Omvårdnad

Överallt i Ungern fanns det vackra hibiskusbuskar/träd i trädgårdar och parker. Det lustiga var att jag nästan inte såg en enda hibiskus med röda blommor, som åtminstone jag har uppfattat som den vanligaste varianten. Jag samlade på olika färgvarianter för ett antal år sedan, och hade både dubbla röda, enkla röda, gula, vita och ljusrosa. Men i Ungern var nästan alla hibiskusar blå! Det fanns några vita också, och några enstaka gula. Men annars var de blå överallt. Det fanns stora hibiskushäckar och storväxta hibiskusar i tex Budapest utplanterade längs trottoarerna ungefär som vi har oxlar eller lönnar (fast träden är givetvis större än hibiskusarna).
Jag lyckades knycka några skott på några olika plantor och pillade ner dem i PET-flaskor som skulle fungera som små mobila transportväxthus. De små flaskorna surrades fast mot en stålskena i bilen så att de inte skulle ramla omkull, men när temperaturen steg till närmare 38-40 grader utomhus plockade jag bort flaskorna och ställde dem inomhus i svalka så att de inte skulle koka bort i värmen.
Väl hemma har jag skurit upp flaskorna och låtit plantorna stå några dagar och återhämta sig innan jag gav dem en ny snittyta och doppade dem i rotbefrämjande pulver innan jag planterade dem och satte en skyddande plastpåse över varje kruka.
Några av planorna tog för mycket stryk av transporten och dukade under och fick sluta sitt liv i soppåsen tillsammans med kaffesump och äggskal, men tre plantor ser fortfarande väldigt starka och fräscha ut. Och så hoppas jag att jag ska få ett skott från ett olivträd att överleva. 
Det ska bli så spännande att se om de blå hibiskusarna har samma anlag att växa och bli stora även inomhus, som min farmors gamla hibiskus hade. Hon knyckte ett skott från en hibiskus på ett sjukhus på 20-talet, och den plantan blev ett stort träd som växte, frodades och blommade generöst i över 70 år, tills jag ärvde den och lyckades ta död på den under en semester. Men den har fått nya avkommor varje år då den har beskurits och de  plantorna i sin tur har fortsatt att ge nya avkommor - alla med samma imponerande växtkraft. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback