neverkeso

Gick med min vän Lotta på bio i går. Vi tittade på "Franska för nybörjare". Det var en otroligt charmig och gripande film som handlade om en grupp ungdomar från all världens hörn, som gick tillsammans i en förberedelseklass i Paris för att lära sig franska. De verkade vara helt oberörda av att de var filmade, trots att det ibland var extrema närbilder. Vi satt och undrade om kameran var gömd på något vis, för det de pratade om, och deras och föräldrarnas minspel och berättelser var så privata på något sätt. Det var många tunga öden, svåra upplevelser och tuffa villkor som blottades på filmduken. 

Den osminkade blandningen av svårigheter, sorger, rädsla, värme, skratt, kloka tankar och en känsla av stark samhörighet mitt i ensamheten gjorde att alla vi som sett filmen klev ut och visade upp oss alldeles rödögda och nygråtna för de personer som stod utanför dörren och väntade på att få se nästa visning av filmen.