Vita sand och andra små guldkorn

Det finns en alldeles fantastisk sandstrand som inte många känner till. Det är lite besvärligt att ta sig dit, för man får gå en lång slingrande väg i skogen, och det gäller att vika av mellan rätt träd för att hitta rätt väg mellan sprickorna i bergen. Stigen dit används så sällan att den knappt syns. När man väl är framme är det så sagolikt fint att det har varit värt blomstertaggar i benen och kåda i håret. Sanden är alldeles vit och fin som på en tropisk strand, bergen runtom skyddar den lilla bukten som en mjukt välvd vägg. Det är långgrunt men ändå kan man enkelt ta sig en simtur när man känner för det. Det finns klippor om man hellre badar klippbad, och man ser alltid olika djur. Även om man är alldeles skyddad på stranden har man utsikt mot stora världen. När jag har vunnit en storvinst på tipset (fast jag måste börja spela i så fall) ska jag nog köpa "Vita sand"!!
Allt det här såg jag på en långtur igår:
Vita sand! Mina barns paradis! Undrar hur många sandiga ostsmörgåsar och pastasallader de har ätit där under ljuvliga sommardagar. Vi gick till vita sand ibland även då det var mulet eller regnigt, för platsen gömmer så många äventyr i bergsskrevorna och vattenbrynet!
Ligger man lite lojt på sanden och tittar åt ena hållet kan man se några grässtrån svaja lätt i vinden.
Om man då skärper blicken lite och tittar bortom gräset ser man alltid en massa segelbåtar och motorbåtar ute på fjärden.
Jag har alltid tyckt att vatten är magiskt. Det kan anta så många nyanser och är sig inte likt från den ena stunden till den andra. Och vad är mer vilsamt för själen än det stilla kluckandet från vatten?
Bäst som man sitter och njuter av skönheten och friden kan det dyka upp spännande farkoster. Här kommer några representanter från vår svenska flotta och sveper smidigt förbi.
Det är minsann inte bara segelbåtar och snabba båtar från flottan man ser. Några gånger varje dag går det även att få en glimt av Gotlandsbåtarna på väg till och från Visby.
När man går hem igen från Vita sand klåttrar man först upp genom den smala sprickan i berget, och sen måste man passera kärret. Ibland kan man hitta stockar, stenar eller plankbitar att kliva på, så att man kan ta sig fram torrskodd. Fast å andra sidan - vem har dött av att bli lite blöt om fötterna?
När man har klarat av kärret ska man hitta rätt stig på kalhygget. Inte så svårt att hitta, men lite bökigt att kliva fram där de har lämnat kvar en massa stora grenar och en del kapade stammar. Hoppas att insekterna hittar fina bon där.Gårdagens färd gick vidare mot Ankarudden. Det är sista utposten på land innan havet tar vid. Här är det fantastiskt fint, och så finns det en mysig restaurang i några små bodar nära kajen. Man kan sitta ute på bryggan och äta samtidigt som man insuper doften av hav och tång.
När man spejar ut mot havet ser man Öja. En liten, vacker ö där Landsorts by och Landsorts fyr ligger. Det finns en lotsstation och det är en viktig plats för fågelskådare. Det finns även en ringmärkningsstation. Bortanför Öja finns det stora, vida havet.
Dags att flyga hem igen efter en roadtripp vid kusten.
Dagen avslutades med en mäktig solnedgång.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Ylva

Så himla underbart vackert och fantastiskt! Vita sand är lycka för mig!

2012-07-02 @ 14:00:18
Postat av: Anonym

Åh vilket inlägg!!! Jag längtar verkligen tillbaka dit av dessa bilder!
Vita sand=barndom

2012-07-02 @ 17:08:58
Postat av: Lillemor Johansson

Tack för ett underbart inlägg....jag var riktigt med dig på färden:) Jättevackert!! Kram

2012-07-02 @ 20:12:49
Postat av: lillsyrran

Låter som en härlig dag!
Om vi någon gång får båten i sjön har jag tänkt ta barnen till bland annat vita sand.

2012-07-02 @ 22:36:02
Postat av: Anna susar in

Oj....vilken kärleksförklaring..jag kan tro att du har massor av minnen när du strosar runt i bardomsspår. Det är verkligen lycka att ha sådana minnen. Att känna till varje liten krök o sväng...varje liten klippskreva och sköna stränder. Gotlandsfärjan älskar jag ju så jag ler o känner med dig..ha det fint det i öst...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback