte fabrikat var jag tvungen att sitta och mata in alla viktiga telefonnummer, hämta alla appar jag brukar ha och så roade jag mig en lång stund med att hitta bra signaler för samtal, meddelanden, info om ändringar på bankkontot mm, så det tog sin lilla tid. Jag hatar att få repor på bildskärmar, så jag promenerade iväg för att hitta ett bra fodral som skulle skydda min lilla lur. De hade inga fodral som jag ville ha i någon av butikerna på Södermalm, så jag promenerade vidare genom Gamla Stan in till City för att hitta precis det jag ville ha. Till slut hittade jag ett snyggt fodral med lock (så att det ser ut som en liten skinnbok) i äkta skinn, ljusbrunt.
När jag kom hem satt jag och började stoppa in körkort och bankkort i de små facken i fodralet, men jag tyckte att det kändes klumpigt och var svårt att stänga ordentligt, så jag lade tillbaka alla kort i plånboken igen.
Tio dagar senare var jag på ett möte på en skola på Kungsholmen, och eftersom det var ett underbart väder promenerade jag hem genom stan, och när jag kom fram till Medborgarplatsen gick jag och köpte en fika och satte mig på en låg mur och pratade med min ena bror i telefonen.
När jag avslutade samtalet skulle jag lägga ner telefonen i facket i min väska igen, men innan jag gjorde det skulle jag ta en slurk av mitt kaffe innan det kallnade. Jag lade därför ner telefonen på min jacka som jag hade liggande mot benet, med min ryggsäck utanför jackan. Då kom en man och ville sälja en tidning till mig. Jag avböjde, och tackade artigt nej till tidningen, men han stod kvar och framhärdade. Jag upprepade mitt nej, men han stod kvar. Så gjorde han en gest som gjorde att jag en bråkdel av en sekund tittade i den riktingen som han markerade, och sedan tittade jag tillbaka igen, och då gick han sin väg. Då upptäckte jag att han hade dolt min telefon med sin tidning, och stulit den i skydd av tidningen.
När jag upptäckte att telefonen var borta, (efter bara några sekunder), var även mannen borta. Jag letade först febrilt och tänkte att telefonen kanske hade glidit ner mellan mellan plankor på bänken eller så, men när jag var helt säker på att han hade stulit den frågade jag personerna närmast om de hade sett vad han hade gjort. En man som satt strax intill mig erbjöd mig att få ringa till min telefon från hans, och jag visste inte om även han var en kumpan och de skulle kunna utnyttja det faktum att de fick mitt telefonnummer, eller om han var hederlig. Eftersom jag inte orkade misstänka hela världen, tackade jag ja och ringde mitt eget nummer. Då hade det alltså gått cirka tre minuter sedan stölden, och det var redan fixat så att jag fick signalen "numret kan ej nås för närvarande". Telefonen var alltså redan avstängd? Slaktad? Tömd på sim-kort? Överlämnad till nästa person i ligan så att det inte skulle gå att hitta eller spåra den?
Jag gick in till Medborgarplatsens bibliotek och bad att få låna telefon för att spärra numret och telefonen. Sedan gick jag till polisen och gjorde en stöldanmälan.
Det blir väldigt långrandigt om jag berättar alla detaljer, men tack vare polisanmälan och alla uppgifter på den tolv dagar gamla telefonen fick jag tillbaka nyvärde minus självrisk genom min hemförsäkring.

.
För ett par dagar sedan gick jag och köpte en ny, likadan telefon, och jag har fyllt på med telefonnummer vartefter jag har fått tag i mina vänner. Jag har dessutom hämtat alla appar igen, har aktiverat mobilt bank-id och swish igen, och har kopplat telefonen till samma iCloud som jag har till paddan och datorn.
Och jag har köpt ett nytt skinnfodral, tyvärr fanns det inte de snygga ljusbruna, utan det blev ett rosa den här gången.
.
Och så kan jag konstatera att jag är tacksam att jag inte hade körkort och bankkort i fodralet....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback