neverkeso

Det är klart att jag har råkat ut för mängder av tokiga missförstånd, men just nu när jag ska skriva kommer jag inte på något vettigt. Alltså gör jag en lite vidare tolkning av rubriken och berättar om en gammal händelse.

 

När jag gick i gymnasiet gick jag på teknisk linje, och eftersom gymnasiet var nybyggt och jag bodde på en liten ort gick man de två första åren tillsammans med naturvetarna, och de två sista åren var man tvungen att läsa på en annan skola. Jag hatade pendeltåg, så jag ville inte pendla till Åsa gymnasium i Stockholm, utan jag bestämde mig för att flytta till Södertälje och gå på gymnasiet där.

Jag fick en liten mysig lägenhet, och många av mina kompisar tyckte att det var kul att jag hade en egen lägenhet, så de övertalade mig att ha en inflyttningsfest. Det innebar att cirka 20 personer skulle vara med på festen i min etta på 35 kvadratmeter, och de allra flesta skulle vara tvungna att sova över på grund av svårigheter att komma hem på kvällen. 

Jag kände att det var viktigt att förvarna grannarna om festen, så jag gick runt till alla i min port och ringde på och berättade att jag skulle ha fest och bad dem komma och säga till om vi störde. När jag kom till den sista lägenheten öppnade en kvinna dörren och jag började förklara:

- Hej, jo det är så att jag precis har flyttat in här och nu tänkte jag ha en liten inflyttningsfest...

- ...men vad trevligt, utbrast kvinnan innan jag hann prata klart.

- ...så om ni vill är ni väldigt välkomna, fortsatte jag därför, en aning förvirrad.

 

Hon tackade glatt för inbjudan och sa att de skulle försöka komma och hälsa på, men hon var inte säker på att de skulle hinna, för hon hade något annat inbokat också.

 

På kvällen var vi alla beredda på att grannarna skulle kunna dyka upp, men det gjorde de aldrig. Jag tror faktiskt att kvinnan insåg att hon hade missuppfattat det jag framförde.