Trött på frågor

Jag har börjat undvika en av mina arbetskamrater. De senaste månaderna har han ständigt tjatat om att jag har skilt mig och så fort vi ses frågar han saker som:
- Trivs du i nya lägenheten?
- Har du flyttat klart nu?
- Är det inte tomt?
- Är det inte ensamt?
- Känns det inte konstigt?
osv om och om igen. Samma frågor varje gång. Jag blir så trött på att ständigt påminnas, och att svara på jobbiga frågor, så nu ser jag till att inte hamna vid samma fikabord, eller för nära varandra när vi har konferens.

Hur kan man orka fråga samma sak hela tiden? Och varför rota i det privata?


Kommentarer
Postat av: britten sa

jaa du en del människor är inte inkännande alls....säg det till honom...att du inte tycker det är så roligt med hans frågor....kram

Postat av: Anna-Lena

Ja, vad gör man?

Jag skulle också undvika honom så mycket om möjligt.

Kan det vara så att han helt enkelt är intresserad av dig? Han kanske vill ha ett svar där han kan komma med en följdfråga om att träffas?

Annars så får du väl helt enkelt svara honom med att du har det hur bra som helst, på alla sätt och vis. Och om du redan har sagt det ... säg då att han redan har fått svar på frågorna...

----------

(Eller... inte vet jag... det var bara en tanke...)

2009-11-24 @ 12:11:15
URL: http://mammselen.blogg.se/
Postat av: evans

I know the feeling... Jag undviker att prata med folk på affären. På jobbet är de flesta schysta och förstående.

2009-11-24 @ 12:21:14
URL: http://evans.blogg.se/
Postat av: lillsyrran

Jag tror också att det kan handla om att han är intresserad av dig, eller att han själv är på väg att skiljas och är skraj. Men, himla osmarta frågor hur som helst. Energitjuv, bra att du undviker honom.

2009-11-24 @ 12:59:13
Postat av: Hanna

En del tror att bara för att det hänt en grej så måste man prata om det hela tiden, att det blir ens hela värld och allt, att man inte kan prata om något annat. Det som irriterar mig är människor som säker saker som "vad jobbigt, hemskt, ensamt", eller vad det nu kan vara. Man vet bäst själv vad man känner och behöver normalt sett inte pådyvlas den typen av känslor.

2009-11-24 @ 14:19:57
URL: http://hannasplats.blogg.se/
Postat av: X

Bajsa på dej...brukar jag säga...



eller :och bilen går bra...



Eller: hälsa frun från mej och tack, när e du borta nästa gång!

2009-11-28 @ 10:39:54
Postat av: Jenny

Det låter jobbigt

2009-11-28 @ 10:50:50
URL: http://forsbergjenny.blogg.se/
Postat av: Yv

Vilken idiot!

2009-11-29 @ 15:39:26
Postat av: Ester

När jag började jobba träffade jag en arbetskamrat som var raka motsatsen. Alltid glad och hjälpsam. Under sommarlovet efter min första termin var hon en av de tre personer som jag orkade bjuda in till mitt nya, tomma hem.

Jag hoppas att du träffar arbetskamrater som du förtjänar istället!

2009-11-29 @ 21:24:00
Postat av: Borthy

Men för mig är det uppenbart: Han har egna tankar på att skilja sig och funderar på hur man överlever. Kan det vara så? jag tycker mig ha märkt samma mönster hos en del av mina bekanta.

2009-12-01 @ 03:05:36
URL: http://borthy.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback