neverkeso

När jag skulle åka hem idag satte jag mig som vanligt på sätet längst fram i bussen, för att slippa bli åksjuk. Precis när bussen skulle åka klev en 150-kilos koloss in i bussen, våldsamt frustande och flämtande. Han hade troligen en så otroligt dålig kondition att promenaden fram till bussen för honom blev en ansträngning i nivå med ett maratonlopp. Med en duns slog han sig ner i sätet bredvid mig.
När han hade flämtat som en drunknande i någon minut övergick han till att fnysa med näsan och till min fasa tryckte han på den ena näsborren och fräste ut innehållet ur den andra ---på golvet  i mittgången i bussen!!! Därefter samma procedur med den andra näsborren.
Jag är ganska tålig och står ut med inälvor och ormar och spindlar och snuskiga skämt och halvrutten mat, men när det kommer till näsinnehåll är jag otroligt kräsmagad och känner hur det börjar hissa i halsen så fort jag ser någon fingra på näsvingen. När jättemannen bredvid mig därefter började gräva våldsamt i sin näsa var jag tvungen att stirra ut på vägen och andas ända från knäna för att få kontroll på kräkreflexen. Samtidigt kände jag att jag omedvetet tryckte ihop mig till bredden av en atom ungefär för att skapa lite avstånd mellan honom och mig. Jag var livrädd att bussen skulle kränga till så att han skulle gripa tag i mig med sina besudlade fingrar för att återfå balansen. Om han hade gjort det skulle jag a) kräkas våldsamt b) bränna mina kläder c) tvätta mig i desinfektionsmedel från topp till tå.
Efter några hållplatser klev han av, och jag insåg att solen plötsligt tittade fram bakom molnen.