Ett andlöst biobesök

Jag hade en märklig upplevelse nu i kväll. Jag var på bio och såg filmen "Min vän Antoine" där Catherine Deneuve hade en av huvudrollerna.
Jag är väldigt förtjust i franska filmer i största allmänhet, för jag tilltalas av att de ofta skildrar vanliga människor, ruffiga miljöer och lite fulhet och trasighet. Dessutom gillar jag både regissören till den här filmen, och Catherine Deneuve. Catherine Deneuve är inte bara en skicklig skådespelerska, utan hon är rent magisk, hon trollbinder med sin utstrålning.
Det var egentligen inte den bästa film jag har sett, men det var något visst med stämningen i salongen. Det var en ganska liten salong, och utan att kunna förklara hur kändes det i hela lokalen att alla som satt där älskade franska filmer. Filmen var både sorgset svärtad, och rolig (som franska filmer brukar vara), med människor som var på gränsen att bryta ihop av olika anledningar. Men så är det något speciellt med hur de franska filmerna lyckas skildra relationer mellan människor. Det blir aldrig så där tillrättalagt i sprakande färger som i Hollywoods storfilmer, utan det är människor med skavanker som hittar varandra mitt i trasigheten och karaktärsbristerna.
Trots att det var sorgligt kände man sig glad när filmen slutade.
Men när filmen slutade kom det speciella med det här tillfället.
Alla satt kvar, precis knäpptysta och alldeles stilla, medan alla eftertexter rullade. Ingen gjorde en ansats att gå, utan alla var lika uppfyllda och gripna av filmen. När till och med eftertexterna var slut och den allra sista tonen klingat ut tändes de milda lamporna längs ytterväggarna, men det blev ingen brådska i salongen ändå. Till slut var det några som väldigt försiktigt började viska till varandra att det var dags att resa sig och gå.

Kommentarer
Postat av: Hanna Karlsson

Vissa människor har bara "det". Det där som inte går att definiera.

Svar: Ja, man känner det på ett ögonblick och kan inte förklara vad det är som förtrollar!
Fia

Postat av: Anna FR

Oj nu blev jag verkligen intresserad, för jag gillar oxå franska filmer. Det är ofta så vardagsnära så.. ..ja sådana som kryper under skinnet på nåt sätt. Ska genast kolla upp den här filmen.

Svar: Ja, titta på den, och berätta vad du tycker!
Fia

2015-07-20 @ 14:35:10
URL: http://filipendula.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback