Biggest loser

Jag har aldrig förr tittat på "Biggest loser", men nu råkade jag ramla in i finalen, där årets mest framgångsrika bantare skulle utses.
Jag kände mig urfåning, för jag satt och snörvlade med sprutande tårar, medan jag med tårdränkta ögon såg hur de häftiga deltagarna hade slitit hårt för att jobba bort sina överflödskilon. Det var så rörande att se vilken energi och järnvilja de hade, och hur väl de hade lyckats. Några av deltagarna gick knappt att känna igen när man jämförde deras kroppshyddor (och ansikten) från början av programserien med hur de såg ut nu i finalen. Trots att jag inte har följt programmet blev jag otroligt berörd av deltagarnas glädje över att deras slit hade lönat sig.
Jag förstår givetvis att det är skickliga programmakare som klipper ihop ett lämpligt urval av svett och tårar och små inklippta kommentarer från olika tillfällen under träningsperioden, men jag tyckte i alla fall att det var roligt att se att de kunde lyckas så bra. Jag är imponerad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback