Mobbning

Man läser ofta i tidningen om ungar som har blivit mobbade i åratal, utan att någon vuxen har märkt något. Och det är verkligen väldigt otäckt att det finns så många fula sätt att mobba någon utan att omgivningen har en möjlighet att ana något.
Det går att titta för länge, eller inte titta alls,dvs frysa ut personen.
Det går att kommentera kläder, stil,uttal, utseende.....
Det går att härma saker som personen säger.
Det går att hånskratta så fort personen säger något.
Det går att skratta åt alla andras skämt, men bli tyst så fort den här personen pratar.
Det går att flytta på sig så personen alltid får sitta ensam i matsalen, klassrummet, korridoren....
Det går att prata om fester eller andra roliga saker som alla utom personen är delaktiga i.
Det förekommer fysiska påhopp, allt från småknuffar till allvarlig misshandel.

Ja, det finns massor av sätt att plåga ett utsett offer. Och det går att göra det mesta i smyg.

Igår kom jag gående i korridoren när jag plötsligt såg en pojke stå i ett hörn och gråta så han skakade. På en bänk alldeles bredvid honom satt två av hans klasskamrater och  tittade kallt på honom, till synes helt oberörda av hans förtvivlan. Jag gick fram och tog hand om pojken. Han var fullständigt otröstlig. Jag ville så fort som möjligt få in honom i ett annat rum, så att han skulle slippa tappa ansiktet inför andra kompisar. Det kan vara känsligt att vara en kille i åttan som står och gråter i korridoren....
Vi gick till vårt arbetsrum, och han fick en chans att lugna sig lite, och kunde berätta vad som hänt. Det visade sig att det hade pågått en konflikt mellan pojkarna en längre tid, och nu hade de två andra pojkarna systematiskt trakasserat den här pojken en tid. Han fick inte sitta med dem. Om han satte sig på bänken puttade de bort honom, och de stötte ut honom på olika sätt. Dessutom hade de knuffat in honom i väggen mm. Om jag inte hade passerat där just då hade vi förmodligen inte haft en aning om vad som hände.
Det var svårt att bena ut vad som hade hänt nu, och vad som hade hänt tidigare, och de hade en massa förklaringar till varför de hade sin konflikt. Förhoppningsvis löser det här sig med rätt hantering, med hjälp av skolans elevvårdsteam.
Men jag kände mig riktigt tagen, nere och nästan lite illamående. Hur många missar vi egentligen? Hur många går till skolan och har ont i magen -varje dag - för att de ska möta sina plågoandar?  Hur många undrar om vi ser och hör vad som händer, men tror att vi struntar i det? Hur många är utsatta dag efter dag, utan att berätta något för vare sig föräldrar eller lärare, av rädsla för att det ska bli ännu värre?
Vad ska vi göra åt mobbning? Det kan ödelägga livet för ungdomar, och vi lärare upptäcker ofta inte vad som sker, hur uppmärksamma vi än försöker vara.
Varför mobbar vissa barn andra? Är de elaka? Gör de det av rädsla för att själva bli utsatta? Hellre angripa än angripas? Har det med hemmiljön eller uppfostran att göra? Medfödd personlighet?

Har ni läst Jonas Gardells "En komikers uppväxt"? Det kryper i skinnet när man läser den.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Det är verkligen tråkigt med all mobbing.
Att vi vuxna inte alltid ser och lyfter problemet.
Att de utsatta inte vågar polisanmäla för då blir det värre etc...
/Ting....

2007-09-11 @ 20:15:57
Postat av: lillasyster

Så skönt att du kunde hjälpa den här killen!

2007-09-12 @ 04:15:11
Postat av: Inger Maryissa

Ja, det är verkligen hemskt med mobbning. Speciellt när det drabbar barn.
Var själv utsatt för det hela skoltiden.
Varför barn mobbar andra barn, ja, det är den stora frågan.
Säkert orsakerna många gånger är egen rädsla och osäkerhet, och rädsla att själva bli utstötta osv.
Så de vågar inte säga ifrån, och även hakar på mobbningen.
Tror också det beror mycket på hur ett barn hemma får lära sig att respektera andra.
Sedan förekommer tyvärr också vuxenmobbning som också är väldigt jobbig, då det ofta används fula knep så att det inte blir så synligt.
Det är så tråkigt att sådana saker förekommer.

Postat av: Magnus

Jag undrar om människan verkligen är god till sin natur. Godhet kanske är ett slags garnityr som bländar och är påklistrat. Hur ska man annars kunna förklara att vissa människor ägnar en stor del av sin tid att leta efter "fel" hos andra? Gardell är grym på att porträttera de som är utsatta och de som utsätter. Önskar bara at man kunde göra mer...

2007-09-13 @ 23:08:35
URL: http://papamac.blogg.se
Postat av: Pia

jag skulle slå ihjäl, nej så klart inte, men jag skulle bli helt galen om jag såg sådant på så nära håll som ni lärare säkert gör. Att läsa om det är illa nog, va e det för fel på folk som beter sig så illa mot andra?

2007-09-14 @ 23:27:14
URL: http://mammipiha.blogg.se
Postat av: Pialotta/Kaffebönan

Det här är ett hett ämne du tar upp.
Det pågår dagligen mobbing mellan barn, men oxså i den vuxna världen.. Varför ja du det är ett stort frågetecken.. finns så många aspekter man kan ventilera.. och i all evighet oxså. Det har ju alltid förekommit mobbing, men nu ser vi en dimridå som bara växer mer och mer. Alla de faktorerna du tar upp här är så klart delar i alla "varför"..
Den där killen behövde en värmande, stärkande hand och du gav honom den.. låt oss hoppas han håller värmen länge:-)
Ditt ämne är hett och det kan aldrig nog skrivas i ord..
Ha de gott du värmande lilla människa som inte gillar Keso:-)
Stor kram till dig.

2007-09-16 @ 13:09:51
URL: http://kafferasten.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback